En felmanöver eller ett trasigt reglage – eller en kombination av de båda – låg bakom dödsolyckan på en arbetspråm vid Rindö i höstas. Det slår Statens haverikommision fast i sin slutrapport.

– Befälhavaren hamnade i kläm eftersom kranen manövrerades på ett sådant sätt att han knuffades till ett läge där han blev fastklämd. Manövreringen har gjorts antingen avsiktligt som en följd av en felbedömning eller oavsiktligt på grund av att någon av knapparna på fjärrkontrollen kommit emot något och därvid aktiverats, skriver Haverikommissionen i sin rapport.

Det var under arbetet med att kroka i ett sling med en lös truckskopa och gafflar för att lyfta iland dem på Rindö som mannen klämdes till döds.

Mannen, som var ensam ombord, hamnade i kläm mellan kranens arm och skopan. Han avled av kvävning och hittades inte förrän flera timmar senare.

– En av spakarna på fjärrkontrollen bröts sönder under händelsen. Detta kan förklaras med att befälhavaren efter att ha blivit klämd har försökt att manövrera bort kranarmen men då, i den starkt stressade situationen, använt för mycket kraft, eller att spaken skadats om fjärrkontrollen blivit klämd mot skopan, skriver Haverikommissionen.

Förutsättningar för händelsen har varit att befälhavaren arbetade ensam och att fjärrkontrollen inte var avaktiverad när befälhavaren befann sig i kranarmens närområde, slår Haverikommissionen fast i sin rapport.

Befälhavaren hade lång erfarenhet av marin entreprenad inklusive kran- och båthantering. Han hade alla giltiga behörigheter som krävs för denna typ av fartyg.

Inlägget Utredningen av pråmolyckan klar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Elva träd till ett värde av 1,3 miljoner kronor har olovligen förgiftats och avverkats på kommunens mark i Vaxholm.

– Det är allvarliga ingrepp, säger markförvaltare Monica Okpe.

Elva träd har förgiftats och avverkats i strandkanten på kommunens fastighet på östra Kullön i Vaxholm.

– Vi har fått in två anonyma tips där man skriver att detta gjordes den 10 oktober i år av boende hemmahörande främst på Strandskogsvägen 1 och 2, säger Monica Okpe, markförvaltare vid Vaxholms stad.

Giftampuller har slagits in i trädens stam, vilket syns på de kvarvarande stubbarna. Det finns också giftampuller i träd som fortfarande står kvar på platsen, och man har även hittat tösalt som gömts under jord och löv för att förgifta träden på längre sikt.

– Det är allvarliga ingrepp. Jag kan som markförvaltare inte acceptera att folk går in och olovligen avverkar fast egendom, som träd på rot är. Det är lika tokigt som att man skulle hävda rätt till grannens friggebod, säger Monica Okpe.

Händelsen har polisanmälts. Den rubriceras som grov skadegörelse och stöld, då även timret forslats bort av gärningspersonen eller personerna.

Kommunekologen har värderat skadorna till drygt 1,3 miljoner kronor, vilket också är kommunens ersättningsanspråk mot gärningspersonerna. 

Man har också fått in en anonym anmälan om att det avverkats träd på kommunens fastighet ute på Rindö, berättar Monica Okpe.

– Folk tar sig friheter och det är inte ok. Det är våra gemensamma tillgångar som nu gjorts åverkan på.

Den som bevittnat händelsen, eller har ytterligare information, uppmanas kontakta polisen direkt eller Monica Okpe på monica.okpe@vaxholm.se eller 08–541 708 00.

Foto: Isabelle Eriksson

Inlägget Flera träd olovligen avverkade i Vaxholm dök först upp på Tidningen Skärgården.

De fyra politiskt obundna, tidigare Waxholmspartisterna, fick en avgörande roll när Vaxholms kommunfullmäktige röstade om sin nya budget i förra veckan. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) får nu 2,4 miljoner extra.

Under Vaxholms kommunfullmäktige i november röstade de fyra partipolitiskt obundna som brutit sig ur Waxholmspartiet tillsammans med Vänsterpartiet och Moderaterna för att återremittera budgeten, vilket gick igenom. På andra sidan stod WP tillsammans med Mittenalliansen (S, L och C).

Under fullmäktigemötet den 14 december röstades Mittalliansens budgetförslag igenom, men med tilläggsyrkandet från Vänsterpartiet som arbetats fram tillsammans med de politiskt obundna och Moderaterna. Yrkandet om att inte göra nedskärningar i BUN har utgångspunkt i en rapport som personalen inom barnomsorgen skrivit.

– I korthet gick det ut på att vi inte gick med på försämringar i BUN inom skola och förskola. Det ska inte vara nedskärningar av personal och inga större barngrupper. Därför fick de 2,4 miljoner till enligt vårt förslag och de tas från kommunledningskontoret, säger Lars Arb Zackrisson.

Mittenalliansen ville kvarstå med befintligt budgetförslag om att effektivisera inom BUN med 1 procent.

– Budgeten är balanserad, rättvis och möjliggör goda resultat för våra invånare. Att effektivisering tas bort ökar kraven på nämnderna, sa Malin Forsbrand (C), kommunstyrelsens ordförande, under fullmäktigemötet.

Den samlade oppositionen röstade för tilläggsyrkandet med 16 röster mot 15 och därmed blev de partipolitiskt obundnas röster avgörande.

Inlägget Inga nedskärningar för skolan i nya budgeten dök först upp på Tidningen Skärgården.

I planeringsarbetet för den framtida kajen i Vaxholm tar staden hjälp av barnen på förskolan Lekhagen. 2-6-åringarna har fått bidra med förslag till utformningen och kommer även att gräva ner en tidskapsel vid kajen där de får lägga ner saker de gillar och som representerar deras samtid.

Gungor och en hoppborg. Färgglada bänkar. Statyer som föreställer olika sagofigurer. Blommor och svampar. Ett glasgolv där man kan se ner på havsbotten och det som lever där, eller varför inte en bergochdalbana? Det är några av de kreativa idéerna som de 21 barnen på förskolan Lekhagen har framfört då de fått tycka till om vad de skulle vilja ha på Vaxholms kajer i framtiden. Detta är ett led i FN:s barnkonvention som stärker barns mänskliga rättigheter i praktiken och blev lag i Sverige år 2020.

– Vi tycker att det är viktigt att få fram barnens perspektiv så att man inte bara ser det med en vuxens ögon. Vad skulle de vilja se mer av? De tycker att det här är jättespännande, säger Maria Carlsson, som är projektledare för satsningen och den som fört dialog med barnen för att fånga in deras synpunkter.

Förskolebarnen har varit på studiebesök på kajen och fått vara med då man gjort provborrningar. Barnen har dessutom fått fylla en träkista med saker som de tycker om; en tidskapsel som ska grävas ner i kajområdet efter att de första spadtagen för den nya kajen görs i höst. Tidskapseln kommer sedan att ligga nedgrävd tills nästa gång kajen renoveras, kanske om 50 år, och innehållet är tänkt att representera vår nutid. Den 25 januari kommer kistan att överlämnas till kommunalrådet i Vaxholm, Malin Forsbrand. Ännu har inte träkistan fyllts men några saker har barnen hunnit lägga ner.

Än så länge har de lagt ner teckningar och lite olika material. De kommer även att lägga ner dagens tidning. Men kistan är ganska stor så det finns utrymme att lägga i mycket, säger Maria Carlsson.

I arbetet med tidskapseln har förskolebarnen inspirerats av ett avsnitt ur den populära barnserien Greta Gris, där pappa Gris grävt ner en sak för länge sedan och därefter grävt upp den många år senare.

– Det är ganska intressant, för det man tycker är så självklart idag kanske inte alls är det många år senare. Det ger ett perspektiv på vår samtid, säger Maria Carlsson.

Inlägget Förskolebarn bidrar till framtidens kajer dök först upp på Tidningen Skärgården.

En magnifik plats att leva och arbeta på, i en miljö som skapar lust till att vara kreativ. Det tycker paret Lisa Jansdotter Svanlund och Mikael Barkestam, som tillsammans med sina tre hundar flyttade in i det gamla vattentornet i Vaxholm för knappt ett år sedan och stormtrivs.

Det är ett av Vaxholms främsta landmärken. Och med sina fyra sovrum och fyra badrum på sex våningsplan, högt i tak och en bastu högst upp på toppen med utsikt ända till Sandhamn är det gamla vattentornet kanske även ett av skärgårdens mest unika boenden. För ett år sedan låg det ute till försäljning men när pandemin bröt ut insåg ägaren att det skulle bli svårt att hitta en köpare, och bestämde sig istället för att hyra ut tornet. Lisa Jansdotter Svanlund och Mikael Barkestam blev de nya hyresgästerna som flyttade in i mars förra året. Tidigare har de drivit en gård med får utanför Örebro och bott i Nacka.

– Jag känner ägarna av tornet sedan barnsben och de vet att vi är händiga och kreativa. Så när de erbjöd oss att bo här och förvalta tornet tackade vi förstås ja, säger Lisa Jansdotter.

Lisa arbetar som fotograf och modedesigner med brudklänningar som specialitet. Hon har inrett sin ateljé på ett av våningsplanen där hon syr och tar emot kunder. Lisa debuterar också som författare till våren. Att bo i vattentornet har verkligen varit gynnsamt för skaparlusten, tycker hon.

– Jag vet inte vad det är, det måste vara det allt det här runda. Man bara landar och sjunker ner. Hela tornet är snällt, om man kan säga så. Man sover och äter gott, man vill laga mat och baka och göra en massa kreativa saker. Det är fantastiskt att stå och arbeta här. Och utsikten är ju makalös, säger Lisa.

Men att bo i ett cylinderformat torn med fem våningar uppför branta spiraltrappor är inget alternativ för den bekväma som vill ha det lättstädat.

– Det är klart att det är mycket trappor, det känns faktiskt i knäna. Det är inte lätt att dammsuga alla rum. Men det gör ingenting. Det känns som att vi förvaltar en gammal byggnad med högt i tak och vackra valv, nästan lite kyrkokänsla. När solen kommer och ljuset skiftar genom de här stora fönsterna blir man alldeles hänförd, säger Lisa.

I december gifte sig en av hennes kunder i tornet inför en liten skara gäster. I framtiden kan Lisa och Mikael tänka sig att hålla i fler bröllop här, och tankarna har också funnits på att ha utställningar och fester när pandemin är över.

Lisa och Mikael hyr tornet på obestämd tid och har inga planer på att flytta.

– Vi bor kvar så länge det går. Varje dag man vaknar upp här är en dröm, säger Lisa.

Fakta/Vattentornet

Det gamla vattentornet i Vaxholm färdigställdes år 1923. Det är byggt i röd tegelsten och ritades av Cyrillus Johansson, som även är upphovsman till flera andra vattentorn runt om i landet och Vaxholms rådhus. Tornet togs ur drift 1974 och har sedan 1996 ägts av olika privatpersoner och blivit ombyggt till bostad. Vattentanken i toppen utgör idag en förrådsyta. År 1996 såldes vattentornet av Vaxholms stad för 400 000 kronor, utropspriset år 2020 var 19 750 000 kr.

Inlägget ”Det är en unik känsla att bo här, nästan lite vördnadsfullt” dök först upp på Tidningen Skärgården.

Tre plaketter monterade på en grön bänk vid en av Vaxholms kajer har den senaste veckan blivit en rikssnackis. Nu är “Lasse och Maria” återfunna och berättar varför bänken är så speciell för dem.

I samband med renoveringen av Vaxholms kajer gjordes upptäckten att en av de gröna bänkarna var prydd med tre plaketter, med namnen Lasse och Maria samt tre olika årtal ingraverade. Efter en efterlysning på sociala medier och kommunens webb förra måndagen fick gåtan till sist sin lösning.

– Det var massor av vänner som hörde av sig och taggade oss i inlägget och messade. Till och med min hårfrissa skickade ett sms, så det har verkligen engagerat många, skrattar Maria Ros-Hjelm.

Bänken vid Västerhamnen har en speciell historia för paret. Det var här deras första möte ägde rum den 7 augusti 2015, och den första skylten hade Lasse ordnat som en överraskning för Maria på deras första årsdag.

– Det var hans sätt att visa att det här är allvar, berättar Maria Ros-Hjelm.

Hon var även ovetande om den andra skylten, som skruvades upp i samband med att Lasse friade till Maria vid bänken på deras årsdag 2018.

– Men den tredje var minutiöst planerad av oss båda! Den satte vi upp när vi gifte oss i somras.

Var vigseln hölls? Vid bänken, givetvis, den 7 augusti.

Under veckan har Lasses och Marias kärlekshistoria blivit viral och paret har kontaktats av en uppsjö av olika medier, däribland TV4 och Sveriges radio.

– Det är ju en publik plats och det har varit roligt att ibland se människor stanna till vid skyltarna. Då har vi tänkt att förhoppningsvis förstår folk att det här är något roligt och trevligt, men att det skulle bli sån här uppståndelse var oväntat. Det känns som att vår historia har tagit oanade proportioner, skrattar Maria Ros-Hjelm.

Nu hoppas hon att den får leva vidare i någon form på kajen även efter renoveringen.

– Jag vet att landskapsarkitekten fått ta del av vår historia och funderar på om den kan få vara kvar på något vis. Det känns galet, men roligt! Det är ju en viktig plats för oss.

Foto: Clara Jonsson

Inlägget Kärleksbänkens gåta löst dök först upp på Tidningen Skärgården.

Efter hårda strider i domstol beviljade Vaxholms kommun skolskjuts för öns alla barn under vintermånaderna. Från 1 mars förväntas barn från elva år och uppåt att ta sig till skolan på egen hand. Föräldrarna anser dock fortfarande att vägarna är för farliga och kräver nu att kommunen utvidgar servicen.

Vaxholms kommun har i årtionden klassat färjeläget på Rindö och Skarpövägen som icke trafiksäkra för gående och cyklister. Våren 2019 införde kommunen nya skolskjutsregler då man ansåg att barn från mellanstadiet och uppåt var trafikmogna nog att klara att ta sig själva till skolan. Man har även gjort en utredning av vägarna där man konstaterat att dessa är tillräckligt trafiksäkra. De nya riktlinjerna har inneburit att färre barn från Skarpö, Karlsudd, Rindö, Kullön och Bogesund beviljats skolskjuts, vilket upprört många föräldrar som i vissa fall även drivit saken i domstol. Några av dessa har då fått rätt mot kommunen som tvingats erbjuda barnen skolskjuts under vinterhalvåret. Övrig tid förväntas barnen klara att på egen hand ta sig till skolan, alternativt låta föräldrarna själva ombesörja skolskjutsen.

Katarina och Michael Carlssons son Oliver, 13 år, är en av de barn som drabbats. Hans föräldrar är mycket upprörda över beslutet, som innebär att de nu själva måste skjutsa sin son till skolan från 1 mars till 31 oktober. Att kommunen nu påstår att vägen plötsligt är trafiksäker stämmer inte, menar de, eftersom de anser att den tekniska utredning som kommunen gjorde av trafikförhållandena är bristfällig.

– Den väg som Oliver och andra barn har att gå till busshållplatsen är trafikfarlig under vinterhalvåret eftersom det inte finns gångbana och bara begränsat gatljus längs sträckan. Det är omöjligt att gå längs vägen på grund av mörker och halkrisk, säger Katarina Carlsson, som menar att skolskjutsen borde erbjudas året om men i synnerhet mars och april då det fortfarande är dåligt väglag och kan snöa.

Tillsammans med många andra föräldrar har paret i månader försökt att få Vaxholms kommun att ta sitt ansvar då de menar att man inte följer skollagen.

– Vi är ursinniga, det här strider ju mot barnkonventionen. Det borde vara samma bedömning för barn i grundskolan oavsett ålder. Men de verkar inte bryr sig. Det här kommer knappast att gynna kommunen, för ingen barnfamilj vill flytta hit när det ser ut så här, säger Katarina Carlsson.

Hon menar att det enda kommunen gjort för att förbättra situationen är att sätta upp 30-skyltar och några lyktstolpar längs vägen, vilket hon och de andra föräldrarna anser inte räcker.

– Det är fortfarande dold sikt och det finns ingen trottoar, så det behövs fler åtgärder, säger hon.

Lena Svensson, administrativ chef på Barn- och Utbildningsförvaltningen i Vaxholm, säger att de nya reglerna från våren 2019 tillämpats efter att kommunen gjort en utredning kring hur vägavsnitten ser ut i Vaxholm och kring åldrar.

– Vaxholm hade tidigare tillämpat riktlinjer som inte följer skollagen. Så vi har tittat på vad skollagen säger och vad gäller i övriga landet så att vi har en likvärdig och rättvis bedömning. Vi har även tittat på åldrarna, hur mogen man är att befinna sig i trafiken. Tidigare hade vi samma bedömning för de äldre barnen i högstadiet, men det är ju skillnad mellan att gå i årskurs 1-3 jämfört med årskurs 7-9, säger hon.

Angående utredningen av vägförhållandena, skriver Lena Svensson till tidningen, att man sänkt gränsen till 30 kilometer i timmen och att vägen därför bedöms som säkrare nu.

Undersökning har skett även inne på Skarpö där hastigheten är 30 km/h. Sikten bedöms där vara tillräckligt god kopplat till hastigheten som råder. Vid bedömning av trafikförhållanden tas hänsyn till hur väglaget ser ut när det är mörkt och vinter, skriver Lena Svensson.

Hur ställer ni er till kravet om skolskjuts för samtliga barn under hela eller åtminstone en större del av året – är detta möjligt?

Alla elever har rätt att ansöka om skolskjuts och prövas i varje enskilt fall. En kommunal myndighet har som krav att följa lagar och riktlinjer vid beslut och när det gäller beslut om skolskjuts så regleras dom av skollagen och gällande riktlinjer förskolskjuts i Vaxholms  stad. Ett beslut om skolskjuts ska bedömas rättvis och likvärdigt för alla barn som myndigheten ansvarar för, skriver Lena Svensson.

Inlägget Föräldrar på Skarpö kräver mer skolskjuts dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vaxholms stad har beslutat att stänga Ytterby förskola på grund av att antalet förskolebarn är färre än man förväntat.

I måndags förra veckan beslutade barn- och utbildningsnämnden i Vaxholm att Ytterby förskola på Resarö ska stängas i augusti i år. Anledningen är att färre barn än förväntat behöver plats under hösten. På Resarö finns fyra förskolor, varav Ytterby och Överby förskolor drivs i egen regi av kommunen. Beslutet innebär att verksamheten vid Ytterby flyttas till Överby, vilket enligt kommunen kommer att ge minskade kostnader och mer effektivt nyttjande av lokalerna. Om alla barn vid Ytterby börjar vid Överby i höst kommer 105 barn att gå i Överby, kapaciteten är 113 barn. I de två fristående förskolorna finns plats för ytterligare fyra barn. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att planera för att alla barn som bor på Resarö även ska erbjudas plats på Resarö i framtiden.

– Vår bedömning är att barnantalet successivt kommer att minska de närmaste åren eftersom utskrivna femåringar är fler än yngre barn som skrivs in för första gången. Vänder denna trend kan fler förskoleavdelningar tillskapas inom Överby förskolas byggnad utan att göra befintliga avdelningar ytmässigt mindre, skriver nämndens ordförande Michael Baumgarten (L) i ett mejl.

Ytterby förskola har ett tillfälligt bygglov som gick ut 2018. Lokalerna kommer nu att tas bort. Beslutet ligger i linje med den lokalförsörjningsplan som finns, där två förskolor ska läggas ner och en ny byggas på Norrberget. Den andra förskolan, som redan är nedlagd, är Båten.

– Förhållandet mellan personaltäthet och barngruppernas storlek ska inte förändras i samband med hopslagningen av förskolorna, säger Michael Baumgarten.

När Norrbergets förskola med 110 platser kommer att stå klar är osäkert, men förvaltningen bedömer att det kan bli 2023.

Inlägget Förskola på Resarö stänger dök först upp på Tidningen Skärgården.

I september går avtalet med Antrophia rederi ut om driften av linfärjan mellan Vaxön och Kastellet. Avtalet kan förlängas, men färjan har inte uppnått de ekonomiska resultat som förväntats och kan komma att läggas ner.

Vintern 2019 tecknade Vaxholms kommun ett treårigt avtal med Antrophia rederi om driften av linfärjan mellan Vaxön och Kastellet. Kommunen tillsköt 1,5 miljoner kronor för första året. Förhoppningen var att trafiken skulle täcka egna kostnader inom treårsperioden. En utvärdering av linfärjan visar att antalet besökare till Kastellet ökade kraftigt första säsongen. Drygt 50 000 personer åkte med linfärjan. Men som en följd av pandemin sjönk antalet besökare rejält förra året. Knappt 40 000 passagerare besökte då Kastellet. Kostnaden blev därmed ungefär en halv miljon högre än planerat för kommunen. Även för 2021 har pengar tillskjutits och ett nollresultat kommer inte att uppnås. Avtalet kan förlängas till 2023 men kommunstyrelsen fattade i mars ett beslut om att inte fortsätta med trafiken.

– Kommunen är inte en speciellt bra redare, vi är inte bra på persontrafik. Vi har försökt, men inte fått ekonomi i färjetrafiken. Vi hoppas att det kan finnas privata utförare som vill genomföra det här, säger Fredrik Östman (C), ledamot i kommunstyrelsen.

Moderaterna reserverade sig mot beslutet.

– Hänvisningen till ett underskott är naturligtvis rätt, men samtidigt kan det inte komma som en överraskning med tanke på pandemin. Det är egentligen ett under att det inte minskat mer än det gjort, säger Lars Lindgren (M), andre vice ordförande i kommunstyrelsen.

Linfärjan har, förutom fler besökare, gjort att antalet aktörer på ön har ökat, att tillgängligheten för rörelsehindrade ökat, att fler turer går och att det blivit enklare att transportera gods.

– Kastellet är integrerat med kommunen och kommunens attraktivitet i stort. Vi vill förlänga avtalet med två år, men det är värt att se om det inte går att få till en fortsättning även bortom de två åren. Vi vill ge de privata entreprenörerna en chans att få en lösning på plats som kanske är mer flexibel än nuvarande. Om man avslutar det här läggs färjan på land. Staten har via Färjerederiet investerat i att bygga om färjan till eldrift det är ren kapitalförstöring i så fall.

Frågan om linfärjans framtid kommer upp på kommunstyrelsens möte på måndag. Varken Fredrik Östman eller Lars Lindgren vill uttala sig om hur utfallet av omröstningen kan komma att bli.

Inlägget Linfärjan i Vaxholm kan läggas ner dök först upp på Tidningen Skärgården.

Ett första förslag på hur kajerna i centrala Vaxholm ska utformas har nu tagits fram. Planen är att arbeten ska påbörjas i slutet av året.

Kajerna i centrala Vaxholm är i stort behov av renoveringar. Bland annat har Stenmurskajen i Västerhamnen ett konstruktionsfel som måste åtgärdas inom tio år och spontkajerna i Öster- och Söderhamnarna har passerat sin tekniska livslängd. Om kajerna inte byggs om kan man behöva stänga av dem. Ett första förslag på hur områdena kan byggas om har nu tagits fram. Bland annat föreslås att markbeläggningen, belysningen och bänkarna får en gemensam utformning längs med hela sträckan. För att göra Österhamnen attraktivare för besökare föreslås en aktivitetshub i form av exempelvis kajakuthyrning kopplat till ett mindre café. Man vill även förstärka kopplingen mellan Lotsgatan och kajen med trappor ned till vattnet. Sophuset i hörnet mot Söderhamnen föreslås göras om till en sopkasun under marken. Vid Söderhamnsplan föreslås bland annat en sittrappa i trä, belysning och möbler för Waxholmsbåtarna och ett väderskydd. I Österhamnen föreslås bland annat en nedsänkt bryggpromenad för ökad kontakt med vattnet.

Exakt hur hamnarna kommer att se ut beror på om kommunen får statlig medfinansiering eller inte. Till sommaren kommer två olika förslag att tas fram. Kostnaderna beräknas bli mellan 250-380 miljoner kronor.

Inlägget Så ska Vaxholms kajer utformas dök först upp på Tidningen Skärgården.

Gulfmacken i Vaxholm står i startgroparna för att anlägga en latrintömningsstation och utöka sortimentet med förnybar diesel. På längre sikt vill man dessutom utveckla hela området runt Österhamnen.

– Nu väntar vi bara på ett positivt besked från kommunen, säger mackägaren Peter Wikström.

Gulf Vaxholm är med sina 99 år Sveriges äldsta bemannade bensinstation, såväl på vatten som på land. Dessutom är det den båtmack som säljer allra mest drivmedel i landet. Nu har ägaren Peter Wikström tillsammans med flera lokala företagare i området tagit fram en framtidsvision för Österhamnen som innefattar bland annat en ny besökshamn med flytande pontonbryggor, tömningsanläggning för septiktankar, möjlighet att tanka alternativa bränslen och ett förbättrat promenadstråk längs kajen och Kronudden.

Redan 2009 började Peter Wikström söka tillstånd för att kunna anlägga en latrintömningsstation vid macken. Sedan dess har det även kommit nya, mer miljövänliga drivmedel som HVO100-diesel, som än så länge inte erbjuds på särskilt många ställen i skärgården.

– Vi vill vara en föregångare och ha det här som komplement, så att vi blir en fullservicestation. Som skärgårdens huvudstad har vi ju lite att leva upp till, säger Peter Wikström.

För att detta ska kunna genomföras krävs att macken får bygga ut med en ny brygga.

– Man behöver cisterner med olika fack för olika drivmedel och i vår befintliga mack finns inte plats i dagsläget, förklarar han.

Det skulle också innebära fler tilläggningsplatser.

– Nu rustar vi för andra coronasommaren. Många branscher har gått dåligt, men för oss har det varit fantastiskt bra. Båtarna blir allt fler och allt större, men våra tilläggsplatser har inte blivit större. Får vi lägga ut en brygga till ökar vi kapaciteten både cisternmässigt och platsmässigt vilket vore jättebra för båtfolket.

Dock behövs tillstånd från kommunen för att lägga ut bryggan, en process som Peter Wikström upplevt som trög.

– Vi har lagt fram två alternativa förslag på platser i anslutning till macken, säger han och fortsätter:

– Jag önskar att vi skulle få draghjälp i det här, eftersom det är bra för både kommunen och Östersjön.

Peter Wikström har investerat i en kontoautomat som redan är igång, samt upprenovering av en ny brygga med nya pumpar för att kunna köra igång redan till sommaren om klartecken ges.

– När vi får ett positivt besked så står vi redan startklara.

Inlägget Stora visioner för Gulfmacken i Vaxholm dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vaxholms stad har nu gjort en utredning kring driften av linfärjan och kommunstyrelsen har återigen föreslagit att den ska läggas ned.

Den 19 april var frågan om Vaxholms stads fortsatta drift av linfärjan uppe för omröstning i kommunfullmäktige. Den styrande mittsamverkan med Centern, Socialdemokraterna och Liberalerna ville avsluta driften efter denna säsong, men genom en så kallad minoritetsåterremiss blev beslutet att utreda möjligheterna till fortsatt drift. Utredningen är nu klar och förvaltningens bedömning är att en fortsatt drift är önskvärd men att kommunen inte är lämpad att driva den, bland annat av kostnadsskäl. Driften har inneburit kostnader på omkring 1,5 miljoner per år och linfärjan kan ge ökade kostnader för en planerad renovering av kajen nästa år. Alliansen menar dessutom att rederiverksamhet inte tillhör kommunens kärnverksamhet. Statens fastighetsverk, Trafikverket och Strömma turism och sjöfart, har tillfrågats om fortsatt drift i någon form, men inga lösningar har ännu presenterats. Beslutet om nedläggning kommer att tas på kommunfullmäktige måndagen den 14 juni. Moderaterna har motsatt sig nedläggningen och yrkat på en förlängning av avtalet med ett år.

– Vi vill inte heller dra allt i långbänk, men vi vill se vad man kan åstadkomma om vi köper tid till 2022. Vi håller med om att det inte är en kärnverksamhet, men det handlar om Vaxholms attraktion som stad. Vi vill ge de som kan det här med linfärjan möjlighet att se om den går att rädda, säger Lars Lindgren (M), andre vice ordförande i kommunstyrelsen.

För att fälla förslaget i kommunfullmäktige krävs en majoritet, vilket Lars Lindgren tror kan bli svårt.

– Om jag utgår från hur andra partier röstat i kommunstyrelsen är jag inte säker, men som det politiska läget är i Vaxholm idag är det formen på måndag kväll som gäller.

Sedan linfärjan infördes har antalet besökare till kastellet ökat kraftigt och bidragit positivt till verksamheter på ön. Linfärjan har bland annat möjliggjort godstransporter på ett sätt som tidigare inte gick, den har också ökat tillgängligheten för funktionshindrade.

Inlägget Linfärjan föreslås läggas ned – igen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vaxholm är på väg att få ett nytt lokalt parti. Kärnan i nya Vaxholmsdemokraterna kommer från det andra lokala partiet, Waxholmspartiet.

Vaxholmsdemokraterna bildades på Kristi Himmelfärdsdag 2021 och interimstyrelseordförande är Olof Svenfelt, som tidigare var aktiv inom Waxholmspartiet.

Den tillfälliga styrelsen består även av Olof Svenfelts hustru Lone samt Lasse Zackrisson, som hoppade av från Waxholmspartiets fullmäktigegrupp förra året.

I styrelsen återfinns också en känd lokal journalistisk/politisk profil: Catarina Baldo Zagadou, redaktör för nättidningen Viktigast i Vaxholm.

Waxholmspartiet beskriver sig självt som borgerligt och mottot är ett Vaxholm med ”småstadens trygghet i kulturhistorisk charm”.

Det nya partiet är inne på samma linje och talar i sina stadgar om att ”partiet ska verka för en ökad trivsel och en hög livskvalitet för alla invånare genom att bland annat tillvarata Vaxholms karaktär av skärgårdsstad.”

Dessutom vill Vaxholmsdemokraterna driva demokratifrågor.

– Vi tycker att de lokala politikerna har för lite inflytande i den demokratiska processen, säger Olof Svenfelt och tillägger:

– Vaxholm är för tjänstemannastyrt.

– Vi vill också stärka medborgarnas inflytande i politiken och skapa en ledning av partiet som är mer demokratisk än den i Waxholmspartiet.

När antalet medlemmar uppgår till cirka 20 personer ska styrelsen kalla till ett extra medlemsmöte, då bland annat en ny styrelse kommer att väljas. Sedan ska partiet utforma partiprogram och valmanifest och ansöka hos Valmyndigheten om att få delta i nästa val.

Vaxholmsdemokraterna siktar på att ta sig in i kommunfullmäktige vid valet. Det kan innebära att fullmäktige då består av tio partier.

Finns det inte en risk att vaxholmspolitiken blir ännu rörigare med så många partier i fullmäktige?

– Nej, jag skulle tvärtom påstå att den blir mer vital och demokratisk, säger Olof Svenfelt.

Inlägget Nytt parti på gång i Vaxholm dök först upp på Tidningen Skärgården.

Sjömacken vid gästhamnen i Vaxholm måste flytta, dels för att bygglovet inte kan förnyas och dels för att kajen ska renoveras. Nu har ägarna lämnat in en bygglovsansökan om att få flytta till utsidan av gästhamnspiren men för att det ska bli möjligt måste först detaljplanen ritas om.

Sjömacken i Vaxholm, den som ligger närmast gästhamnen, måste flytta senast 2024 när den delen av kajen renoveras. Dessutom löpte det tillfälliga bygglovet för macken ut för två år sedan. Det visste de nya ägarna Alexander von Hueck och Billy Göransson om när de köpte macken i februari 2020.

– Bygglovet hade löpt ut men kommunen hade själva uppgivit i ett protokoll från 2014 att det kan förlängas till 2024 vilket de nu inte är villiga att göra. Vi var övertygade om att Vaxholms kommun skulle lösa det bekymret, eftersom behovet av sjömacken är stort. Därför valde vi att satsa, säger Alexander von Hueck.

– Vi har rustat upp anläggningen och uppdaterat utbudet i butiken. Vi trodde till en början att vi skulle behöva flytta under kajrenoveringen och att vi skulle kunna flytta tillbaka när den var klar men eftersom kommunen menar att det tillfälliga bygglovet inte kan förlängas har vi nu lämnat in en bygglovsansökan att få flytta anläggningen till utsidan av gästhamnspiren permanent.

Vaxholms kommun har föreslagit att ni ska flytta till Rindö, nära färjeläget. Vad säger du om det förslaget?

– För oss är Rindö ointressant ur kommersiellt hänseende. Vi tycker att kommunen måste ta oss företagare i kommunen på större allvar.

Så här skriver kommunen i ett tjänsteutlåtande från slutet av mars i år:

Befintliga sjömackar, Söderhamnens sjömack och Gulf Kronudden, bidrar till den skärgårdsmiljö som är en del av Vaxholms identitet. Dessa genererar ett rikt och varierat båtliv, vilket är positivt för fast boende, sommarboende, besökare samt näringslivet”.

Bygglovsansökan som ägarna till Sjömacken skickade in den 14 juli har nu kommunen bollat tillbaka. Framför allt för att detaljplanen från 1968 inte tillåter att man bebygger eller fyller ut vattenområdet. Kommunen har föreslagit att mackägarna ska bekosta en ny detaljplan för området. Det tycker Alexander von Hueck är konstigt, eftersom området som de är intresserade av ligger på kommunal mark.

– Det är lite för mycket begärt att vi skulle bekosta en ny detaljplan på deras mark när vi bedriver en verksamhet som de själva tycker är värdefull, säger han.

Sofia Broomé

Inlägget Sjömacken måste flytta dök först upp på Tidningen Skärgården.

Tynningöbarnens ungdomskort, som gäller alla båtturer, har kommunen slutat finansiera och ger endast SL-kortet som gäller dagtid.
– Det är en speciell situation och en liten skara barn men de fråntas möjligheten till fritidsaktiviteter och att åka till kompisar i Vaxholm, säger föräldern Pernilla Kumlin Fliesberg.

Pernilla Kumlin Fliesberg är en av de som var med och påverkade att ungdomskortet drevs igenom 2013, när ö-kortet drogs in då Tynningöfärjan blev statlig.

– Absolut, kommunen ska stå för skolskjuts, men i alla tider har kommunen bekostat ö-kort eller ungdomskort. Vi upplyste om hela situationen och att det är så få turer kvällar och helger så ett fritidskort för båtarna var inte försvarbart. Därför gäller ungdomskortet alla avgångar, säger hon.

Nu är hon åter i diskussion med Vaxholms stad då SL-kortet inte gäller efter klockan 19 eller på helger. Från maj till september finns heller inget periodkort att köpa, annat än ungdomskortet som uppfyller alla behov.

När Region Stockholm införde pendelbåtlinjen mellan Rindö och Stockholm förra året beslutade utbildningsförvaltningen i Vaxholms stad att ge barnen endast SL-kortet. Det gäller på pendelbåtar och även Waxholmsbolagets båtar under lågsäsong. I förra veckan fick alla skolbarn på Tynningö därför ett 30-dagars båtkort á 640 kronor som gäller tills lågsäsong.

Enligt Pernilla Kumlin Fliesberg handlar det om max 20 barn som fått ungdomskort på 1 640 kronor per halvår – en årskostnad på 65 600.

– De säger att ungdomskortet inte ryms inom budget. Men det är inte en större kostnad än förra året. Det finns ingen kostnadseffektiv lösning. Det är 38 kronor enkel resa för barnen att ta sig till vår centralort. Hade de jobbat fram ett fritidskort hade vi väl fått köpa det om det ställs i relation till utbudet. Men det går inga turer efter klockan 21 så det går inte att jämföra med SL:s trafikutbud.

Kommunstyrelsens ordförande Malin Forsbrand (C) håller med om att Tynningöbarnen hamnar i kläm.

– Det är inte kommunen som krånglar till det. Det är regionen som har två biljettsystem. Ungdomsbiljetten måste anpassas till systemet.

Ni har gett ungdomarna ett 30-dagarskort nu för 640 kronor. Varför inte lägga dem på att subventionera ett ungdomskort som gäller ett halvår istället?

– Utbildningsförvaltningen kan inte bara köpa en ungdomsbiljett i syfte att barn ska kunna använda den på fritiden, de ansvarar för skolskjutsar. Då är det kommunstyrelsen som ska titta på en riktad insats för Tynningöbarnen. Det är klart vi vill känna att Tynningöbarnen kan åka lätt till Vaxön och vara delaktiga i fritidsaktiviteter. Vi måste också vara generella. Vi kan inte bara rikta oss mot de som går i skola i Vaxholm, då måste vi erbjuda alla det, närmare 50 barn. En stor kostnad som bara handlar om sommarsäsong och några turer på kvällar. Vi måste kunna försvara det mot andra föräldrar som får köpa sina fritidsbiljetter, säger hon och fortsätter:

– Vi för dialog med regionen om att hitta ett enhetligt biljettsystem. Jag har också lyft frågan om att införa någon form av fritidsbiljett för Waxholmsbolaget. Så att barn ska kunna åka både till och från Tynningö.

Inlägget ”Skandal att de drar undan mattan” dök först upp på Tidningen Skärgården.

Resursbrist har lett till ohållbart långa ledtider för bygglovsärenden i Vaxholm. Nu vill förvaltningen anställa fler för att komma till ordning med backloggen.

I förra veckan rapporterade Skärgården om att den nya livsmedelsbutiken på Tynningö stänger. Franchisetagarna Lars Röckert och Michael Werner fick besked om vite och sanktionsavgifter efter att de upprättat en temporär butik i väntan på ett bygglov – något som ska ta max tio veckor enligt förvaltningslagen men som de nu väntat på sedan i början av maj, och ännu inte tilldelats någon handläggare för.

Många besvikna Tynningöbor har i samband med detta uttryckt stor irritation över kommunens långa ledtider när det gäller bygglovsansökningar.

Anledningen till att kommunen inte kan uppfylla tioveckorsgränsen har främst att göra med resursbrist i kombination med ökad arbetsbörda.

– Det finns flera anledningar till att det blivit så här olyckligt. Dels hade vi en pensionsavgång som sammanföll med att annan personal slutade nu i våras. Samtidigt har vi haft coronasituationen med mycket arbete hemifrån, vilket kan vara struligare och ta mer tid. Pandemin har också resulterat i en ökad ärendemängd, där vi kan se att folk som varit hemma haft tid att titta över sina hus och projektera byggen, säger Susanne Edén, chef på Stadsbyggnadsförvaltningen i Vaxholm.

Just nu ligger cirka 70 ärenden hos bygglovsenheten där handläggningen ännu inte påbörjats, som inkommit sedan slutet av april. Väntetiden är därmed omkring tre och en halv månad innan handläggning påbörjas.

På grund av backloggen äskar Bygglov- och GIS-enheten nu mer resurser. Ytterligare två tjänster under hösten, där en finns kvar året ut och en under hela 2022, skulle behövas för att “i en rimlig tid komma tillbaka i balans vad gäller ärendemängden för bygglovs- och anmälansärenden”, skriver man i förslaget till beslut till kommunfullmäktige. Idag är 13 personer anställda inom enheten som jobbar med bygglov, det vill säga bygglov och bygganmälan, byggkontroll, strandskydd, service och rådgivning samt tillsyn.

Frågan ska beslutas på kommunfullmäktiges möte nu på måndag.

Inlägget Ledtider för bygglov i Vaxholm ska kortas dök först upp på Tidningen Skärgården.

En extern genomlysning av stadsbyggnadsförvaltningen i Vaxholms kommun har gjorts under året. Syftet är att identifiera brister och styrkor i organisationen utifrån arbetssätt, planering och strukturer, politisk- och ekonomisk måluppfyllelse, samt organisering och samarbeten. Kritiken är skarp och bristerna/förbättringspotentialerna stora.

En rad brister har den externa genomlysningen, genomförd av konsultfirman Startpoint Advisory AB, påvisat när det gäller Vaxholms Stadsbyggnadsförvaltnings ledningsgrupp, samarbetet mellan förvaltningen och politikerna och de enskilda enheterna i förvaltningen (undantagna är Bibliotek och allmänkultur och Bygglov- och GIS-enheten, där en genomlysning tidigare skett. Hur de följer handlingsplanen kommer för övrigt att redovisas under hösten).

Genomlysningen har funnit brister när det gäller effektivitet i arbetssätt, planering, administrativ struktur, strategiskt fokus, prioriteringar och tydlighet i styrning. Genomlysningen visar även på brister när det gäller tillit, målbild och samsyn mellan politik och förvaltning såväl som inom förvaltningen. Såhär säger kommunstyrelsens ordförande, Malin Forsbrand (C), om genomlysningen. 

– Genomlysningen ger oss en bra och tydlig bild över utmaningar inom förvaltningen, vilket vi behöver för att säkerställa en effektiv organisation framåt. Vi från politiken har också ett antal hemläxor att göra. Bland annat när det gäller beslutsfattande och våra förväntningar på förvaltningen. Det kan vara lätt att under ett möte besluta om att göra en utredning eller återremittera ett ärende istället för att fatta beslut och det gör ju att ärenden drar ut på tiden. Här behöver politiker ta ett större ansvar. Generellt sett ser vi att vi behöver digitalisera och för att ge förvaltningen tid för det kommer vi politiskt att se över våra prioriteringar och tillföra resurser där det behövs. Vi har till exempel nu beslutat om att tillföra tillfälliga resurser till bygglov och tillsyn, säger hon och fortsätter: 

– Sen måste vi ha tillit till enheterna och låta dem äga processerna. 

Handlingsplaner innehållande målsättning, förväntat resultat, ansvarig, åtgärd och tidsplan har upprättats och i juni nästa år ska förvaltningen återkomma med en rapport om genomförandet av handlingsplanerna. 

Text: Sofia Broomé

Inlägget Stora brister inom Vaxholms förvaltning dök först upp på Tidningen Skärgården.

En tvist om ett staket på ön Stegesund i Vaxholm har nått högsta instans. Stadsbyggnadsnämnden menar att staketet kräver strandskyddsdipsens och kräver att fastighetsägarna river det, men Mark- och miljööverdomstolen river upp beslutet.

I maj 2018 beslutade stadsbyggnadsnämnden i Vaxholm att två ägare av en fastighet på Stegesund i Vaxholm skulle riva en byggnad och ett staket som utan dispens uppförts inom strandskyddat område. Nämnden menade att staketet hindrade allmänheten från att komma till ett allemansrättsligt tillgängligt område.

Fastighetsägarna överklagade den delen av beslutet som rörde staketet till länsstyrelsen. I överklagan hänvisade man till dokumentation som visade att ett staket funnits på platsen sedan 1955, två decennier innan det generella strandskyddet infördes. Vid den tidpunkten bestod staketet av stolpar med fyra rader galvaniserad järntråd emellan, något de i överklagan beskrev som ”tämligen svårforcerat” för allmänheten.

På 90-talet byttes emellertid järntråden ut mot två rader med liggande brädor och senare med ytterligare en rad. Stadsbyggnadsnämnden hävdar att det nya trästaketet är kraftigare och tätare än tidigare konstruktion och att det därför kräver dispens, en bedömning som länsstyrelsen delade.

Fastighetsägarna överklagade till mark- och miljödomstolen som fastställde stadsbyggnadsnämndens beslut. Fastighetsägarna överklagade då vidare till mark- och miljö-överdomstolen som den 12 oktober i år beslutade att upphäva stadsbyggnadsnämndens föreläggande. Domstolens bedömning är att alla de staket som funnits på platsen i allt väsentligt fyllt samma funktion och inskränkt allemansrätten i lika hög grad och att dispens därför inte krävs.

Inlägget Vaxholm förlorar stakettvist i högsta instans dök först upp på Tidningen Skärgården.

Foto: Vaxholms stad

Flera större hål har upptäckts i gatan vid gästhamnen i Vaxholm, vilket lett till att delar av området kring Västerhamnen och Söderhamnen stängts av akut. Undersökningar visar att marken är kraftigt underminerad.

Efter undersökningar som påvisat flera större hål i gatan vid gästhamnen har Vaxholms stad beslutat att stänga av vägen för fordonstrafik från gästhamnen fram till busshållplatsen vid Söderhamnsplan.

– Det är en säkerhetsåtgärd. Just nu kan det vara hål under, där bara asfalten håller upp. Det är en bussgata med tung trafik och då kan det lossna närsomhelst. Så vi tar det säkra före det osäkra, säger Maria Poutamo, gatu- och parkchef vid Vaxholms kommun, till Sveriges radio. 

Grusparkeringen vid Västerhamnen har stängts och busstrafiken letts om så att bussarna vänder vid färjeläget vid Rindöfärjan. Fordonstrafik i centrala Vaxholm har letts om i en enkelriktad slinga tills vidare och en del av parkeringsplatserna längs Hamngatan har gjorts om till lastplatser. Kommunen arbetar för att skapa extra parkeringsplatser. 

I en livesändning på Facebook i måndags om kajprojektet sa Robert Klingvall, projektledare, att parkeringen vid Västerhamnen på kort sikt kommer att öppnas upp för att bussarna ska ledas in dit istället.

– Vi har redan lagt ut körplåtar på en del av sträckan så att man ska komma in på parkeringen. Sedan får vi se hur vi tar oss vidare men vi kan i dagsläget inte säga när vi kan öppna vägen för trafik. 

Per Westman vid Bjerking, som är projektör för Vaxholms kajprojekt, svarade på frågan om det är någon fara för husen kring Västerhamnen.

– Det som har hänt är att de fina massorna som finns i vägöverbyggnaden har lakats ur genom att vattnet stiger och sjunker och därför sjunker även det grövre materialet ner. Det påverkar inte husens grundläggning överhuvudtaget, men innan vi gör några andra arbeten där kommer vi naturligtvis att dels undersöka hur husen är grundlagda, om det är på berg eller pålar, och därifrån projektera hur vi ska hålla husen på plats medan vi gör de arbeten som ska utföras. Så det finns ingen anledning till oro. 

Informationen kring avspärrningarna uppdateras löpande på Vaxholms stads webbsida.

Inlägget Slukhål upptäckta längs Vaxholms kajer dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det var kulinariskt tema när Centerpartiets partiledare Annie Lööf besökte såväl lokala mathantverkare på Rindö som skolmatsalen i Kronängsskolan i måndags.

Ost, kaffe, öl och choklad – på Rindö har flera småskaliga mathantverkare samlats de senaste åren. I måndags fick företagarna på Arkipelag konfektyr, Waxholms bryggeri och Archipelago coffee besök av Annie Lööf. 

– De företagare jag träffat idag har på olika sätt kastat loss och vågat hoppa på tåget att vara företagare. Trots att de inte tagit ut någon lön de första fyra-fem åren så lever de sin dröm nu. De är viktiga exempel att ta med sig i den nationella politiken, att alla människor och företagare är olika. De har börjat i det lilla och bygger nu organiskt upp sin verksamhet, sa Annie Lööf efter besöket.

Vad fick du för inspel, vad vill småföretagarna ha hjälp med från er politiker?

– Idag var fokus på att de berättade om sina resor. Det är viktigt att det finns möjligheter att göra den här omställningen. Att det till exempel finns mötesplatser, i det här fallet snickeriet på Rindö; lokaler att starta verksamhet i. Vi pratade mycket om hur företag kan gå samman. Nästa steg kanske blir ett gemensamt litet café. Som centerpartist är det så viktigt att se det småskaliga och att man kanske inte alltid behöver växa. Tillsammans med andra företagare kan man skapa en väldigt bra helhet som också utvecklar ön.

Efter stoppet på Rindö åt Annie Lööf lunch på Kronängsskolan i Vaxholm, som hyllats och prisats för sitt arbete med god, hållbar skolmat och lågt matsvinn, där hon också träffade elever och personal.

– Barn och ungas psykiska välmående är avgörande för om de lyckas i skolan och det finns många nycklar för att barn och unga ska må bättre. En av dem är måltiderna. Andra saker är närvaro av vuxna och fysisk aktivitet. Där vill Centerpartiet göra mer på nationell nivå för att underlätta för skolorna, oavsett huvudman, att få förutsättningar att barn och unga ska må bra, sa Annie Lööf, som särskilt lyfte fram sitt möte med Glow – Kronängsskolans elevgrupp som arbetar med hbtqi-frågor.

– Vi hade ett jättefint samtal om inkludering och hur man kan öka självkänslan.

Kommunstyrelsens ordförande i Vaxholm, Malin Forsbrand (C), var nöjd efter dagen.

– Det var jättepositivt. Jag vill ju visa upp alla de bra saker vi gör här i Vaxholm, som till exempel hur man kan jobba med skolmaten för att få goda skolresultat. Sedan tycker jag också att det är viktigt att visa för Vaxholmarna att vi är en viktig kommun och en intressant plats att besöka. 

Inlägget Delikatesser på menyn när Annie Lööf besökte Vaxholm dök först upp på Tidningen Skärgården.