Hamngatan i Vaxholm har varit avstängd för grävarbeten sedan slutet av oktober. Nu förlängs avstängningen fram till sommaren, vilket fått boende i Vaxholm att protestera.

Hamngatan är en genomfarts-led i centrala Vaxholm, där många bilar passerar varje dag. Just nu byggs VA-nätet i området ut för ett nytt bostadsområde.

Arbetena beräknades vara klara till årsskiftet, men tidplanen har blivit förskjuten på grund av att ledningarna behövt läggas ned på en djupare nivå. 

– Att stänga av en sådan genomfartsled skapar väldigt stora problem för oss boende samt skapar stora trafik– och miljöproblem genom att vi nu tvingas köra in på smågator med förskolor och äldreboenden i onödan, säger Måns Reutersvärd, som bor i Vaxholm.

– Man kan inte bara stänga av i sex månader längre än beräknat utan rimlig förklaring, fortsätter han.

Samuel Bylander, projektledare på Roslagsvatten och ansvarig för VA-arbetena:

– Anledningen till att ledningarna behöver läggas djupare är att schakten måste vara säker att arbeta i, skriver han i ett mejl och fortsätter: 

– Det har fört med sig att arbetena behövts delas upp i två etapper, vilket i sig har ökat genomförandetiden. 

En annan anledning till att arbetena tar längre tid är enligt Roslagsvatten att man hittat mer berg än vad man först räknat med, samtidigt som befintliga närliggande ledningar måste hanteras varsamt under projektet. 

Måns Reutersvärd ifrågasätter varför man inte kan öppna en fil för trafik ner mot centrum när nu bygget drar ut på tiden.

– Normalt kan man lägga så kallade körplattor av plåt över schakten, men i det här fallet är schakten så breda att det är riskfyllt och problematiskt att täcka dem, säger Samuel Bylander.

Inlägget Protester mot uppgrävd gata dök först upp på Tidningen Skärgården.

En del av gatan Söderhamnen, vid gästhamnen i Vaxholm, har varit stängd för trafik på grund av att området är underminerat. Nu har nämnden för teknik, fritid och kultur beslutat att vägen ska öppnas omgående.

I Västerhamnen stängdes den väg som heter Söderhamnen av akut i början av november på grund av att slukhål upptäckts. Vägen är avstängd av säkerhetsskäl.

För att underlätta framkomligheten när Söderhamnen är avstängd har trafik letts om i en enkelriktad slinga runt staden.

Den ökade trafikmängden på vissa gator har gjort att en del parkeringsplatser har behövt stängas av för att räddningstjänsten ska komma fram. Ett antal nya parkeringsplatser har tillkommit. För busstrafiken har åtgärder vidtagits så att bussar ska kunna vända på den parkering som kallas gamla Shelltomten.

På nämndens sammanträde beslutades:

• Att vägen mellan Hamnkrogen och Boulangeriet skall öppnas omgående för dubbelriktad trafik och trafikeras som tidigare.

• Att införda parkeringsbegräsningar på Hamngatan med anledning av avstängningen av Söderhamnen ska tas bort med omgående verkan.

• Att enkelriktningen av Fiskargatan och Trädgårdsgatan med anledning av avstängningen av Söderhamnen ska tas bort med omgående verkan.

Enligt planeringen ska avspärrningen tas bort och övriga ändringar göras under vecka 51.

Inlägget Avstängning i hamnen får bakläxa dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vaxholms stads beslut att utreda hur den gamla prästgårdsfastigheten kan omvandlas till bostäder har väckt starka känslor i kommunen. Nu riktar även länsstyrelsen kritik mot projektet.

I maj 2019 beslutade Vaxholms församling att sälja prästgården till fastighetsutvecklingsbolaget Svea Fastigheter AB för 16 miljoner kronor, dock med förbehåll att en detaljplaneändring går igenom som tillåter byggnation av kollektivboende för seniorer i form av 35 små hyreslägenheter på fastigheten. Något som kommunstyrelsen beslutade att låta utreda i fjol. Moderaterna reserverade sig dock mot beslutet.

Nu har länsstyrelsen lämnat ett samrådsyttrande över detaljplanen, i vilket man riktar kritik mot projektet på en rad punkter. Bland annat skriver man att den planerade byggnadens placering och volym innebär påtaglig skada på Vaxholms “uttryck som förindustriell skärgårdsstad, stadskärnans rätvinkliga gatunät, skärgårdsbefolkningens levnadsbetingelser och förutsättningar för odling och bebyggelse.”

I yttrandet skriver länsstyrelsen att byggnaden avviker från den småstadskaraktär som karakteriserar Vaxholm och att viktiga visuella funktionella samband i tätorten Vaxholm kommer att brytas och förlora sin läsbarhet. 

“Byggnaden blir tydligt dominerande i kvarteret på ett sätt som påverkar upplevelsen, inte bara av den enskilda fastigheten, utan av omgivningen i stort. Upplevelsen och förståelsen av den befintliga prästgården som en del av utbyggnadsfasen efter industrialismens genomslag påverkas tydligt negativt“, skriver man.

Man skriver också att det finns risk för att fornlämningar kan finnas under marken vilket kräver en arkeologisk utredning, samt att byggplanerna kan påverka angränsande Löwenströmska trädgården, som är ett skyddat byggnadsminne, negativt. 

Länsstyrelsen tar även upp frågan om dagvattenhantering och översvämningsrisk, där man anser att kommunen behöver redovisa åtgärder tydligare.

Samrådsfasen pågick fram till den 8 december 2021. Enligt tidplanen ska beslut fattas av kommunfullmäktige under första halvåret 2022. 

Inlägget Länsstyrelsen kritisk mot prästgårdsplaner dök först upp på Tidningen Skärgården.

Stadsbyggnadsnämndens ordförande Jan Reuterdahl (L) anklagas för att tillsammans med bygglovschefen Christoffer Amundin runda demokratin då bygglov på en strandfastighet gavs på delegation.

– Ärendet har inte gått under radarn som enstaka lokala debattörer påstår utan har hanterats exakt med samma process som alla andra, säger Jan Reuterdahl.

Markarbetena i Fredriksstrand på Vaxön påbörjades i somras. Tomten har nu kraftigt förändrats – berg har sprängts och många träd har fällts. Lars Arb Zakrisson, ledamot i samhällsbyggnadsnämnden, anser att bygglovet strider mot detaljplanen. 

Enligt detaljplanen från 1996 ska bland annat ny bebyggelse utformas med särskild hänsyn till omgivningens egenart och naturkaraktären ska bevaras. 

– Det finns ingen natur kvar, det kan alla se. Man har sprängt bort hela klippan. Det är ett sår i hela kuststräckan. Man har inte följt plan- och bygglagens anpassningskrav och tittat på omgivningens egenart. En modernistisk låda i betong med stora fönsterpartier kommer vara en främmande huskropp i detta känsliga område. Det är upprörande att förvaltningen stoppar huvudet i sanden. Ärendet skulle absolut ha varit uppe i nämnden, att det inte blev så strider mot förvaltningens delegeringsordning. Hela ärendet har åstadkommit en oersättlig skada på Vaxholms kulturmiljö, säger Zackrisson.

Enligt honom krävde den första bygglovshandläggaren omfattande förändringar. När ärendet togs över av Jan Reuterdahl och Christoffer Amundin gav de fastighetsägaren rådet att dra tillbaka sin ansökan och sedan lämna in en ny som godkändes på delegation ”med smärre förändringar”.

– Att man på det viset rundar demokratin är väldigt allvarligt, säger Zackrisson.

Han påpekar även att allmänningen runtomkring har påverkats, men detta tillbakavisas av Reuterdahl och Amundin som vidhåller att bygglovet är planenligt. 

– 14 av 15 bygglovsbeslut fattas på delegation. Huvudsakligen är det när förvaltningen säger nej som de går till nämnden. Efter en första granskning av ansökan meddelade vi att denna inte följde planbestämmelserna och måste omarbetas för att lov skulle lämnas, säger Amundin.

Endast 15 procent av byglovsansökningarna är kompletta till en början. 

Den ursprungliga ansökan innehöll ett hus som var för stort, för högt och inte inom de gränser som detaljplanen medger, men fastighetsägaren ifråga ska inte ha blivit särbehandlad menar Reuterdahl:

– Min roll är att innan lovsökan lämnas in erbjuda service, att helt neutralt samtala med fastighetsägaren, säger Reuterdahl.

Enligt honom har ärendet lyfts till presidieberedningen flera gånger innan det kunnat godkännas. 

– Det är här som ärendet kanske har misstolkats – det har inte beviljats lov i den formen som den ursprungliga ansökan var.

Varför prövades inte saken i nämnden? 

– Det är först om en sökande inte vill ändra sin ansökan och vi från förvaltningens sida inte kan säga ja till förslaget på delegation, som ärendet tas till nämnd, säger Amundin.

Däremot har byggherren inte följt bygglovet: 

– Det finns ett tillsynsärende eftersom man tagit ner fler träd än man hade lov för, säger Amundin.   

Att berg sprängts är dock oundvikligt och i sin ordning menar de: 

– Man får göra vissa ingrepp. Vi tittar på hur det ska se ut när man är färdig. Det går att återställa mark, plantera träd och så vidare, säger Amundin. 

Har du någon kommentar till dem som anklagar dig för grovt tjänstefel?

– Jag har upplyst dem om att har vi gjort något otillbörligt står det dem fritt att JK-anmäla oss. Vilket de inte har gjort, för vi har skött detta exemplariskt från första stund, säger Reuterdahl. 

Inlägget Strid kring byggprojekt på Vaxön dök först upp på Tidningen Skärgården.

Kommunstyrelsens ordförande i Vaxholm det centerpartistiska kommunalrådet Malin Forsbrand ville prata om elevernas inflytande. Då fick Matteus Taina en strålande idé, varför skulle inte han kunna praktisera hos kommunalrådet?

Matteus Taina går i åttan Kronängsskolan i Vaxholm. Under ett elevrådsmöte kom det centerpartistiska kommunalrådet Malin Forsbrand på besök. Hon ville prata om hur elevernas inflytande skulle öka. Det var under den perioden då det var hög tid att fixa praoplats och Matteus Taina fick en strålande idé:

– Jag hade inte lyckats hitta någon bra praoplats. Då kom jag på att jag kunde fråga kommunalrådet om jag fick praktisera hos henne.

Han chansade och frågade och kommunalrådet sa ja. 

Nu sitter vi i den röda soffan i hennes rum i kommunhuset. I morgon kommer landshövdingen till Vaxholm. Då ska de åka ut med Kustbevakningen och spana efter skrotbåtar men alldeles snart ska den centerpartistiske riksdagsledamoten Alireza Akhondi komma på besök. Han var i Ukraina för två veckor sedan. Flyktingarna som kommer nu är det viktigaste som händer i kommunen. Det är något som engagerar Matteus, hans skolkamrater och hela kommunen.

– Igår var det ett krismöte om läget med kriget och hur vi skulle få fram evakueringsbostäder snabbt. På längre sikt måste kommunen hitta långtidsboende för familjerna, berättar Matteus.

Han är äldst av fyra syskon och runt middagsbordet på Tynnigö, där familjen bor, samtalas det om det som händer i samhället. På det lokala planet skulle Matteus vilja förändra tydligheten kring båttrafiken.

– Som det är nu kan samma brygga ha fyra olika namn och man måste leta i olika tidtabeller för att få reda på när båtarna går, säger han.

Malin Forsbrand tittar hastigt upp. Det är nog inte första gången hon hör det här.

En trappa ner har Alireza Akhondi anlänt. Han skakar hand med Matteus och erbjuder honom och hans klass att komma på besök i riksdagen. Tillsammans med några lokala politiker går de in i konferensrum ”Norrskär”. Alireza är Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson och han har tidigare arbetat som integrationschef.  Arbetsmarknadskoordinator Clas-Henric Wallgren berättar om situationen i Vaxholm. Det bollas siffror på människor, miljardbelopp i kronor och bokstavsförkortningar slängs in så att det står härliga till. Det ingen ordning på Arbetsförmedlingen tycker Alireza. Det finns pengar och resurser men de når inte ut till dem som verkligen behöver. I Vaxholm verkar det finnas jobb men det är svårt att få bostäder. Malin inflikar att hon vill att de nyanlända som kommer till kommunen ska stanna.

Matteus ser ut att lyssna intresserat.

Så blir det dags att gå på studiebesök hos Löfbergs Service, som utför hushållsnära tjänster.

Vi promenerar från kommunhuset längsmed en idrottsplats och upp mot Kronängsskolan. I en betongbyggnad intill öppnar Ann-Sofie Löfberg en dörr.  Hon driver firman tillsammans med sin man Jimmy. Vi sätter oss i lunchrummet. Ett fönster öppnas. Kaffe serveras.

– Våra anställda har avtalsenliga villkor och löner. 15 av 20 är utlandsfödda. Det är viktigt med trygga anställningar för om våra anställda mår bra jobbar de bra och då blir våra kunder nöjda, säger Ann-Sofie Löfberg.

– Vi skulle kunna anställa fler men har svårt att hitta personal på grund av bostadsbristen.

Som flykting från Ukraina skulle det vara möjligt att jobba för företaget efter att man har ansökt om asyl. Inom barnomsorgen i Vaxholm finns det platser och även på skolorna kommer det att finnas plats för barnen. Nära 90 procent av flyktingarna är kvinnor och barn.

När vi lämnar företaget funderar Matteus på om eleverna kanske kunde samla in leksaker till barnen som kommer.

– Jag beundrar henne att hon orkar ta så mycket ansvar för sina anställda, säger Matteus.

Och han är mycket nöjd med praoplatsen:

– Jag tycker att det har varit kul och intressant. Det är mycket mer samarbete mellan olika delar av verksamheterna än vad jag trodde. Jag skulle kunna tänka mig att jobba politiskt inom kommunen. Det verkar så omväxlande, säger Matteus Taina.

Inlägget Matteus fick en strålande idé dök först upp på Tidningen Skärgården.

Byggprojektet Norrberget i Vaxholm har kritiserats hårt av föreningen Värna Vaxholm. Nu går byggnadsnämndens ordförande Jan Reuterdahl (L) till personangrepp mot en ledamot i den egna nämnden.

I ett mejl till Skärgården kallar Jan Reuterdahl kollegan Lars Arb Zackrisson, ordinarie ledamot i fullmäktige och byggnadsnämnden samt ordförande för Vaxholmsdemokraterna för ”en före detta, i riket näst intill okänd, så kallad ”folkkär trubadur” som lever gott på sin hustrus namn som poet?!”

Även Catarina Baldo Zagadou, redaktör för nättidningen Viktigast i Vaxholm och styrelsemedlem i Vaxholmsdemokraterna kommenteras av Reuterdahl. Henne beskriver han som en ”avdankad kulturjournalist med löst hållen koppling till DN:s kultursida”.

Undertecknad reporter varnas för att hamna i facket ”nyttig idiot”, eftersom Skärgården skriver om konflikterna Norrberget.

Jan Reuterdahl skriver också att kritikerna av bygget på Norrberget ägnar sig åt krypskytte i ny- och gammelmedia mot sittande styre i allmänhet och nämndens presidium och ordföranden i synnerhet.

Lars Arb Zackrisson reagerar starkt på Jan Reuterdahls uttalanden.

– I stället för att bemöta mina sakliga argument ägnar sig ordföranden i stadsbyggnadsnämnden åt lögner om mig och min fru och personlig smutskastning av min person. Det är att helt oacceptabelt agerande av en myndighetsperson i Vaxholm, säger han.

Catarina Baldo Zagadou säger att Jan Reuterdahl ”yrar i nattmössan” och dessutom har fel i sak:

– När det gäller mig själv har jag inte någon ”löst hållen koppling till DN:s kultursida”. Jag var däremot anställd på Svenska Dagbladet i arton år, de sista sju, fram till år 2000, som chef för Idagsidan. Efter det var jag frilans i sexton år på Vetenskapsjournalisterna i Stockholm, säger hon.

Striden kring Norrberget har pågått i fem år. Bland de hårdaste motståndarna finns vaxholmsdemokraten Catarina Baldo Zagadou och där även partikollegan Lars Zackrisson är medlem.

Catarina Baldo Zagadou har skrivit en rad kritiska inlägg om Norrberget på sin blogg Viktigast i Vaxholm. Hon har angripit planerna i sak, men även angripit de styrande politikernas förmåga.

”Beror alla de här klantigheterna på ren inkompetens? Eller handlar det om brist på ansvarskänsla hos de styrande? Eller vad? Hur många personer i ledande ställning behöver bytas ut i Vaxholm?” skriver hon i ett inlägg den nionde maj.

Catarina Baldo Zagadou kallat majoriteten i fullmäktige för ”betongstyret” och i ett inlägg från 4 maj i år kallar hon byggnadsnämndens ordförande för Jan ”Schwammel” Reuterdahl (efter att han ropat ”schvammel” flera gånger på ett nämndmöte).

Nu ger alltså Jan Reuterdahl svar på tal och i något som övergått till politisk pajkastning. 

Hur ser du på ditt eget ansvar för tonen i debatten, Catarina Baldo Zagadou?

– Transparens och klarspråk är väldigt viktigt för mig. Exploateringen av Norrberget är en katastrof, inte minst ekonomiskt. Det behöver påtalas. I maktposition måste man tåla saklig kritik.

Michael Baumgarten, gruppledare för Liberalerna i kommunfullmäktige i Vaxholm, tar avstånd från Jan Reuterdahls kommentarer om Lars Arb Zackrisson och Catarina Baldo Zagadou. Han vill inte kommentera om partiet kommer att vidta några ytterligare åtgärder.

Inlägget Personangrepp följer i tvisten om Norrberget dök först upp på Tidningen Skärgården.

Byggprojektet på Norrberget innebär tidvis olidliga bullernivåer både utom- och inomhus. Trots klagomål, möten och skrivelser om att bullret är högre än tillåtet anser de boende inte att det blir bättring med vare sig buller eller damm.

– De verkar ha övergett alla närboende och skolbarn, säger Niklas Tengblad.

Som värst var bullret när en stenkross arbetade på platsen i december i fjol. Stenkrossverket låg 40 meter från Storstugan som används av Vaxö skola med cirka 350 elever årskurs F-6. Även ett äldreboende på Hamngatan samt ett femtiotal närliggande villor påverkas kraftigt av byggbullret. De boende har själva gjort bullermätningar både inom- och utomhus, som visar att bullret över tid legat över gränsvärdet utomhus på 60dB, ibland över 80dB. Buller får under en begränsad period ligga 5dB över 60, men inte under så lång period som Norrbergetbygget gjort. Niklas Tengblad menar att det är huvudsakligen Besqab – som tillsammans med Roslagsvatten arbetar på platsen – som grovt överskrider miljöbalkens bullerriktlinjer sedan byggstart.

De närboende lyckades till slut få till ett stenkrossförbud. Efter anmälningarna mot stenkrossen gjorde även Besqab mätningar och sammanställde en rapport med faktiska mätningar och de förutspådda framtida värdena, som successivt minskar.

– Bullerrapporten visar att de förutspått innan de började att de ska ligga långt över gränsvärdena, vilket är anmärkningsvärt. Det enda vi vill är att de skyddar oss från buller med något slags bullerskydd, säger Niklas Tengblad.

Men Besqab menar att ett plank inte skulle hjälpa mot vare sig buller eller damm.

– Dessa störande markarbeten pågår som mest i början av bygget, vilket också ljudanalysen visar, och kommer successivt att bli färre, säger Karin Geijer, projektledare på Besqab.

Varför har inget hänt trots att grannarna klagar?

– Vi på Besqab har lång erfarenhet av bostadsbyggande i tättbebyggda områden och har respekt för att ett bygge ibland kan vara störande, framför allt inledningsvis då omfattande markarbeten pågår. Att bygga hus och skyddsrum i berg medför visst buller och vi är noga med att hålla oss till Naturvårdsverkets riktlinjer. Vi har haft flera möten med Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor och med grannarna, och vidtar de försiktighetsåtgärder som krävs. Vi har genomfört ljudmätningar och har tagit fram en kontrollplan gällande störande arbeten där vi följer upp riktvärden kontinuerligt. Vi har nu slutat med bergkrossen på plats, vilket istället innebär 600–700 fler tunga transporter per byggetapp. Utöver detta informerar vi de närmaste grannarna om vad som händer på bygget och när störande arbeten blir aktuella.

De boende upplever att Besqabs beslut att krossa berg på plats av miljöskäl blir på bekostnad av de boende.

– För oss på Besqab är hållbarhet centralt i allt arbete. Vi fokuserar på att bygga hälsosamma och hållbara bostadsmiljöer, minska miljö- och klimatpåverkan och att Svanenmärka alla våra bostadsprojekt. Det innebär bland annat att ta tillvara på det material som bygget genererar på plats, i det här fallet fyllnadsmassor. Det är både bra för miljön och för trafiksäkerheten plus att det minskar tiden för de bullerstörande arbetena. Vi har över 4 000 personer registrerade som är intresserade av att bo på Norrberget och att Besqab har en hög miljöprofil i det här projektet tror vi bidrar till detta stora intresse för de nya bostäderna, säger Karin Geijer.

Inlägget Boende trötta på bullret från Norrberget dök först upp på Tidningen Skärgården.

Båtmackarna i Vaxholm finns inte med i den film som visar kajerna efter renoveringen. Det upprör kunderna och mackägarna tycker att det är märkligt. Robert Klingvall som är projektledare för kajprojektet förklarar att mackarnas vara eller inte vara är ett politiskt beslut. Enligt kommunstyrelsens ordförande Malin Forsbrand (C) har man just beslutat att ändra i detaljplanen så att Österhamnen ska rymma en eller två båtmackar.

I dagarna har en film som gestaltar hur Vaxholms kajer kommer att se ut efter renoveringen lagts ut på Vaxholms kommuns webbsida. I den finns inga båtmackar med och det har oroat både kunder och ägarna till de två båtmackarna och som finns i Söderhamnen och i Österhamnen. Peter Wikström som har drivit Gulfmacken i Österhamnen sedan 1985 säger såhär:

– Vår inställning är att det är självklart att Vaxholm ska ha båtmackarna kvar. De är viktiga servicepunkter inte bara för båtarna som behöver bensin och diesel, utan även för påfyllning av vatten, gasol och glass och godis. Gulfmacken, som för övrigt firar 100 år i år, säljer mest i hela Sverige och det är ingen slump. Vi ligger mitt i farleden i ett låghastighetsområde.

Han tycker det är märkligt att båtmackarna inte finns med i filmen som är kajprojektets bild av Vaxholms kajer efter renoveringen.

Alexander von Hueck, som driver Sjömacken vid Söderhamnen tycker att det är viktigt att det finns två båtmackar i Vaxholm. Dels för att kundunderlaget kräver det och för att det är bra med konkurrensen.

– Skulle det bara finnas en mack skulle Vaxholm inte kunna titulera sig skärgårdens huvudstad, eftersom det primära transportmedlet i skärgården är båt. Utbudet måste svara mot efterfrågan. Båtåkandet har ju inte minskat, tvärt om. Det finns behov av två båtmackar.

Robert Klingvall projektledare för kajprojektet:

– Jag förstår att mackägarna är oroliga men mackarnas vara eller icke vara är ett politiskt beslut. Därför tog vi tjänstemän beslutet att inte ta med mackarna i vår visualisering av kajerna. Det tyckte vi var det mest neutrala.

Filmen ligger ute på Vaxholms kommuns webbsida och då kan man ju tolka det som att kommunen har beslutat att sjömackarna inte ska finnas med efter renoveringen, men Robert Klingvall tycker inte att frånvaron av mackar i filmen ska tolkas som att det inte planeras för båtmackar efter kajrenoveringen:

– Det finns de som vill ta bort mackarna och det finns de som vill ha dem kvar. Hur vi gör med mackarna i framtiden påverkar inte kajprojektet eftersom mackarna inte är förankrade i kajen utan bottenförankrade.

– Hade jag tagit med mackarna hade det varit ett politiskt ställningstagande. Hade jag bara tagit med den ena macken hade det tolkats som att den andra macken inte skulle vara med. Att inte ta med någon mack var det politiskt mest neutrala.

– Vi har säkrat 17 platser längs med kajerna för kollektivtrafiken och det finns två platser för sjömackar, avslutar han.

Kommunstyrelsens ordförande Malin Forsbrand (C), säger såhär om båtmackarnas framtid vid Vaxholms kajer:

– Båtmackar utgör en viktig service här i skärgårdens huvudstad. Ett problem är att bygglov inte går att förlänga där en mack ligger i dag och att detaljplanen där den andra macken ligger inte medger bryggor så långt ut i vattnet som det är idag. Kommunstyrelsen har därför sett över var mackar kan ligga i framtiden och beslutat att ändra detaljplanen för Österhamnen, där Gulfmacken ligger idag. Om ändringen är möjlig, alltså om länsstyrelsen eller andra som kan förhindra en sådan detaljplaneändring inte har invändningar, så kommer området att kunna rymma båtmack/båtmackar.

Hur många mackar kommer det att finnas?

– Vi är precis i uppstart av planarbetet så det kan jag inte svara på nu. Det är ju också upp till marknaden vilka och eventuellt hur många som vill etablera sig över tid. Det finns också önskemål från ö-bor, besökare och näringsliv att få till en besöksbrygga för att kunna göra ärenden i stan, gå på restaurang och så vidare. Detta behov vore också bra att rymma här.

Jonas Looström med fritidsboende på Pukholmen mellan Rindö och Vaxholm menar att han skulle börja handla och uträtta sina ärenden i Åkersberga istället för Vaxholm om inte båtmackarna fanns i Vaxholm.

– Jag är beroende av båt för att ta mig till och från ön. Den betyder frihet att kunna åka till och från Vaxholm och alla butiker som finns där. Jag har varit kund hos Peter Wikström på Gulfmacken sedan 20 år. Skulle inte båtmackarna i Vaxholm finnas skulle jag handla i Arninge på väg till Rindö där jag ställer bilen istället men som det är nu är Vaxholm ett nav för skärgården. Jag behöver bensin till min båt och det behöver jag ofta. Det är superviktigt. Var ska jag annars tanka? Att de inte ritat in några mackar i filmen, det tycker jag är riktigt uselt, säger Jonas Looström, som bor på sin ö mars till december.

Inlägget Båtmackar saknas i film om Vaxholms nya kajer dök först upp på Tidningen Skärgården.

VAL 2022

Den politiska situationen i Vaxholm är minst sagt komplex. Efter valet i september 2018 tog det fram till mitten på december innan en ny allians ledd av Centerpartiet kunde ta över och under mandatperioden har flera ledamöter lämnat sina partier.

Valet 2018 blev en stor framgång för det lokala partiet Waxholmpartiet som tog åtta platser av 31 i kommunfullmäktige och därmed blev största parti i kommunen. Tidigare leddes kommunen av Moderaterna i koalition med Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, en koalition som inte fick fortsatt stöd utan ersattes av nuvarande minoritetsallians bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna, som tillsammans enbart har tio mandat.

– Styret inleddes med att vi fick veta att kajerna höll på att rasa samman och vi ställdes direkt inför en av Vaxholms största investeringar. De ska hålla och vara funktionella över väldigt lång tid, säger kommunalrådet Malin Forsbrand (C).

Förutom kajerna är Malin Forsbrand nöjd med att ha bland annat beslutat om ett nytt reningsverk, flera omfattande detaljplaner och en ny fotbollsplan med konstgräs.

– Trots minoritetsstyre tycker jag att vi har fått igenom många stora, tunga beslut. Jag har jobbat mycket med dialog och förankring.

Hon säger att det egentligen bara är en fråga man fått backa på.

– Det är ett nytt och större bibliotek vid Söderhamnsplan, det fick vi inte igenom. Det tycker jag fortfarande är sorgligt.

Efter att flera medlemmar i Waxholmspartiet lämnat partiet och blivit politiska vildar är Moderaterna största oppositionsparti. Tina Runhem (M) är partiets kandidat till ny ordförande för kommunstyrelsen. Hon delar inte uppfattningen att minoritetsstyret haft en bra dialog med partierna.

– Man har uttalat samarbetsambitioner, men det har inte fallit väl ut i alla lägen. Många ärenden har stannat upp och det har varit mycket återremisser. Kajrenoveringen och reningsverket är alla eniga om och är inget som särskilts drivits på av minoritetsstyret. Men vi är glada för skattesänkningen som vi gemensamt jobbade fram. Jag tycker också att det var otroligt bra att vi med en aktivt arbetande opposition kunde säkra Rindö skola.

Viktigaste valfrågorna för Moderaterna i Vaxholm är ekonomin och satsningar på skolan.

Även företrädare för Waxholmspartiet är missnöjda med hur den politiska ledningen fört dialog och förankrat beslut med partiet.

– Waxholmspartiet fick inte en enda av de 15 presidieplatserna i de viktiga nämnderna. Det skapar ett slags gisslansituation där besluten redan är fattade när vi ska rösta om dem, säger partiets förstanamn Fredrik Ardefors (WP), som vill att allmänheten i högre utsträckning ska kunna vara med och diskutera beslut i kommunen innan de fattas.

Partiets tidigare förstanamn Anna-Lena Nordén (WP) tycker inte att mycket hänt under senaste mandatperioden.

– Vad har vi fått? Mensskydd i skolan och en lekpark som renoverats, annars finns det inget som är klart. Renoveringen av kajerna lyftes redan under föregående mandatperiod och frågan om nytt reningsverk har diskuterats sedan 2005. Nej, jag är inte nöjd.

Waxholmspartiet säger att man ser både politik och förvaltning som serviceorgan för invånarna och beskriver sig som en demokratiplattform. Man vill bland annat införa öråd där tankar och synpunker från öarna kan samlas upp.

Kommunfakta

Vaxholm styrs av en allians bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna.

Mandatfördelning:

M: 7, L: 2, C: 4, S: 4, Vt: 2, Mp: 1, Wp: 8, Kd: 1, Sd: 2

(2014) M: 10, L: 3, C: 3, S: 6, V: 1, MP: 3, Wp: 5.

Skattesats:

2022: 31,38%

2018: 31,86%

2014: 31,88%

Folkmängd:

11 996

(2018) 11 831

Antal öar:

70 varav 57 är bebodda, samt halvön Bogesundslandet.

Inlägget Rörigt men livligt i Vaxholms politik dök först upp på Tidningen Skärgården.

Med en närhet och småskalighet som uppskattas av såväl djur som djurägare har Skärgårdsveterinären i Vaxholm blivit ett bra komplement till djursjukhusen i stan för att hantera de fyrbenta familjemedlemmarnas krämpor.

Inne i de gamla snickerilokalerna invid Oxdjupet är ljuset varmt, i kontrast till det råkalla grådiset utanför fönstret. På en madrass på ett undersökningsbord ligger Bollie, en 13 år gammal mellanspets med pigg blick, alldeles lugnt på rygg medan husse Jakob Wetterblad står vid huvudändan och håller henne i framtassarna. Hon har kissat ovanligt ofta på sistone och nu visar prover på lite blod i urinen.

Veterinären Cecilia Palmers rakar varsamt bort en bit päls långt ner på magen och lägger på lite sprit för att skapa kontakt med ultraljudsproben. Hon släcker ner i rummet och gråvita, strimmiga mönster börjar träda fram på skärmen.

– Här har vi nog förklaringen, säger hon och pekar mot en större skuggskepnad mitt i det svarta fältet. Bollie nyser och några av de små prickarna hoppar till på skärmen.

Det visar sig vara stenar i urinblåsan som ligger bakom Bollies symptom, något som kan åtgärdas antingen med ett specialfoder eller i värsta fall operation.

Husse Jakob andas ut.

– Det känns väldigt lugnande, att det inte är cancer i alla fall. Och det är skönt att ha hittat vad det är. Nu hoppas vi på att det löser sig med foder så vi slipper åka in för operation, men blir det så, så blir det så.

Skärgårdsveterinären i Vaxholm har varit igång sedan i juli och är resultatet av en gemensam vision mellan veterinären Cecilia Palmers och djursjukskötaren Annette Nyzell, som träffade varandra när de jobbade tillsammans på Gärdets djurklinik.

– Jag har bott i Vaxholm i över 20 år och alltid haft en liten dröm om att öppna veterinärmottagning här ute. Det har inte funnits någon sådan på många år. När Cecilia blev deltidsboende på Rindö så tog planerna lite mer verklig form, och när vi sedan hittade den här jättetrevliga lokalen så kände vi att nu kör vi! säger Annette Nyzell.

Området kring Rindö hamn har utvecklats snabbt de senaste åren. Och i takt med att antalet boende har ökat, har även antalet djurägare gjort det.

– Vi kände att det verkligen finns ett behov av en mottagning i närområdet. Att folk slipper åka iväg.

Det är främst hundar, katter och gnagare som kommer till mottagningen som än så länge har öppet efter tidsbokning på tisdagkvällar och lördagar. Vanligast är åkommor som till exempel öron- och urinvägsinflammation, magproblem, klåda och små sår och skador. Men man ger även förebyggande behandling med vaccinationer och besiktningar, avmaskning inför resor samt chipmärkning och kastrering.

– Vi kan inte göra inhalationsnarkos, så vi kan inte ta bort tandsten eller göra större operationer. Men allt som går att göra på lugnande klarar vi av, och vi har ultraljud och eget labb så vi kan göra mycket utredningar. Ofta kan man komma till oss för en första koll. Vi är som en vårdcentral, säger Annette Nyzell.

De tycker båda att det lilla formatet är toppen.

– Det är så mysigt att jobba här av många anledningar. Dels miljön och människorna, men det blir också en annan sak att jobba på ett mindre ställe. Det blir en annan kontakt med djurägarna. Såklart behöver man ibland åka till ett stort sjukhus om man har besvär som kräver det, men jag tror de allra flesta uppskattar småskaligheten om det finns möjlighet, säger Cecilia Palmers.

Och både djur och djurägare verkar hålla med.

– Det är jätteskönt att slippa ett stort väntrum med en massa andra djur. Det här är första gången som Bollie inte reagerar. Annars kan det vara stressande att åka till veterinären, men nu är hon jättelugn, säger Jakob Wetterblad.

Medan Bollie och Jakob får pusta ut och få medicin utskriven så slussas nästa besökare in genom väntrummet i andra ändan av lokalen. Det är Ringo, en blandras som kom från Hundar utan Hem på Irland för fyra år sedan, som ska få sin årliga vaccination mot kennelhosta.

– Det är suveränt att ha en klinik så nära. Framförallt är det bra för hunden, att kunna gå ut på en promenad, sticka in här och sen går hem igen. Det är en ynnest rent ut sagt, säger matte Åsa som kommit med bonusfamiljen Sven och Sasikan.

Att jobba med djur har sina utmaningar.

– Det kan vara svårt att veta hur de mår. Man får titta på hur de reagerar när man klämmer och böjer. Ibland är det jättetydligt, men ibland handlar det om att se väldigt små reaktioner. En del kan bara slicka sig om munnen för att visa att det är obehagligt. Det är på ett sätt som att jobba med barn som inte kan prata, säger Annette Nyzell.

Och på samma sätt som barn behöver distraktioner så kan liknande strategier fungera på djur. Att små fågelmatare satts upp i trädet precis utanför katternas undersökningsrum är ingen slump.

– För någon vecka sen hade vi en katt här som stod med framtassarna på fönsterbrädet och hela kroppen vibrerade av jaktinstinkt. Det är inte så ofta man ser det beteendet hos veterinären för då brukar de tycka att det är lite jobbigt, berättar Annette Nyzell.

Ringo däremot är obrydd och upptagen med att nyfiket sniffa längs dörrspringan in till rummet där Bollie befinner sig, och märker knappt av när Annette Nyzell sticker sprutan genom den tjocka svarta pälsen. Han blir rikligt belönad för sin tapperhet med klappar, gos och godis.

Hittills har besökarna framförallt kommit från Vaxholm och öarna häromkring. Det går att besöka kliniken med båt och lägga till vid kajen nedanför mottagningen. Men i framtiden drömmer Annette och Cecilia om att själva också kunna kasta loss och ta verksamheten ännu längre ut på öarna.

– Vi kanske kunde ha en egen båt, och göra besök hemma hos öborna eller stationera oss på en ö i taget och ha drop-in, säger Annette Nyzell. 

Inlägget Vovvarnas vårdcentral finns på Rindö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Tre månader efter valet har politiker i Vaxholms kommun till sist tagit fram ett nytt styre. Förslaget innebär ett brett samarbete mellan partier med vitt skilda politiska ideologier.

Den 12 december fattar kommunfullmäktige i Vaxholm beslut om ny politisk ledning i kommunen. Moderaterna har tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna bildat ett samarbete kallat Samlingsstyret Vaxholm för att styra kommunen under kommande mandatperiod. Tillsammans får partierna 16 mandat av 31 och därmed en majoritet i fullmäktige.

– Jag är glad över att det nu äntligen finns förutsättningar för att Vaxholm ska få ett nytt, spännande och brett styre på plats. Nu blir det ett majoritetsstyre som kommer skapa en bättre stabilitet än tidigare, säger Tina Runhem.

Har Moderaterna fått kompromissa bort någon viktig fråga?

– Nej det skulle jag inte vilja säga, men kompromisser har självklart fått göras av alla partier.

Några av de viktigaste frågorna Samlingsstyret Vaxholm kommer att jobba med framöver säger Tina Runhem är frågor kring kvaliteten i skolor och förskolor, psykisk ohälsa och vård och omsorg.

– Vi kommer även att göra en satsning inom klimatområdet som vi inte gjort tidigare i form av nya samarbeten. Det känns otroligt roligt.

Kommunens näst största parti Waxholmspartiet med ungefär 20 procent av rösterna hamnar återigen utanför det politiska styret, trots att man har en borgerlig profil.

– Vi har inte sett vad de har kommit överens om så det är svårt att kommentera sakinnehållet i den här överenskommelsen, men vi tycker det är tråkigt att det blir ett styre utan Waxholmspartiet särskilt eftersom ambitionen från Moderaterna var att få ett stabilt borgerligt styre, säger partiordförande Fredrik Ardefors (WP).

Både Centerpartiet och Waxholmspartiet har kritiserat Moderaterna för att de i förhandlingarna sökt stöd för sin politik utan att först ha presenterat något politiskt program. Budgeten för nästa år beslutades i november och togs fram av tidigare styret, något som Fredrik Ardefors tror kan ha underlättat förhandlingarna mellan partierna i Samlingsstyret.

– Det här har paradoxalt nog kanske gjort att man inte behövt diskutera budget med vänsterpartiet just nu. Det är väl där alla är nyfikna på hur man har tänkt få ihop det när en ny budgeten presenteras i juni.

Inlägget Brokigt samarbete tar över i Vaxholm dök först upp på Tidningen Skärgården.

En flytbrygga har lagts ut i Österhamnen i Vaxholm för att ge tillfälliga båtplatser för öbor under renoveringen av Västerhamnen. Men placeringen är dålig, menar flera remissinstanser som befarar trafikkaos i Kastellsundet. ”Risken för tillbud kommer öka”, menar Blidösundsbolaget.

På grund av arbetet med Vaxholms kajer har kommunen sett ett behov av att lägga en tillfällig flyttbar flytbrygga i Österhamnen, som ska ersätta befintliga båtplatser för öbor i gästhamnen under renoveringen. 

Flytbryggan ligger redan där sedan en tid tillbaka, men det var först på senaste mötet för Stadsbyggnadsnämnden som beslut om bygglov fattades.

Nämnden beviljade bygglovet i efterhand men var oenig i beslutet. Partilösa Lars Arb Zackrisson och Christopher Day samt V och WP yrkade på återremiss, alternativt avslag. 

“Formellt är detta ett kommunalt svartbygge och sanktionsavgift bör utgå” skriver de i sin reservation, samt att “Vid den nya beredningen måste det finnas en utredning om att denna placering är den mest lämpliga”.

Bland remissinstanserna var bland annat Blidösundsbolaget kritisk mot placeringen av bryggan, som ligger i närheten av linfärjan.

“Med hög sannolikhet kommer trafiken av fritidsbåtar i Kastellsundet öka om det finns en angöringsplats för fritidsbåtar i Kastellsundet, varför risken för tillbud därmed blir större jämfört med idag”, skriver man, och fortsätter:

“För högsäsongperioden maj-september ställer sig Blidösundsbolaget tveksam och med en mycket stark avrådan till den föreslagna placeringen av en flytbrygga med förtöjningsplatser för fritidsbåtar, utifrån Blidösundsbolagets sjösäkerhetsarbete liksom allmänna sjösäkerheten med den täta trafiken av passagerarfartyg i Kastellsundet utanför Österhamnen”.

Inte heller Region Stockholms trafikförvaltning tillstyrker bygglovet på grund av konsekvenser för trafiken i farleden, och näringsidkare vid kajen som fått uttala sig har även de menat att placeringen är dålig. 

Bygglovsenheten anser dock, trots synpunkterna som rör den ökade trafiken, att bryggan kan motiveras med att behovet är angeläget och att andra placeringar, som till exempel i anslutning till färjeläget och hamnplanen, uteslutits. Man skriver också att befintligt passageförbud för fritidsbåtar genom Kastellsundet fortfarande gäller. 

Man menar även att den temporära bryggan inte kommer att användas under högsäsong då renoveringen av Västerhamnen beräknas vara klar till sommaren 2023. Bygglovet som man beviljats sträcker sig dock ända till 2026, för att ta höjd för oförutsedda händelser.

Stadsbyggnadsnämnden beslutade också att en sanktionsavgift ska betalas. 

Inlägget Politisk strid om tillfällig brygga dök först upp på Tidningen Skärgården.

Intill Pukholmen ligger Sveriges värsta grund där mängder med båtar går på varje år.

– Det handlar om belopp på miljontals kronor, ingen vill ta ansvar, säger Fredrik Åkerström, en av ägarna till Sjöassistans.

 På båda sidor om Pukholmen, som ligger mellan Skarpö och Rindö, byggdes för länge sedan försvarsmurar som skulle hindra fientliga fartyg från att ta sig längre in i Stockhlom. Murarna ligger en halv meter under ytan och täcker i stort sett hela passagen. Tidigare var murarna utmärkta som en rad av grynnor i sjökortet, men har senare fått en internationell markering med ett heldraget streck omgiven av streckade linjer och med texten obstn. Den ovanliga markeringen har gjort att en del båtförare kan tro att det handlar om en sjökabel istället för en grynna. Fredrik Åkerström, en av delägarna i Sjöassistans, ett rikstäckande nätverk som hjälper båtägare med problem, säger att området är ökänt bland deras skeppare som titt som tätt får hjälpa båtar som kört på grundet.

– Det kan under en högsäsong plockas bort så många som 50 båtar av just detta grund. Det handlar om sönderslagna motorer och propellrar men som tur är inte så många personskador än så länge.

Enligt en boende på Skarpö var det bara under midsommarafton tio båtar som gick på grundet. Fredrik Åkerström säger att han i två års tid försökt få berörda intressenter och myndigheter att antingen ändra utmärkningen i sjökortet eller att sätta upp sjömärken.

– Jag har haft över 40 telefonmöten med olika myndigheter och organisationer. Ingen vill ta i det trots att det är Sveriges absolut största problemmakare. Utanför Pukholmen har du Sveriges tajtaste och mest trafikerade farled. Det är bara en tidsfråga innan någon driver ut i farleden och orsakar en allvarlig olycka. Enligt Fredrik Åkerström orsakar grundet skador för omkring 3-4 miljoner kronor per år.

– Försäkringsbolagen kan tänka sig att gå in och stötta det här, men de vill inte att grynnor ska börja bli ett försäkringsansvar utan sjösäkerhet ska ligga inom sjöfartsverkets ansvar.

Att sätta upp sjömärken kräver både tillstånd och ett ansvar för underhåll. Sjöfartsverket har inte visat något större intresse för grundet eftersom de främst jobbar med säkerheten kring farlederna. Inte heller Försvarsmakten eller Vaxholms kommun velat vidta några åtgärder. Fredrik Åkerström säger att man nu ska försöka få tillverkare av digitala sjökort att lägga in ett filter i korten som visar områden man inte bör köra i.

– Vi kan ta skadestatistik från hela Sverige och lägga in. Vi vet precis var folk kör på.

Undervattensmurar finns på fler ställen i Vaxholm och i Göteborgs skärgård, men de som finns vid Pukholmen orsakar överlägset flest olyckor.

Inlägget Ökända grund orsakar skador för miljoner dök först upp på Tidningen Skärgården.

Den 25 juni fattade stadsbyggnadsnämndens ordförande i Vaxholm ett beslut om att omedelbart stoppa deponering av schaktmassor på Rindö, men bara några dagar senare fattade vice ordförande ett beslut om att dra tillbaka stoppet.

 I mars fattade stadsbyggnadnämnden ett beslut om att de stora mängder med schaktmassor som sedan 2016 utan tillstånd legat på Rindö ska tas bort senast i december. Trots beslutet har bygglovsenheten fått information om att nya massor tillförts deponin i samband med arbeten på en ny detaljplan för Rindö hamn. I slutet av juni fattade därför stadsbyggnadsnämndens ordförande ett beslut om att omedelbart förbjuda markägarna Tornstaden och Vasallen att utöka deponin med nya massor. Beslutet fattades med ett vite på 500 000 kronor för varje överträdelse. Trots förbudet har entreprenören fortsatt att tillföra sprängsten till deponin. Markägare är byggföretaget Tornstaden.

– Nya massor har lagts dit, det är en arrogans från byggbolagen som jag inte finner ord för. Byggbolagen struntar i vad kommunen säger, man kan inte tolka det på något annat sätt, säger Catharina Baldo Zagadou, ordförande i den ideella föreningen Värna Vaxholm.

En av entreprenörerna i området har fått tillstånd från Södra Roslagens hälsovårdsförbund att krossa sten på platsen, ett beslut som Värna Vaxholm har överklagat och begärt ska inhiberas, stoppas, av länsstyrelsen.

 Kan du ha förståelse för att man måste bygga om man ska genomföra detaljplanen?

– Byggbolagen får bekosta transport till något lagligt upplag, man kan inte lägga det på en olaglig plats bara för att tjäna pengar.

Catharina Baldo Zagadou säger att hon vill att kommunen ska polisanmäla byggbolagen.

När Skärgården kontaktar Jan Edlund, vd och koncernchef på Tornstaden, säger han att något förbud för deponi inte alls finns.

– Kommunen har fattat ett nytt beslut, som vice ordförande skrivit under, där man drar tillbaka det felaktiga kravet och länsstyrelsen har upphävt det felaktiga beslutet. Det pågår inga icke tillståndsgivna arbeten där, i övrigt får jag hänvisa till Vaxholms stad, säger Jan Edlund.

Gunilla Lauthers (V), vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden, bekräftar att deponiförbudet upphävts.

– Vi var tvungna att göra det för beslutet var otydligt och kunde tolkas på flera sätt. Ordförande är i skärgården, jag är vice ordförande och var tvungen att skriva på. Jag är inte juridiskt kunnig, men kommunens jurist som formulerade beslutet om att förbjuda deponi vill att vi drar tillbaka det.

 Kommer ni att ta fram ett nytt beslut?

– Ja, jag är oerhört irriterad över att man lägger på massor på de gamla högarna. Det var inte med förtjusning som jag insåg att beslutet inte är hållbart. Det är ett vitesföreläggande så får det inte kunna misstolkas.

Skärgården har sökt kommunens jurist som formulerade beslutet, men hon är inte anträffbar förrän i augusti.

Ordförande Anders Garstål (S) säger att det för närvarande inte pågår någon verksamhet vid deponin och att det därmed inte finns någon anledning att fatta ett nytt beslut om förbud.

– I grunden står vi fast i vår position att det inte ska läggas nya massor på de befintliga. Vi agerar ifall vi bedömer vi behöver göra det. Det finns tjänstemän i beredskap i organisationen.

Inlägget Vaxholms nej till deponi blev ja dök först upp på Tidningen Skärgården.

Under 2026 ska projektet med kajerna i Vaxholm ros i hamn och efter ett halvårs arbete gör man sig nu redo för att gå in i nästa fas.

 I februari drog arbetet med kajrenoveringen i Vaxholm i gång och sedan dess har det rullat på i önskad takt. Det berättar Robert Klingvall som är projektledare vid Vaxholms stad.

– Det har gått jättebra och är nästan över förväntan, säger han.

Robert Klingvall berättar att nu när man går in i nästa etapp så kommer det bli krångligare att ta sig fram på vägarna, vilket kan skapa irritation.

– Jag tror att det framöver kommer bli mycket svårare utmaningar med folks tålamod. Nu har alla kunnat gå, cykla och köra bil där man har kunnat förut men 26 augusti stänger vi av vägen vid gästhamnen. I november stänger vi också av själva vägen runt hotellet. Då måste all trafik gå på Hamngatan och då kommer vi in i folks vardagsliv på ett annat sätt. Så det kommer nog påverka psykologiskt mer än vad tidigare arbete gjort, säger Robert Klingvall.

Han säger att det är först till hösten 2026 som Vaxholmsborna kan förvänta sig att det återgår till det normala.

– Till nästa sommar är vi klara med vägarna för Västerhamnen och Österhamnen men sedan ska vi börja med Söderhamnen, framför hotellet. Så det är två stycken lågsäsonger så att säga, höst och vår. Det är två år i rad som vi kommer ha ganska omfattande avstängningar i stadskärnan.

På Vaxholms hemsida står det att man hoppas på förståelse från invånarna och Robert Klingvall säger att man hittills fått många positiva reaktioner.

– Jag skulle säga att det här är ett historiskt projekt för Vaxholm. Åtminstone en generation framåt kommer kunna prata om att man var med när kajen byggdes, säger han.

John Gimling

Inlägget Vägar stängs när kaj renoveras dök först upp på Tidningen Skärgården.

Snart kan besökare i Bogesundslandets naturreservat mötas av flygande discar. Statens fastighetsverk har nämligen ansökt om dispens från strandskyddet för att uppföra en discgolfbana i Tenöområdet.

 Statens fastighetsverk, SFV, har ansökt hos länsstyrelsen om dispens från strandskyddet och tillstånd enligt reservatföreskrifterna för att uppföra en 18 hektar stor 18-håls discgolfbana i Tenöområdet.  Start och målgång planeras vid Tenöbadet. Golfbanan kommer att gå över en bilväg och motionsspår men SFV ser risken för att allmänheten ska träffas av en disc som minimal. Golfbanan kommer inte att påverka några naturvårdsområden i skötselplanen.

– Det var en extern intressent som kom med idén. Syftet med reservatet är bland annat att främja ett mångsidigt friluftsliv. Det finns grillplatser,  vandrings-, rid-, och cykelleder men inte discgolf, så då tyckte jag som förvaltare att det var en bra idé, säger Mats Larshagen, skogsvaktare vid Statens Fastighetsverk,

Om tillstånd beviljas kommer en discgolf-förening att sköta driften. Enligt Mats Larshagen kommer det inte att krävas några stora ingrepp i naturen för att sätta upp banan.

– Varje hål har en utkastplats och en korg, mycket mer än så är det inte. Banan kommer inte att innebära någon omfattande omgörning av naturen och förhoppningsvis smälta in i naturmiljön.

 Hur ser du på risken att människor eller bilar kan träffas av en disc?

– Hela banan är rekognoserad av mig och föreningen. Det kommer att vara god sikt på alla ställen och dessutom finnas information till alla spelare att iaktta försiktighet.

Om tillstånd ges av länsstyrelsen är det Mats Larshagens förhoppning att den kan stå klar till nästa sommar.

Inlägget Statens fastighetsverk vill bygga discgolfbana i naturreservat dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det återstår fortfarande en del praktiskt arbete men till sommaren 2026 räknar Sven-Olof Kviman, ordförande i stiftelsen Ytterby Gruva, med att allt ska vara klart och att stiftelsen kan ta över marken tillsammans med övriga kringboende.

– Syftet är att visa upp det vetenskapliga undret som hände under 1800-talet när våra kemister analyserade fram åtta nya grundämnen. Det är det som är det stora, säger han.

 I år fick Stiftelsen Ytterby gruva klartecken från kommunen att de ändrar detaljplanen som innebär att man tar över Fogdekontoret vid gruvan medan resten av området görs till en gemensamhetsanläggning som drivs som en samfällighetsförening tillsammans med de kringboende. Då kan arbetet med marknadsföring och att leta sponsorer dra i gång på riktigt, menar Sven-Olof Kviman som är ordförande i stiftelsen.

– Utöver att informera om det här vetenskapliga undret så vill vi göra området trevligare för folk att komma dit, med uteplatser så man kan sitta uppe på den här fantastiska toppen av berget och se ut över inloppets Vaxholm. Sedan vill vi ordna så att till exempel universiteten kan komma ut och jobba under tak på ett ställe vi ska fixa till. Vi ska ordna så att det området blir mysigare, säger han och lägger till:

– Sedan är det viktiga att vi genomför vår information via hemsidan som de flesta tycker är jättebra, och även genom guidade visningar. Det kommer vi fortsätta med.

Under sommaren stängde Fortifikationsverket den 500 meter långa tunneln som går från Trälhavet fram till gruvschaktet då man ansåg att det fanns risk för brand, något Sven-Olof Kviman finner märkligt med tanke på att den använts under de senaste 20 åren. Även fast själva gruvgången varit stängd har man kunnat genomföra ett antal visningar för 15-30 personer per tillfälle. Sommarens sista guidade tur är den 25 augusti.

John Gimling text

Inlägget Snart tar stiftelse över gruvan i Ytterby dök först upp på Tidningen Skärgården.