När Waxholmsbolagets pendeltrafik från Vaxholm går i vinteride tar andra över trafiken. Ressel rederi kommer i privat regi att köra sträckan Vaxholm-Strömkajen fram till april när Waxholmsbolagets båtar återigen startar.

– Buss är inget alternativ i det här vädret. Det tar lika lång tid men då kan man inte äta frukost. Man får nya vänner, det är trevligt, säger Lasse Mellquist, en av passagerarna ombord på M/S Silverö som passar på att utnyttja chansen att pendla vintertid i år.

Båtpendlare från Vaxholm, Nacka och Lidingö till Stockholm brukar vanligtvis få ett uppehåll under vintern. Waxholmsbolaget använder då endast isgående fartyg på fredagar. Ressel rederi kör inte heller isgående fartyg, men chansar på goda förutsättningar för trafik under vintern.

– Vi hoppas att vintern ska vara mild. Det är i alla fall varmt ute i Östersjön i år och det kommer att blåsa. Det kommer knappast att lägga sig i lederna, men det kan vara någon vecka eller två som det ligger is. Då får vi stanna upp och köra igen när vårsolen tittar fram, säger redaren Jochum Ressel.

Isläget för kommande vecka läggs varje fredag ut på Ressel rederis hemsida. 31 personer valde att kliva ombord på M/S Silverö vid premiärturen i måndags. Isläggning gjorde att bryggan Fredriksberg inte kunde trafikeras. Om linjen går bra kan det innebära att den även körs nästa vinter.

– Det är klart att det är en spännande tanke, men man måste alltid titta på vädret. Nästa vinter kan vara väldigt kall. Det beror på vädergudarna, säger Jochum Ressel.

Passageraren Annika Nordin, som har pendlat i sju-åtta år, tycker stämningen ombord på pendelbåten är väldigt bra.

– Jag tycker det är väl värt att testa. Jag mår mycket bättre av att åka båt på morgonen än buss och det märker även mina kollegor.

Fakta/Pendelbåt från Vaxholm

Sträcka: Västra Rindö – Strömkajen

Rederi: Ressel rederi

Båtar: M/S Silverö, M/S Kungsholm

Restid till Strömkajen: 1 timme, 15 minuter

Tidtabell finns på resrobot.se

Service: Inget bredband. Kaffe erbjuds, men ingen övrig servering.

Pris: Enkelresa 70 kr,

Klippkort 10 resor 650

kronor, Klippkort 20 resor

1 200 kronor.

Inlägget Nöjda båtpendlare från Vaxholm i vinter dök först upp på Tidningen Skärgården.

Jag hade en dröm härom natten, som utspelades i nådens år 2016. Den var ungefär så här:

Runt om i Stockholms skärgård skjutsades båtpassagerare fram och tillbaka mellan bryggorna. Kaptenerna ombord var glada och nöjda för de har nu fått löfte från om att få köra sina fartyg i många år framöver. Passagerarna var också glada även om det var trångt ombord. De vise männen som bestämmer hade slagit fast att alla i socknen som har månadslånga resehandlingar ska få åka med båtarna på samma sätt som de får åka med alla andra kollektiva färdmedel. Det kunde man inte göra tidigare, för då skulle man betala extra bara för att man ville åka med en båt. Fartygen var fulla med människor som åkte kors och tvärs, för vem vill inte åka båt när det är så vackert bland öarna och inte kostar extra. Särskilt glada var boende på öarna utanför Österåker för nu har man sett till att de kan de ta en båt till byn på helgen året om.

Men allt är inte frid och fröjd för i luften seglar odjur omkring, så kallade skarvar. I vattnet lurar monster som kallas sälar. All fisk äter de upp. Länsstyrelsen beslutar att låta poeten Bruno K Öijer vandra längs ständerna och recitera sina dikter. Det fungerade utmärkt och bestarna försvann. Beslutet upphävs av Naturvårdsverket. Sälarna får man bukt med på ett annat sätt. En psykolog med maritim inriktning anlitas och genom kognitiv beteendeterapi övertygas sälarna att sluta äta torsk och istället kalasa svartmunnad smörbult.

På ön Svartlöga hörs glada toner. Befolkningen har länge gnytt över att man känt sig isolerade och att det har varit svårt att få kontakt med omvärlden, men de höga herrarna från stora staden har lyssnat och plockat fram den tjocka plånboken. Efter en högtidlig ceremoni, bland annat med unga trumslagare från Vidinge, så uppför man en ultramodern optisk telegraf. ”Fantastiskt, nu kan vi signalera ända till Rödlöga!”, säger en öbo entusiastiskt.

I Vaxholm stormar det i sundet. Färjerederiet får av säkerhetsskäl inte använda motordriven linfärja. Färjkarlen som anlitas tröttnar snabbt och strejkar. Han sitter på kajen och dricker kaffekask.

Fyllhundar gör succé till sommaren. Organisationen Båtfolket har anlitat hundtränaren Cesar Millan som lyckats träna åtta portugisiska vattenhundar att köra båt mellan skärgårdskrogarna. Kustbevakningen samlas till krismöte.

När jag vaknade kände jag mig upprymd, sedan insåg jag hur absurt det hela var. En avslutad upphandling sjötrafiken?! Vem har hört talas om något så dumt!

Inlägget När verkligheten överträffar dikten dök först upp på Tidningen Skärgården.

Drygt 90 yttranden mot detaljplanen för Vaxholms kajer har kommit in till stadsbyggnadsförvaltningen i Vaxholm, en rekordstor skörd. Många rasar mot förslaget att flytta sjömackarna.

Frågan om flytten av de två centrala sjömackarna i Vaxholm har fått vaxholmarna att se rött. Detaljplaneprogrammet för utvecklingen av stadens kajer, som var ute på samråd under hösten, har gett rekordmånga yttranden.

Uppdraget var att ta fram ett detaljplaneprogram för utvecklingen av stadens kajer. Frågor som behandlas rör bland annat kollektivtrafik, bussuppställning och frågan om en lämpligare placering av de två sjömackarna som idag finns centralt i Vaxholm.

Sjömackarna har bara tillfälliga bygglov i dag, och kommunens tjänstemän tror att bättre placeringar finns i området. Ett förslag är att flytta sjömackarna till väster om färjeplanen, där gällande detaljplan tillåter att de ligger. Argumentet är bland annat att staden slipper tankbilar.

Något ägarna till dagens två sjömackar avfärdar. Peter Wikström på Gulfmacken:

– Från och med i vår när vi öppnar igen kommer tankbilarna att vara helt borta eftersom bränslet då levereras med bunkerbåt till båda mackarna. Det finns ingen anledning att vi inte kan ligga där vi ligger, säger han.

Roy Lagerroos som driver sjömacken Statoil håller med:

– Platserna där vi ligger i dag är dessutom väl skyddade från vindar och vågor och där säkerhetsmåtten följs, säger han och pekar även på att den samverkan som finns i dag mellan näringsidkarna i centrum riskerar försvinna.

Den föreslagna platsen sågas däremot:

– Det kommer att vara väldigt krabb sjö vid den nya tomten, med färjor som går i skytteltrafik. Att leda in fritidsbåtar bland yrkestrafiken som går så tätt, med fastigheter helt nära, är helt fel, säger Roy Lagerroos.

Åsikterna delas av många av synpunktslämnarna. Bland annat pekar Färjerederiet på att den föreslagna platsen för sjömackarna skulle innebära en stor påfrestning för skepparna på färjorna med de många fritidsbåtar i området. Många privatpersoner frågar sig varför mackarna ska flytta, då platserna där de ligger i utgör lågfartsområden. Boende vid Östra och Västra Ekuddsvägen är unisont kritiska till att ha sjömackarna så nära inpå husen.

Peter Wikström konstaterar att en dialog från kommunens sida med näringsidkarna helt har saknats: 

– Kommunen verkar inte vilja ha en dialog, de har inte frågat oss något om var vi vill ligga. Nu har det blivit både dialog och debatt, som det borde vara i en demokrati.

Fakta/DETTA VILL KOMMUNEN MED VAXHOLMS KAJER

• I Österhamnen etableras en linfärja som förbinder Vaxön med Kastellet
• Söderhamnen utvecklas till ett hamntorg, där sjöfarten och den offentliga miljön är i fokus
• I Västerhamnen, vid färjeplan, kan flera marina verksamheter etableras
• Flyttas sjömacken i Söderhamnen kan fler stora fartyg få plats vid kajen
• Kajområdet renoveras och utformas för en flexiblare användning
• Turistbyrån inryms i Hamnpaviljongen på kajen
• Bussuppställningen i Söderhamnen flyttas till färjeplan
• I norra delen av Österhamnen skapas plats för nya verksamheter
• Ny bebyggelse vid gästhamnen kan inrymma nya verksamheter med marin anknytning
• Nya kajplatser för boende på öarna ordnas vid färjeplan

Inlägget Stort motstånd mot att flytta sjömackar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Ett felaktigt bygglovsbeslut, tycker två S-politiker i Vaxholms byggnadsnämnd och kräver en reducering av en byggentreprenörs planer. Men alliansens företrädare ryter tillbaka och anklagar oppositionen för att åsidosätta rättstatliga principer.

Ett storbråk har seglat upp i byggnadsnämnden i Vaxholm sedan beslutet att ge bygglov för ett stort byggprojekt i Skutvikshagen. Totalt handlar det om 101 lägenheter fördelade på sju stycken sex- och sjuvåningshus.

Socialdemokraterna Bengt Sandell och Ronny Fredriksson la en skriftlig reservation mot beslutet och ville i stället se 5 hus med 5 våningar. De två östligaste husen, närmast Kolerakyrkogården borde inte byggas ansåg de. De menar att hälsa och säkerhet inte är tillgodosedda för barnen i de nya husen. Ingen lekplats är planerad, i stället ske lek ske i naturområdet intill strandpromenaden. Inte säkert, menar ledamöterna och säger att färre hus skulle kunna ge utrymme för bättre lekytor.

Reservationen gäller att landskapsbilden drastiskt förändras med anledning av husens höjd, storlek och antal. ”30 meter mellan strandlinjen och närmaste sjuvåningshus gör att de kommer att bli framträdande och därmed påverka landskapsbilden” skriver ledamöterna.

Reservationen innehåller samma påpekanden som framfördes redan när detaljplaneprocessen inleddes 2013, och ledamöterna menar att man inte tagit tillräcklig hänsyn till de närboendes synpunkter under processens gång.

Men reservationen fick alliansens ledamöter att ryta till. De svarar med att anklaga socialdemokraterna för att åsidosätta grundläggande rättsstatliga principer ”när det som föreslås inte passar socialdemokraternas agenda”. Skulle nämnden fatta ett beslut så som S föreslagit, skulle det, enligt alliansens företrädare, sannolikt leda till straff för tjänstefel och skadeståndskrav. Nämndens ordförande Lars Wessberg (M) säger:

– Detaljplanen är klubbad i fullmäktige, så vad Socialdemokraterna tycker har inte i den här processen att göra. Här tar plan- och bygglagen över, något annat skulle vara rättsvidrigt. Det viktiga för mig är att konstatera att ansökan var planenlig, säger han.

Den här typen av reservationen kan få negativa konsekvenser tror Lars Wessberg:

– Medborgarna undrar vad det är för nämnd om man inte fattar beslut som följer lagen, utan gör som man vill. Var ska det ta vägen, det kan lika gärna gälla en privat villa nästa gång.

Ronny Fredriksson säger dock:

– Vi har reserverat oss i alla skeenden. Ur vårt perspektiv hade det varit underligare att säga ja utan reservation i det här läget. Vi är inte emot bygget i sak, utan är emot utformningen och storleken.

Illustration: Småa AB

Inlägget Hård tvist om bygglov i Vaxholmsnämnd dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det blev ett snopet tvärstopp för pendelbåten från Vaxholm till Stockholm som startade förra veckan. Isläggning gör att all trafik tills vidare ställs in.

Det blev en kortvarig glädje för entusiastiska båtpendlare i Vaxholm. Förra veckan började Ressel rederi att trafikera sträckan, som vanligtvis inte körs vintertid. ”Vi hoppas att vintern ska vara mild”, sade redaren Jochum Ressel då. Men kylan och ostliga vindar har gjort att all trafik, efter bara en vecka, tills vidare är inställd.

– Det är mycket förargligt. Det handlar bara om ett lågtryck som kunde ha tagit en något nordligare bana, då hade vi inte haft den här situationen. Vi fick ostliga vindar och det blev kallare. Sådant kan hända, säger Jochum Ressel.

Ordinarie pendelbåtstrafik med Waxholmsbolaget startar igen i april, men båtpendlarna ska inte behöva vänta till dess.

– Båda fartygen ligger klara i Hammarbyhamnen för att gå igång så fort läget lättar. Det är långt till 15 april, det kommer hända mycket i mars. Vi kommer igen så fort issituationen förbättras.

Enligt Jochum Ressel så får stoppet inga ekonomiska konsekvenser för rederiet.

– Vi har personal anställd på årsbasis, de får göra andra saker under tiden. Idag kör vi till exempel fem godsturer med Queen. Fyra från Stavsnäs till Styrsvik och en sväng till Sandhamn. Vi har alltid sysselsättning för vårt folk.

Inlägget Kylan stoppar nystartad båtsatsning dök först upp på Tidningen Skärgården.

Ytterligare ett kulturhistoriskt värdefullt hus i Vaxholm har fått smaka på grävskopan, i och med att kruthuset på Rindö nu jämnats med marken. Anledningen – taket var dåligt på ett ställe.

Kruthuset byggdes 1880 i samband med att ångbåtstrafiken runt Vaxholms kastell ökade. Innan dess torkades krutet på borggården och förvarades på kastellet. Men rädslan för gnistor från ångfartygen gjorde att krutet flyttades till en egen byggnad vid Mjöldammen på södra Rindö.

För drygt tre år sedan köpte Vaxholms stad marken, med kruthuset, av Fortifikationsverket som sålde ut sin mark på Rindö.

– Egentligen var det kanske inte just den biten mark vid Mjöldammen man var ute efter, utan diskussioner hade förts med Fortifikationsverket i stort. Kommunen hade behov av rådighet över marken på Rindö för framtida planering, och detta är bara en liten del av den marken, säger stadsbyggnadschef Susanne Edén.

På tomten låg tidigare även en vaktstuga och ett laboratorium, men idag finns inget kvar som minner om den militära närvaron på platsen.

– Det finns en historia kring byggnader som hör samman med det militärhistoriska arvet i kommunen, vid Pålsundsbron finns ytterligare ett kruthus. I det här fallet har vi gjort bedömningen att det räcker med ett kruthus, en ekonomisk och praktisk fråga. I den bästa av världar hade det varit roligt att kunna bevara och rusta upp byggnaden, fortsätter Susanne Edén.

Skälet till rivningen är enligt nämnden för teknik, fritid och kultur att huset är oisolerat, saknar VA och parkering och att det saknas planer för hur huset skulle kunna användas. Dessutom krävde taket omgående lagning, och både huset och taket ansågs rötskadat vilket uppskattades till över en miljon kronor att åtgärda.

– Man har försökt hitta användningsområden för huset som skulle kunna finansiera upprustningen. Men vi såg inte på kort eller medellång sikt någon nytta, då var det svårt att motivera att ha kvar huset, säger Susanne Edén.

Huset låg bara ett 20-tal meter från stranden, och utgör en dröm för hugade husbyggesspekulanter. Men några husbyggen blir det inte:

– Tanken är att kunna använda platsen som enklare upplag, det kan finnas behov av att kunna förvara saker som inte är så väderkänsliga, säger Susanne Edén.

Vad?

– Det kan jag inte svara på, jag har inte den informationen.

Finns planer på att bygga bostäder?

– Inte vad jag vet, jag tror inte det har diskuterats. Det borde jag känna till i så fall.

Hade det inte gått att lägga på ett billigt plåttak, avvakta och slippa rivning?

– Det är möjligt att man hade kunnat, men jag vet att man tittade på olika varianter, säger Susanne Edén.

Foto: Nils Lundin

Men stämmer inte att husintresse saknades

Kommunen hänvisar rivningen till att huset skulle bli för dyrt att reparera, och att användningsalternativ saknades. Rent nys, säger en av dem som visat intresse för verksamhet vid Kruthuset.

Enligt flera Rindöbor har intresset för att använda Kruthuset som publik byggnad i olika former länge varit stort. Därmed skulle kommunens bevekelsegrund för rivningen falla. En av dem som haft idéer är grannen Christopher Day:

– Jag skickade en förfrågan till Fortifikationsverket redan 2010, när de ägde byggnaden, men fick avslag, säger han.

Hade du svarat om kommunen hade annonserat om byggnaden?

– Absolut, det fanns ett jättestort intresse härute, massor av idéer på vad man hade kunnat göra. Jag hade gärna fört diskussioner, men frågan kom aldrig upp. Kommunen kör sitt eget race och har inte haft någon dialog, säger Christopher Day. 

Hans idé var kajakuthyrning med utgångspunkt i byggnaden, där även kafé skulle kunna inrymmas.

– Det var en fantastisk byggnad på alla sätt, ett timmerhus av de volymerna ser man knappt idag.

Flera personer som Skärgården talat med besökte huset strax innan det revs och ger en bild som inte stämmer med kommunens uppgifter om byggnadens dåliga skick. Christopher Day är en av dem:

– Med enkla medel hade taket kunnat lagas. En miljon kronor för att rädda byggnaden är ett påhitt. Huset var i fantastiskt skick, från grund till vind, röta fanns bara på en mindre del av taket. Men det blir aldrig några diskussioner med kommunen, det känner man igen från andra sammanhang. De lyssnar inte på lokalbefolkningen, säger Christopher Day.

Ordförande i nämnden för teknik, fritid och kultur, Malin Forsbrand (C) säger:

– Det var ingen i nämnden som yrkade på att vi skulle gå ut till allmänheten med en fråga om huset. Det innebar en säkerhetsrisk, på kommunens ansvar, och behövdes göras något omgående då underhållet var så eftersatt.

Men när det var i Fortifikationsverkets ägo ansågs det inte vara farligt, hur kommer det sig att så fort kommunen fick det i sin ägo så ansågs det vara det?

– De hade också behövt göra något.

Har du själv varit i huset?

– Nej det har jag inte.

Inlägget Gamla kruthuset på Rindö rivet dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA Nej, Vaxholm är ingen rivningskommun hävdade ordförande i teknik- fritids- och kulturnämnden bestämt när vi nyligen talades vid.

Ändå har vi än en gång bevittnat hur kommunen rivit ett näranog kärnfriskt hus från 1800-talet. Och inte vilken gammal lada som helst, utan kruthuset på Rindö, som med gediget kärnvirke byggts för att stå betydligt längre tid än de 136 år det nu fick stå. I dag är brädhögen ett faktum.

Vi har sett det förut. På Kullön där ett 1700-talshus gavs rivningslov, försvann och ersattes av vad som skulle vara en kopia, men där ingenting är ens i närheten av det gamla husets kvaliteter.

Vi har sett det på Hamngatan där Gröna längan revs och ersattes av ett monstruöst bygge som inte har en tillstymmelses likhet med originalet. Vi har sett det på det 1700-talshus i centrala Vaxholm som gavs rivningslov då skicket ansågs för dåligt, och vi har sett grävskoporna sätta tänderna i en sekelskiftesdröm från 1880-talet på Hamngatan som ersätts av elva bostadsrätter.

Kommunen skyller på att det handlar om privata hus. Däremot har man inte agerat proaktivt och antagit en modernare detaljplan än den nuvarande från 1926. Liksom man hade kunnat uppdatera bevarandeplanen med en färsk kulturinventering. Något som länsstyrelsen har visat intresse för att bidra till, om kommunen skjuter till pengar, men nej.

Och fler rivningar väntar, som exempelvis Norrbergsskolan.

Gällande kruthuset försvarar sig kommunen med att a) Det finns ytterligare ett kruthus i kommunen, och b) Huset var i bedrövligt skick och innebar fara för tredje man, liksom c) Plan saknades för hur det skulle kunna användas.

Men hur kommer det sig att ett hus som stått i 136 år inte inneburit någon fara för tredje man, men plötsligt blir livsfarligt när Vaxholms stad står som ägare? Men Fortverket borde ha gjort något åt det, svarar kommunen bara.

Det framgår även att intresset var stort för att behålla huset för verksamhet. Men det intresset har kommunen inte kollat av.

Så bevekelsegrunden för rivning av kruthuset fanns helt enkelt inte.

I en kommun som under så lång tid präglats av militär verksamhet är det ett mysterium hur man kan vilja riva ett prima hus som så tydligt levandegjorde stadens historia. Och där ett enkelt plåttak hade kunnat ge andrum att annonsera efter intressenter för att hyra och renovera. Här saknas ett helhetsgrepp för hur kommunen ska agera kring äldre byggnader. Och en respekt mot plan- och bygglagen, som säger att rivningslov ska nekas om byggnaderna bör bevaras på grund av dess historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.

Inlägget ”Vaxholm ingen rivningskommun” dök först upp på Tidningen Skärgården.

Linfärjestarten riskerar bli uppskjuten en lång tid framöver, om Sjöfartsverkets anser att avlysningsbeslut för leden krävs. Frågan är hur Trafikverket tänker åtgärda riskerna i Kastellsundet.

Linfärjan som är planerad att gå till Kastellholmen med start i sommar, är redan färdigombyggd och på plats i Vaxholm. Färjelägena på båda sidor om sundet är ombyggda för miljontals kronor. Allt är klappat och klart för en trafikstart. Men det håller inte Sjöfartsverket med om, som ännu inte har kunnat ta beslut om huruvida den nya linfärjan kräver en avlysning av leden, eller inte.

I ett tidigare i samråd med kommunen där frågan berördes upplyste Sjöfartsverket att frågan om linfärjeleden inte på något sätt är avgjord. Att starta en linfärjeled är inte tillståndspliktigt, dock är en avlysning av farleden en fråga som Sjöfartsverket ansvarar för.

– Det är inte klargjort ännu om leden innebär en avlysning eller inte, alltså hur stort hinder som linfärjan innebär, säger Johan Axiö på Sjöfartsverket.

Avlysningsbeslutet är en formell process, som går att överklaga till regeringen. Det innebär att linfärjan kan komma att bli uppskjuten länge, om Sjöfartsverket bestämmer sig för att avlysningsbeslut krävs. Allt hänger på hur lång tid överfarten för linfärjan tar, liksom vajrarnas påverkan, något som Trafikverket Färjerederiet inte har kunnat uppge förrän nu, då färjan har kommit på plats i sundet och provkörts.

Den riskanalys som Trafikverket lät ta fram i somras räcker inte enligt Sjöfartsverket:

– Riskanalysen är inte intressant om det inte finns åtgärder som minskar riskerna, säger Johan Axiö:

I morgon, fredag, kommer Trafikverket Färjerederiet att redovisa åtgärderna och konsekvenserna för bland andra Sjöfartsverket.

– Det vi kommer att titta på är överfartstiden i kombination med hur överfarten genomförs tekniskt sett, gällande linfärjefunktionen med vajrarna som drar och bromsar. Hade färjan varit frigående hade den varit igång förra året, säger Johan Axiö, och fortsätter:

– Trafiken i sig är inget problem, utan den negativa påverkan trafiken har på övrig trafik. Hur mycket den får hindra andra i en allmän farled.

Inlägget Linfärja kan stoppas – igen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Se gärna över sjömackarnas placering, men lägg dem inte i anslutning till vägfärjorna. Det menar Sjöfartsverket i ett yttrande om den nya detaljplanen för Vaxholms kajer.

Protesterna mot detaljplaneförslaget om Vaxholms kajer har fått rekordmånga Vaxholmare att fatta pennan och protestera mot den planerade flytten av sjömackarna. Enligt förslaget ska mackarna flyttas till väster om färjeplanen, bland annat med argumentet att staden slipper tankbilar. Men förslaget fick mothugg av en lång rad synpunktslämnare, nära 100 stycken, som menade att den föreslagna platsen skulle innebär en stor påfrestning för skepparna på färjorna med de många fritidsbåtarna i området. Dessutom, menade många, ligger mackarna bra där de ligger, i befintliga lågfartsområden. Mackägarna själva vittnade dessutom om att tankbilar snart är ett minne blott, då bunkerbåtar inom kort ska införas och ersätta tankbilarna.

Att den föreslagna platsen väster om färjeläget är olämplig är även något som Sjöfartsverket håller med om i sitt yttrande om detaljplanen. Verket menar att det säkert kan finnas skäl att se över mackarnas placering, men undrar vilket material som har legat till grund för förslaget. Bland annat vill man se en riskanalys som visar att dagens risknivåer vid de befintliga platserna skulle vara omotiverat hög, och hur riskerna skulle minska om mackarna flyttades. Dessutom påpekar Sjöfartsverket: ”Ur ett sjösäkerhetsperspektiv kan en placering i anslutning till vägfärjorna tyckas olämplig”.

– Den tänkta placeringen betyder att alla som kommer norrifrån måste svänga akter om färjan, som går hela tiden. En målpunkt bredvid färjan innebär en helt annan trafikbild för färjeskepparna. Risken är att fritidsskepparna tar kortaste vägen in och girar runt färjan, säger Johan Axiö på Sjöfartsverket och fortsätter:

– Man kan även tänka sig att miljön i området, som svallvågor, blir sämre på grund av närheten till färjan, jämfört med i Kastellsundet. Rent praktiskt känns det inte som den optimala placeringen. Sedan kanske den är bättre, men då ska kommunen visa det, låta någon som kan, titta på riskerna och redovisa dem. För mig är det självklart, och kommunen har inget att förlora på det, säger Johan Axiö.

På kommunen kan man inte svara på vad som var upprinnelsen till förslaget att flytta mackarna. I programförslaget anges att syftet är att förbättra Vaxholms attraktivitet som besöksmål. Det framgår även att riskerna för enskilda personer är acceptabel även med dagens placering av mackarna, även om det anses bättre om mackarna fanns enbart på ett ställe.

Inlägget Sjöfartsverket: ”Lägg inte sjömackarna nära Vaxholms vägfärjor” dök först upp på Tidningen Skärgården.

De lokala skärgårdsråden i Vaxholm har upphört. Enligt kommunen på grund av att skärgårdsfrågorna är för få. Något som ö-föreningarna inte håller med om. Nu efterlyses nya arbetsformer.

Sedan 1,5 år tillbaka har de lokala skärgårdsråden i Vaxholm upphört. Anledningen är enligt kommunstyrelsens ordförande Lars Lindgren (M), även ordförande i skärgårdsrådet, att antalet frågor som kom in till rådet var för få:

– Skärgårdsråden har inte upphört, men det har inte inkommit några frågor till rådet. Ett par kanske, men då har förvaltningen svarat.

När hölls det senaste rådet?

– Det kan jag inte svara på, något år sedan kanske. Men vi gör så att vi har skärgård sråd om det kommer in frågor i förväg. Det är inte en diskussionsklubb, och inte ett beslutande organ, säger Lars Lindgren.

Den absoluta merparten av de frågor som, när rådet ännu var aktivt, skickades in i förväg kom från intresseföreningen Rindöborna. Något som föreningens ordförande Urban Lisinski tror kan ha att göra med att skärgårdsrådet har upphört. Han säger dock:

– Anledningen till att vi lade många frågor är att det sker många stora saker på Rindö. Men det fungerade så att de andra föreningarna tog upp sina frågor på plats i rådet, som var specifika för dem. Men som kanske inte var föranmälda, säger han.

Urban Lisinski betonar dock att den praxis som funnits var att kommunen kallade till skärgårdsråd fyra gånger per år, därefter skickade föreningarna in sina frågor. En fråga som Urban Lisinski är säker på hade kunnat sluta på annat sätt om den kommit upp i skärgårdsrådet, är rivningen av det kulturhistoriskt värdefulla Kruthuset på Rindö.

– Det är inte självklart att Kruthuset hade kunnat räddas, men vi hade kunnat vara med och diskutera och påverka i frågan om vi hade haft ett fungerande skärgårdsråd, säger Urban Lisinski och fortsätter:

– Det är förstås upp till oss att bevaka den här typen av frågor och där måste vi bli bättre, men vi hoppas på en återupptagen dialog med kommunen vilket skulle gynna alla.

Under senaste kommunstyrelsesammanträdet bad Lars Lindgren de olika partierna att komma med idéer och förslag på hur framtiden för skärgårdsråden ska se ut.

– Vi kanske ska ha kommundelsråd eller nånting annat. Jag tycker vi ska fundera på vad det är som gör att vi har skärgårdsråd och om det finns några andra alternativ, säger Lars Lindgren.

Inlägget Vaxholm har slutat med skärgårdsråd dök först upp på Tidningen Skärgården.

De många incidenter då vägfärjan Castella i Vaxholm hade fel på styrningen rapporterades aldrig till Transportstyrelsen. Det skedde först när hon krockade med kajen i februari.

Som Skärgården skrev förra veckan har minst tio allvarliga incidenter med förlorad styrning på Castella inträffat sedan i oktober 2015. Trots det fick färjan fortsätta i trafik. I februari rände hon in i färjeläget på Rindö.

För varje händelse har rederiet tagit emot avvikelserapporter från befälhavarna. I de flesta fall har befälhavarna kryssat för att en anmälan av händelsen även ska skickas till Transportstyrelsen Sjöfart.

Men så har inte skett.

Det skedde först efter olyckan i februari då samtliga äldre incidentrapporter plötsligt skickads in.

Enligt Sjölagen ska tillbud rapporteras om det inneburit risk för att en olycka skulle inträffa eller om tillbudet tyder på ett väsentligt fel hos fartyget eller andra väsentliga brister i säkerhetshänseende. Enligt Mikael Hellgren på Transportstyrelsens sektion för statistik och analys har Färjerederiet brustit i hanteringen. det förvånar honom eftersom rederiet normalt sköter sin rapportering:

– Den interna rapporteringen i ett rederi ska vara första barriären. En fungerande intern säkerhetsorganisation ska ta hand om tillbud och skicka vidare till oss enligt Sjölagen, säger Mikael Hellgren. Han tror att betydligt tidigare kontakter tagits med rederiet om styrproblemen, om Transportstyrelsen fått rapporterna i tid. 0

– Att rapportera till oss handlar om att hindra allvarliga olyckor. Händelsen den 18 februari hade kunnat skada någon ombord eller i land. Tillbudsrapporteringen ska förhindra framtida olyckor, säger han.

Tillsynssamordnare Pekka Piirainen på Transportstyrelsen håller med:

– Avvikelserna har gått från fartyget till rederikontoret som inte har gjort det de skriver i sitt eget system att de ska göra, informera vidare till oss, säger han.

Men rederichefen Anders Werner menar att förfarandet är normalt:

– Vi skickar bara saker som är allvarliga, inte skickar vi in alla våra avvikelser till Transportstyrelsen.

Är det inte allvarligt att styrningen fallerar tio gånger?

– Jo det är klart, men vi skickar inte alla våra avvikelser till Transportstyrelsen.

Men de skickades i bunt senare?

– Jag vet inte vem eller varför det blev gjort.

Varför har rapporterna stoppats på kontoret?

– Inte den blekaste aning, jag har inte stoppat dem i alla fall. De här uppgifterna är helt främmande. Det viktiga är inte om det går iväg en rapport, utan vad man gör operativt för att få ordning på fartyget.

Inlägget Färjans felrapporter ”försvann” på rederiet dök först upp på Tidningen Skärgården.

Trots att Vaxholms kommunalråd uppgett att han ska lämna sin post som kommunalråd i höst, sa han i förra veckan ja till en nominering – till samma post.

– Man kan väl ompröva ett beslut.

I november sa Lars Lindgren (M), kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen, att han skulle lämna sin post i höst för att andra krafter skulle ta vid i god tid till nästa val. ”Det är enligt den gamla planen jag har haft, att sitta halva mandatperioden” sa Lars Lindgren till Skärgården då.

Den senaste tiden har annonser i Vaxholm lockat medborgarna till att nominera en ersättare till Lindgren, med hänvisning till att ”han i höst lämnar sitt uppdrag som kommunalråd”.

Men under förra veckans nomineringsmöte hos Moderaterna nominerades Lars Lindgren åter till posten, vilket han sa ja till. Totalt nominerades fem kandidater, även Lars Wessberg, Anna Hansson, Rickard Gille och Mats Olofsson.

– Det är inget konstigt. Man kan väl ompröva ett beslut. Det är värt att se till att vi har ett större antal kandidater. Jag kan ställa upp och vara tillgänglig om valberedningen tycker det är aktuellt, säger Lars Lindgren.

Men planen var att sluta?

– Jag har lovat att fortsätta minst halva mandatperioden, och har sagt att om man inte hittar någon rimlig kandidat så är jag tillgänglig.

Har det varit svårt att hitta nya kandidater?

– Det vet jag inte. Men sett vid närmare eftertanke är det bra för valberedningen att även ha mitt namn, säger Lars Lindgren.

Enligt en källa i Moderaterna väcker kandidaturen flera frågor:

– Frågan är om det finns en plats att tillsätta och om det är någon idé för fler att nomineras och kandidera nu när Lindgren vill vara kvar? Och hur ska det politiska arbetet bedrivas så att förtroendet för partiet ökar med anledning av att vi i det senaste valet tappade många röster. Frågorna är många och det är oro i leden, uppger källan.

Den nya kandidaten antas under fullmäktige den 13 juni. Valberedningens ordförande Per Mosseby (M) har utan framgång sökts.

Inlägget Lindgren (M) ställer upp för omval dök först upp på Tidningen Skärgården.

Stora delar av den kollektiva skärgårdstrafiken i Stockholms län lamslås den 12 april om strejken utbryter. 

 Utö rederis samtliga fartyg berörs, dock undantas 12 turnummer. Vidare omfattar strejken samtliga fartyg för Djurgårdens Färjerederi, Skärgårdsrederiet Sweden, Blidösundsbolaget, Blidösundsbolaget Management AB, Strömma Turism & Sjöfart, Tema Shipping i Vaxholm, Tema Skärgården samt  TRSM Group 1.

Bakgrunden är att det  sedan tidigare finns tre olika avtal inom skärgårdstrafiken. Nu kräver Sjöbefälsföreningen, SBF,  lika villkor samt ett mer rättvist lönesystem inom skärgårdstrafiken. Arbetsgivarna förordar individuell lönesättning men SBF hävdar att det inte fungerar i skärgårdstrafiken. Sjöbefälsföreningen varslar även om strejk inom  Göteborgs skärgårdstrafik.

Inlägget Strejkvarsel i skärgårdstrafiken dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det är två grader i luften och ungefär samma i vattnet när Magnus Östman, maskinchef på Silja line, tar ett kliv ut i luften och faller tre meter innan han försvinner ner under ytan i det iskalla vattnet. 

I maj förra året slog Öckerö maritime center, ÖMC, upp dörrarna i den nya lokalen på Rindö utanför Vaxholm.  På Västkusten har man drivit sjösäkerhetsutbildningar under många år, men först nu tagit steget in i Östersjön. ÖMC är en ideell förening som drivs av ett flertal branschorganisationer och vars syfte är att utbilda yrkesfolk inom fiske och sjöfart i säkerhet till sjöss. När Skärgården kommer på besök pågår en repetitionsutbildning i grundläggande säkerhet, eller basic safety, som den kallas. Sara Ljungberg från Sjöräddningssällskapet går igenom flytvästar och olika överlevnadsdräkter, det ska strax badas.

– Det är roligt att utbilda folk och att vara i vattnet. Jag brukar få den lotten när vi övar på Dalarö, säger Sara Ljungberg och ler.

Alla deltagarna verkar inte dela hennes entusiasm inför en simtur i mars. Snön faller sakta utanför fönstret, det blåser en svag vind och termometern har klättrat till två plusgrader. Utbildningen är dock ett krav för all personal ombord på större färjor och fiskefartyg och snart har man bytt om till överlevnadsdräkt, klättrat upp i övningstornet och kastat sig ut vattnet vid Rindö hamn.

– Det är kallt, men jag har gjort det här flera gånger tidigare. Det är en bra kurs att gå, att man får öva praktiskt, säger Emma Hansson, som är överstyrman på en supplybåt i Norge.

Väl i vattnet får deltagarna öva olika överlevnadstekniker. Genom att kroka i varandras armar och bilda en ring så kan man hålla koll på varandra vid dålig sikt och väder. Det ger även uppsikt åt alla håll och minskar vattencirkulationen, Den som behöver kan klättra in och lägga sig på de övrigas ben och därmed komma upp ur vattnet.

Andra övningar är ”masken”, ett sätt att ta sig fram i vattnet genom att bilda kedjor, deltagarna får också träna på att vända på, och ta sig i, räddningsflottar. De som deltar i övningen kommer från olika rederier med helt skilda bakgrunder.

– Det är jättestor skillnad på deltagarna. Vissa kanske jobbar på en bogserbåt med tre personer ombord, andra är befälhavare på stora kryssningsfartyg, säger Daniel Borg, anläggnings- och kursansvarig.

Förutom Sara Ljungberg så är Robert Lönnroth, safety officer på Silja line, instruktör för övningarna i vatten.

– Det blir en blandning mellan handelsflottan och SSRS. De har olika perspektiv. Robert är bra på evakuering av stora fartyg och Sara på räddning i vatten, det skapar en bra dynamik, säger Daniel Borg.

ÖMC:s etablering på Rindö är ett välkommet inslag för många rederier i området. Nya lagkrav kommer att införas 1 januari 2017 som innebär att all personal måste vara certifierade enligt något som kallas STCW-Manila. Personal som inte gjort repetitionskursen innan dess kommer att behöva gå om grundkurserna, det är därför högt tryck på utbildningarna. 

– Det är många som vill gå kurser nu. Jag vet inte om vi hinner med alla, men man kan misstänka att tidsfristen blir förlängd. Det beror lite på hur många det blir som inte fått möjlighet att gå kurs, säger Daniel Borg.

Rederierna är inte de enda som uppskattar ÖMC, det skapar också arbetstillfällen för andra företag i området.

– Jag har ett jättebra samarbete med ÖMC. Jag har startat upp en bed & breakfast för att erbjuda deltagarna boende, säger Karl Wallin som driver Vaxholms brygghus ett stenkast bort längs kajen.

– Det är kul att vi kunnat anlita lokala entreprenörer. En del ortsbor var skeptiska i början, särskilt över vårt brandfält. Men vi använder till exempel inte brandskum, jag tror de flesta nu bara tycker det är kul att det händer något, säger Daniel Borg.

Att förlägga en säkerhetsutbildning centralt i Stockholms skärgård har visat sig ge vissa oväntade bonusar. Ett kursinslag handlar om att lägga sig bredvid ett större fartyg och simulera att båten hissas ombord. Den övningen kan man enkelt göra genom att finlandsbåtarna passerar precis utanför hamnen.

– Det är bara att kolla klockan när färjorna passerar.  Vi gör övningen utan att de behöver ta någon hänsyn till oss, säger Daniel Borg.

Även personal vid Sjöfartsverkets helikopter i Norrtälje har hört av sig och börjat samöva med ÖMC. 

– Det är väldigt nyttigt att öva med dem om de har möjlighet att komma. Men det ingår inte i kursen som något krav från Transportstyrelsen, utan blir grädde på moset i så fall.

Inlägget Genom is och eld för säkerhets skull dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vid midnatt, natten till tisdag, utlöstes strejk i båttrafiken. Avtalsförhandlingarna mellan Sjöbefälsföreningen, SBF, och arbetsgivaren Almega pågick under hela måndagen, men parterna var inte i närheten av att mötas. Hårdast drabbades Blidösundsbolaget.

Förhandlingarna mellan Sjöbefälsföreningen, SBF, och arbetsgivaren Almega pågick under hela måndagen. Medlarna la ett bud som Almega tackade ja till, men sjöbefälen tackade nej. Mats Jäderland, VD för SBF säger:

– Budet mötte inte våra krav på någon punkt. Det var utgångsbudet utan förändringar.

SBF la sen ett motkrav till Almega:

– Nu väntar vi att de lyfter sig från sin bottennivå och närmar sig oss, säger Mats Jäderland.

Men budet imponerade inte på Almega:

– Det finns inte på kartan att vi kan acceptera ett bud på närmare tio procent när alla andra branscher har en kostnadsökning på 2,2 procent kommenterade Almegas förbundsdirektör Stefan Koskinen budet och påpekade att snittlönen bland sjöbefälen är cirka 40 000 kronor, på en arbetstid av i snitt 36 timmar per vecka:

– Det håller inte att komma med krav på närmare tio procent och strandsätta människor i skärgården för att man vill ha väldigt mycket mer än alla andra, fortsätter Koskinen.

Något Mats Jäderland kommenterar:

– Vi har mycket svårt att förstå var Almega får sina siffror. De pratar om kostnadsökningar på 8-10 procent. När vi tittar på deras underlag får vi det till cirka 2 procent. Den enda slutsatsen jag kan dra är att Almega inte kan räkna, säger han.

De låsta positionerna fortsatte varför strejken var oundviklig.

Mats Jäderland från SBF har gått med på ett par dispenser från strejken, dels för vissa turer hos Styrsöbolaget och dels vissa turer, som skolbåtarna, hos hårdast drabbade Blidösundsbolaget.

– Det har aldrig varit vårt mål att skapa konflikt och oreda, det ska inte slå mot tredje man, säger han. 

Strejken berör runt 10 procent av SBF:s cirka 300 medlemmar och de drabbade sträckorna är Stavsnäs-Sandhamn, Stavsnäs-Nämdö, Årsta-Utö och Stavsnäs-Styrsvik.

Åtminstone fram tills torsdag, på fredag sätter vårtidtabellen in, liksom ett nytt avtal för Blidösundsbolagets del, vilket medför än större trafikpåverkan, såvida strejken ännu pågår.

Hos Blidösundsbolaget är samliga befäl uttagna i strejken. De fartyg som låg stilla i tisdags var Riddarfjärden, Solöga, Vindöga och ett av rederiets sightseeingfartyg i Stockholm. Dessutom påverkades rustning och förberedelser inför vår och sommar. Rederiets VD Göran Ahlqvist är inte imponerad:

– Det är en märklig avtalsrörelse. Fabriksarbetare och butiksbiträden har fått 2 procent och våra sjöbefäl strejkar med krav på mot 10 procent, säger han.  

För skärgårdsborna var strejken åtminstone under tisdagen inte så kännbar:

– Nej, de allra flesta båtarna går som vanligt, så den verkar inte ha ställt till med så mycket problem ännu så länge i alla fall, konstaterade Möjabon Ulf Westerberg, ordförande i Siko, Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation som när vi talas vid precis tagit emot både passagerare och gods vid bryggan i Möjaström.

Strejkfakta: 

De fartyg och rederier som omfattas av strejken är:

Djurgårdsfärjorna (samtliga fartyg), Skärgårdsrederiet Sweden (samtliga fartyg), Blidösundsbolaget (samtliga fartyg), Strömma turism och sjöfart (samtliga fartyg), Tema shipping i Vaxholm (samtliga fartyg), Tema Skärgården (samtliga fartyg), TRSM group 1 (samtliga fartyg), Utö rederi (samtliga fartyg med undantag för vissa turnummer).

De linjer som påverkas om det blir strejk är:

• Tabell 16 Stavsnäs-Runmarö-Sandhamn-Harö (turerna 1601, 1611, 1604 och 1612 ställs in).
• Tabell 17 Stavsnäs-Nämdö (alla turer ställs in).
• Tabell 19 Dalarö-Ornö utsida (alla turer ställs in förutom Ramsös turer).
• Tabell 21 Årsta –Utö (alla turer ställs in, förutom 2103, 2109, 2102 och 2106).
• Tabell 23 Stavsnäs-Styrsvik (Fartygen Vindöga och Solöga går inte, övriga turer kör som vanligt.
• Tabell 28X Furusund-Högmarsö-Hemmarö (Vissa turer ställs in).

Dessa linjer påverkas inte av strejk:

• Tabellerna 1-14
• Tabell 20 (Dalarö-Ornö västra sidan)
• Tabell 22 Nynäshamn-Nåttarö-Ålö
• Tabell 25 Furusund-Högmarsö-Hemmarö
• Tabell 29 Nynäshamn-Ankarudden-Landsort
• Tabell 30 Simpnäs-Arholma
• Tabell 31 Räfsnäs-Tjockö-Lidö-Fejan

Inlägget Strejk i sjötrafiken dök först upp på Tidningen Skärgården.

I ett skarpt yttrande avstyrker Sjöfartsverket linfärjan mellan Vaxholm och Vaxholms kastell. Trots det invigs färjeleden den 29 april.

Bland annat skriver verket i sitt yttrande att ledens sträckning och etablering måste ske i samråd och samförstånd med övriga verksamhetsutövare i området, något som inte anses ha skett.

Såvitt Sjöfartsverket känner till så har de miljö- och säkerhetsmässiga konsekvenserna heller inte prövats formellt. Det är även oklart om inrättandet av linfärjan har varit föremål för anmälan eller prövning enligt miljöbalken.

Framför allt vill verket få två frågor belysta, dels vilket transportbehov färjan ska fylla, och dels varför en frigående färja inte är ett alternativ då linfärjan påverkar övrig trafik så mycket. Konsekvenserna för övriga aktörer i området bör även ställas mot behovet av linfärjan.

En formell remiss om linfärjan saknas också enligt Sjöfartsverket som menar att det fortfarande är oklart hur parterna har tagit hand om riskerna för sjösäkerheten.

Verket har kontaktats av både privatpersoner, lokalt näringsliv och representanter från skärgårdstrafiken med ”överlag kritiska” synpunkter på etableringen.

Sammantaget avstyrker Sjöfartsverket linfärjan.

Yttrandet ger dock inget juridiskt hinder för leden, som invigs den 29 april. För det krävs vare sig ansökan eller tillstånd.

Trafikverket Färjerederiets vd Anders Werner säger:

– Jag har pratat med Sjöfartsverket och vi är ganska överens. Vissa dokument saknas och ligger glömda någonstans. Utan dem kan jag förstå deras hållning.

Främst gäller det åtgärdsplanen för riskanalysen som Anders Werner menar att verket inte har tagit del av, trots att den skickats in.

– Och vi har haft samråd, vilket har dokumenterats, fortsätter Anders Werner.

Kan ytterligare åtgärder minska riskerna?

– De har vi redan gjort, vi har satt ut fler bojar och tillsammans med Waxholmsbolaget och Strömma ändrat turlistan när de har sin värsta trafik. Jag känner ingen oro, det här ska vi lösa.

Så ni startar färjeleden?

– Ja, yttrandet beror på att juristen inte har sett våra inlagor. Vi har 11 linfärjeleder i allmänna farleder och har inga olyckor där heller.

Inlägget Sjöfartsverket avstyrker nya linfärjan dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det är inte bara norra skärgården som har post- och paketproblem. Husarös paketleveranser hamnar ena dagen i Norrtälje och i Nacka den andra.

Ragnar Nilsson på Husarö har kontaktat Österåkers kommun i hopp om att den kan hjälpa öborna att få ordning på pakethanteringen

– Paketleveranser fungerar inte alls. Oftast kommer paket till Vaxholm och där kan man hämta ut mellan klockan åtta och tio på förmiddagen. Det tar ju en halv dag för oss att åka dit och båtarna passar knappast. Då måste man sova över i Vaxholm för att hämta sitt paket, säger Ragnar Nilsson på Husarö.

Paket kan hamna i ett geografiskt område Nacka i söder och Norrtälje i norr, skriver Ragnar i sitt brev till kommunen, och menar att det är orimligt.

Husaröborna önskar att alla paket distribueras från Åsättra på Ljusterö. De har nu kontaktat kommunen i hopp om hjälp

– Jag har haft kontakt med både Postnord och Post- och telestyrelsen. Det känns som att Postnord inte har det här högst upp på sin lista, där kommer vi, kommunen, in och trycker på och ser till att skärgården har en bra post- och pakethantering, säger Kristina Eineborg, Näringslivs- och utvecklingsdirektör i Österåker.

På Postnord höjer man på ögonbrynen över beskrivningen av hur pakethanteringen fungerar för Husaröborna

– Det låter jättekonstigt. När det gäller paket och andra större eller tyngre försändelser som skickas med Postnord så ska det alltid styras efter postnummer och levereras till det utlämningsställe som tillhör det angivna postnumret. Om det har hänt att det kommit till något annat av Postnords utlämningsställen så är jag tacksam om kunden hör av sig till vår kundservice så vi kan undersöka vad som gått fel, säger Janne Olsson på Postnord.

Men olika distributörer kan vara orsaken som ställer till det för öborna. Var andra paketleverantörer eller distributörer lämnar ut sina paket kan Postnord inte påverka.

– Jag ska kolla på det här, finns det ett problem ska vi sätta oss in i det, fortsätter Janne Olsson.

Inlägget Husaröborna kräver bättre paketservice dök först upp på Tidningen Skärgården.

Strax efter klockan sju på tisdagskvällen utbröt eldsvåda på Waxholms hotell. Under natten mot onsdagen lyckades ett stort räddningsmanskap släcka branden.

– Branden startade utanpå byggnaden på en balkong eller en altan. Man upptäckte branden från Rindö i en kikare. Då ringde de brandkåren och sa att det brann på Waxholms hotell. Vi ringde sedan hotellet som gick ut och kollade och kunde konstatera att det brann, säger Håkan Dahlbäck, operativ chef Storstockholms räddningscentral.

Då branden startade utomhus gick ingen brandvarnare igång förrän brandkåren redan var på plats. Som mest var 50 personer med i släckningsarbetet. Nästan 20 enheter deltog från sju olika brandstationer, bland andra Norrtälje, Vallentuna och Åkersberga. 

En anställd på hotellet uppger att branden troligen har börjat i en blomkruka på hotellets övre uteservering och att en cigarettfimp förmodligen startat branden. Uppgiften är obekräftad.

En anställd på hotellets restaurang uppger att han påbörjade släckningsarbetet med en pulversläckare innan brandkåren kom till platsen. Då var lågorna meterhöga. Bara minuter senare anlände räddningstjänsten. Även fyra ambulanser kom till platsen. Ingen  människa skadades.

– Alla gäster är okej och har evakuerats. De åker iväg nu till andra boenden, säger Tobias Ekman, hotellets direktör till tidningen.

– Det var en omfattande brand. Insatsen blir mer komplicerad när det gäller äldre byggnader med prång. Får branden fäste på utsidan går det ner i takfoten och sedan in i trossbotten och där kan det ju vara sågspån och sådant i gamla hus, säger Håkan Dahlbäck och fortsätter

– Sedan är Vaxholm en gammal trästad. Vi ville inte riskera att branden skulle sprida sig till andra byggnader. Vi jobbade med inriktningen att branden inte skulle sprida sig. Ur den synpunkten gjorde vi ett bra jobb.

På hotellets Facebooksida skriver Tobias Ekman att den nyrenoverade matsalen till stor del är förstörd av branden, rök och vatten. Stora delar av konferensavdelningen är även förstörd och en del av källaren. Hotellrummen och hotellets andra restaurangdel, Lilla Strand (tidigare Kabyssen) som har öppning på fredag, har klarat sig helt utan skador.

Lisa Berlin och Lasse Söderman

Inlägget Hotellets nyrenoverade restaurang förstörd i branden dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det var tjockt av folk på kajen i Vaxholm när nya linfärjan tog jungfrufärden över sundet till kastellet under invigningen av linfärjeleden. Redan på tredje turen fick Kustbevakningen schasa iväg fritidsbåtar som var nära att ramma färjans vajrar.

Till ljudet av sång från kulturskolans barn och den imponerande kanonaden av svenskt lösen från kastellet, invigdes den omdiskuterade linfärjan i fredags förra veckan. Intresset från Vaxholmarna var stort, och uppskattningsvis cirka 800 personer köade på kajen för att få följa med på de första turerna. Dagen till ära var biljetterna gratis. Linfärjan Vaxholmen hade smyckats med stor flaggning, befälhavaren Janne Sjöblom välkomnade ombord i vit paraduniform och tillsammans med ballonger, musik och efterlängtat solsken utgjorde scenen en god illustration till vad speakern kallade ”en glädjens och festens dag i Vaxholm”.

Vaxholmarna Robert och Birgitta von Braun tillsammans med barnbarnet Maja stod långt fram i kön och har stora förväntningar på den nya linfärjeleden:

– Själva konceptet är bra. Man kommer över till kastellet lite lättare nu, så det blir ett uppsving. Sedan är man lite nyfiken just för att det är en linfärja. Sedan får vi förstås se om någon kör på vajrarna, resonerade paret von Braun. 

Väntan på just en vajerkollision hade kunnat bli kort. Redan inför den tredje överfarten från Vaxholm, när fartyget var på väg tillbaka från Kastellet, kom nämligen en fritidsbåt förbi i leden strax akter om linfärjan utan att uppmärksamma vajrarna som ännu inte hade sänkts. Kustbevakningens fartyg 315 som låg i närheten tvingades ge signal för att varna fritidsbåten.

Mattias Andersson, befälhavare ombord på KBV 315, konstaterade efteråt:

– Fritidsbåten var på väg genom sundet samtidigt som färjan gick, så vi skickade en signal för att uppmärksamma båten om att den var på väg över vajrarna, varvid båten vände.

Några turer senare inträffade ytterligare incidenter med fritidsbåtar som passerade för nära. Vid ett av tillfällena snabbslackades vajern varvid färjan inte hakade i pontonen. Bommen öppnades ändå varvid passagerarna tvingades kliva över en glipa mellan färjan och pontonen. 

– Man får hoppas att de som åker i sundet vet hur en linfärja fungerar och uppfattar att färjan har vajrar, säger Mattias Andersson.

Upplever du att säkerheten fungerar?

– Säkerheten kan alltid förbättras med tanke på att personer som aldrig har sett en linfärja förut ska kunna passera och förstå vad det innebär, fortsätter Mattias Andersson.

Parallellt med att linfärjan körde sina första turer, passade även Daphne, från rederiet Kronuddens taxibåtar som har kört reguljära turer till kastellet sedan 1987, på att erbjuda gratisturer till kastellet. Ägaren Lasse Olsson, Taxi-Lasse, säger så här om ”aktionen”:

– Man måste ju visa att man finns, ingen verkar ju ha märkt det, säger han och konstaterar att kommunens lösning med linfärja till kastellet är dyrbar för skattebetalarna:

– Fram tills nu har trafiken till kastellet inte kostat skattebetalarna ett öre. Kommunen säger att de måste han en fungerande trafik till kastellet, men det fick de inte nu. Vi har kört dygnet runt till kastellet, senast natten till i dag körde vi sista turen halv ett, säger Lasse Olsson.

Inlägget Linfärja invigdes med incidenter dök först upp på Tidningen Skärgården.

En trasig kardel på vajern gjorde att den nya linfärjan i Vaxholm stod still flera timmar under söndagen. Nu kommer även rapporter om ständiga  fritidsbåtsincidenter, något som tvingar fram störande tutanden.

Taxibåten Daphne, från konkurrerande Kronuddens taxibåtar fick rycka in som reserv på Kastelletleden i söndags efter ett fel på linfärjans ena vajer. Daphne körde turerna till kastellet mellan klockan 10-14, medan vajern lagades. Vad skadan på vajern berodde på är inte känt:

– Det var en kardel på vajern som hade gått. Vad det berodde på är omöjligt att svara på, det är sånt som händer, säger rederichefen Anders Werner.

Men färjan har bara gått i en dryg vecka?

– Ja, men man vet inte om det varit knipa någonstans. Skadan var nära kajkanten så något kan ha hänt vid monteringen, säger Anders Werner.

Många i staden vittnar om mängder av incidenter sedan linfärjans start förra fredagen, med fritidsbåtar som inte har uppmärksammat färjan utan har kört för nära vajrarna. Lasse Olsson på Kronuddens taxibåtar, med rederikontor strax intill leden säger:

– Det är ett fruktansvärt tutande från linfärjan mot fritidsbåtar, det har blivit en sanitär olägenhet. Det finns tillfällen då man inte bara har tutat för att göra folk uppmärksamma, utan har hängt på hornet. Och ännu är det inte högsäsong, säger han.

En annan person vittnar om flera påkörningar på vajern, än så länge med lyckliga slut:

– Flera båtar har gått på vajern, de har haft tur som inte har fastnat med propellern utan bara med dreven. Jag har sett flera som gått på och blivit drivande i sundet utan att ens förstå att de har gått på vajern, säger personen som vill vara anonym.

Bland annat noterades en stor Delta 54:a som gick på vajern häromdagen:

– Drevet tog i så den blev hängande. Hade Deltan haft propellern framåt, som många har, hade båten fastnat i propellern. Det är med stor spänning folk på kajerna följer vad som händer i leden numera.

Rederichefen Anders Werner har inte hört talas om incidenterna, men säger:

– Många har varit nära det vet jag, säger han och fortsätter:

– Men i går (läs: i söndags) när Kustbevakningen låg här så var det inga fritidsbåtar som körde i leden. När de ligger där verkar folk kunna läsa skyltarna om att gå på andra sidan. På Västkusten och på alla andra leder i landet har man lärt sig det här med linfärjor.

Är andra leder i landet lika tätt trafikerade?

– Absolut, i Hamburgersund finns det nog 50 procent mer båtar än i Kastellsundet, även vid Malö och Stegeborg råder tät trafik, i synnerhet sommartid, säger Anders Werner.

Inlägget Vajerskada stoppade linfärjan dök först upp på Tidningen Skärgården.