Trots att två brandmansstyrkor larmades till branden på Tynningö för tre veckor sedan var det bara den ena styrkan som kom fram.
Färjerederiet, som ska köra räddningstjänsten till ön, medger att rutinerna behöver bli bättre.

I början av februari brann ett varv ned till grunden på norra Tynningö, vilket Skärgården tidigare berättat. En brandmansstyrka från Värmdö larmades primärt samtidigt som en styrka från Vaxholm kallades in som förstärkning. Men det var bara brandbilen från Värmdö som kom fram. Brandbilen från Vaxholm blev stående på kajen vid färjeläget på Vaxön.

– I normalfallet är det upp till larmcentralen att besluta vilka färjor som ska dras till ett visst larm. Men rutinen som ligger är att om tynningöfärjan är i trafik ska räddningstjänsten i första hand gå den vägen, vilket de också gjorde i det här fallet, säger Magnus Ihrfors, distriktschef på Färjerederiet.

Trots att färjeläget vid Höganäs brygga är specialbyggd för att färjerederiet ska kunna bistå räddningstjänsten vid larm på Tynningö beordrades brandbåten Fenix att plocka upp brandmännen vid Vaxholm. Båten gick senare på grund och brandmansstyrkan kom aldrig fram till eldsvådan.

Magnus Ihrfors säger att Färjerederiet nu ska se över sina rutiner över vilken färja som ska användas vid larm då båda färjorna på Vaxholmsleden och Tynningöleden är i trafik.

Enligt ett rykte på ön var det på grund av att vattenståndet var 27 centimeter över det normala som färjan från Vaxholmsleden inte användes. Det stämmer dock inte, säger Magnus Ihrfors.

– Om vattenståndet är över det normala ska det inte spela någon roll. Däremot om vattenståndet är under det normala kan vi inte lasta av brandbilen på ett säkert sätt vid Höganäs brygga.

Magnus Ihrfors säger att situationen vid larm på Tynningö inte är optimal varken för Färjerederiet eller räddningstjänsten.

– Det finns absolut ett behov av att förbättra rutinerna mellan Färjerederiet och larmcentralen vid larm, säger han och fortsätter:

– Det bästa vore om vi kunde trafikera Tynningöleden dygnet runt, vilket också är normalfallet vid en ö som saknar landförbindelse. Då skulle det aldrig vara några tveksamheter över vilka färjor som används vid exempelvis brandlarm.

Att göra en treskiftsled av Tynningöleden, det vill säga att den trafikeras dygnet runt, är enligt Magnus Ihrfors den mest optimala lösningen för alla parter.

– Det är en fråga som utreds just nu men det är för tidigt att säga när eller om det är möjligt att göra. Bland annat behöver vi en fastställd vägplan.

Inlägget Osäkert vid larm om brand på Tynningö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Från och med valet i höst kan det bli svårare för små partier att ta sig in i kommunfullmäktige. Detta eftersom en spärr liknande den för riksdagen införts även för kommunerna, efter en ändring i vallagen.

I kommuner med en valkrets måste ett parti i höstens val nå upp i minst två procent av rösterna för att komma in. Har kommunen flera valkretsar krävs tre procent.

Detta innebär, om det senaste valresultatet från 2014 skulle upprepas, att småpartierna skulle försvinna från fullmäktige i 52 av Sveriges 290 kommuner.

Friheten kring antalet valkretsar är dock större i den nya vallagen. I den gamla var kommuner med fler än 24 000 röstberättigade tvungna att ha flera valkretsar. Det behöver man dock inte längre. Nuförtiden får man, men måste inte, ha flera kretsar om man är större än 36 000 röstberättigade. Det är upp till kommunfullmäktige att besluta om.

Anders Håkansson är universitetslektor och forskar i politiska partier, val och väljarbeteende vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Han tror att de nya reglerna kommer göra det svårare för små partier att ta sig in i kommunfullmäktige.

– Ja, helt klart blir det så. Det här är ju regler som de etablerade partierna kan fatta beslut om för att de inte gärna vill ha de mindre partierna med, säger han.

Han menar att konsekvensen kan bli att vissa intressen inte kommer att bli representerade i kommunen framöver.

– Ju mer man sätter upp spärrar och regler, desto fler är det som inte kan vara med. Det är samma sak när det kommer till att bekosta upptryckning av valsedlar och liknande. De partier som är under de värden som spärren är nu kommer bli utslagna, så är det helt enkelt.

Anders Håkansson vill dock inte gå så långt som att kalla det ett hot mot demokratin.

– Nej så farligt är det inte, men jag tycker att man kan argumentera att ju fler som är representerade desto bättre. Argumentet åt andra hållet är att ju fler små partier vi har, desto svårare blir det att bilda “regering” i kommunen. Så man får väga det mot varandra och där kan man naturligtvis ha olika uppfattning.

När det gäller väljarbeteendet tror Anders Håkansson att det kommer ändras till nackdel för de mindre partierna på grund av den nya regeln, eftersom man inte ser att ens röst får någon konsekvens.

– Så är det vanligen i riksdagsvalen, att många säger att vissa partier inte har en chans och att man därför inte ska rösta på dem. Jag tror den diskussionen kommer upp i kommunen också framöver.

”Lagen negativ för demokratin”

Skärgården har frågat tre av skärgårdskommunernas mindre partier om hur de ser på sina chanser i kommunfullmäktige med anledning av den nya spärren.

Vi ställde frågorna:

1. Hur tror du att den nya spärren kommer att påverka er?

2. Är ni oroliga?

3. Kommer ni storsatsa inför valet med anledning av detta?

4. Vilken är det viktigaste lokala frågan inför valet?

Lennart Nore, fd gruppledare för Kristdemokraterna i Vaxholm

1. – Jag tycker att det är positivt på ett sätt för att det gör att redan etablerade partier, även om de är små, har en större möjlighet att vara kvar. Däremot skulle missnöjespartier med bara en fråga ha större svårigheter att komma in i kommunfullmäktige. Det skulle göra att partierna behövde engagera sig betydligt vidare än i bara en fråga. Både i Vaxholm och Österåker har det blommat upp missnöjespartier som försvinner efter en stund eftersom de antingen får igenom den fråga de har gått till val på eller så får de det inte.

2. – Jag är inte orolig. Vi räknar med att vi ska få åtminstone en plats i kommunfullmäktige i höst. Till riksdagen har vi fyra procent spärr och för att det inte ska bli alltför splittrat så är det vettigt att ha en spärr även på lokal nivå.

3. – Det tror jag absolut. Det har varit ett tufft jobb att komma tillbaka, men det gäller att hela tiden visa sig och att vi fortfarande finns.

4. – Det finns många saker att greppa om. Om man jämför oss med Waxholmspartiet till exempel som inte tycker att vi ska växa framöver, vill vi ta vår andel av regionens utveckling. Då är den viktigaste frågan kommunikationerna. Samtidigt som Vaxholmsborna blir fler kommer fler att pendla in till Stockholm. Jag tycker att vi ska utöka båttrafiken.

Lennart Berneklint, partiledare för Österåkerpartiet i Österåker

1. – Det kommer garanterat att påverka oss på alla möjliga sätt. Vi lyckades övertala de andra i kommunfullmäktige om att vi bara behöver en valkrets och då räcker det med två procent, men det är tufft ändå. Jag kan ju tycka att det inte är riktigt demokratiskt. Det finns ju risk att vissa frågor inte kommer upp på kommunfullmäktige. Det kanske finns de som tänkt ge sig in i kommunen men det blir en väldig konkurrens för småpartier nu.
2. – Ja, skillnaden för oss blir ju att vi förlorar ett mandat om vi inte lyckas få fler röster än vad vi har idag. Det är i vår värld 50 procent. Det gör stor skillnad, så vi är inte så jätteglada åt det.
3. – Ja det är klart vi gör. Vi är ett litet parti så vi har inte så mycket resurser, men de resurser vi har kommer vi satsa ordentligt. Vi kommer att tänka oss noga för vad vi gör och synas mycket framöver.
4. – Viktigast är äldrefrågor, helt klart. Där kämpar vi mycket. Vi har infört Silviacertifiering och det kommer vi jobba vidare på, sen jobbar vi även för att få hit 55+ boenden. Vi driver också frågan med att bygga ut Åkersberga stad.

Mattias Bernardssson, gruppledare för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

1. – Oss kommer den nya lagen inte påverka alls eftersom vi kommer gå framåt med besked i det här kommunvalet. Däremot anser vi att lagen är väldigt negativ för demokratin eftersom den kan hindra nya initiativ att utvecklas. Kanske bottnar den i en rädsla hos etablissemanget för att proteströrelser underifrån ska manifesteras i nya politiska initiativ.

2. – Vi är inte oroliga eftersom vi i det dagliga arbetet känner av att vår förankring är mycket starkare än i förra valet. Detta mot bakgrund av de segrar vi nått i det politiska arbetet under den senaste mandatperioden.

3. – Vi tar alltid i lite extra med aktiviteter eftersom vi inte får samma uppmärksamhet av nationell media.

4. – Den frågan som vi satsar på att göra till en stor valfråga är att bevara Haninges skogar, skärgård och kulturlandskap ifrån de hejdlösa exploateringsplanerna.

Text: Ylva Bergman och Sofia Nahringbauer

Inlägget Kärvt för små partier i det kommande valet dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. Som reporter för tidningen Skärgården följer jag ett antal av öarnas och kustkommunernas facebookgrupper för att hålla mig ajour med vad som händer. Det är lite olika karaktär på dem: I Vaxholm och Nynäshamn är det mycket politik och ofta bitsk debatt.

I Värmdögruppen drösar det av bortsprungna djur och borttappade väskor. På Rindö och Ljusterö är det ofta köläget till färjan som avhandlas, på Möja diskuteras gärna minnen från förr och i Ornögruppen är de lokala näringsidkarna synnerligen aktiva, för att bara nämna några (och hårddra en del).

Sociala medier har gjort det möjligt för oss att samlas i små bubblor som kan såväl stärka ett grannskap som orsaka infekterade schismer. Oavsett vilket tror jag att det är nyttigt att då och då ta sig ur sin egen bubbla och se sig omkring lite.

Det tyckte också Sören Hjelm, som startat sajten Skärgårdskontakt.se. Han vill med den knyta ihop skärgården, få en bättre överblick över vad som händer och främja lite korspollinering tvärs öarna. Inte bara sammanställa nyhetslänkar, utan också sprida vad vanligt folk väljer att dela med sig av på nätet under olika ö-taggar.

Skärgården är inte homogen. Det finns olika utmaningar, olika behov och olika sätt att lösa saker lokalt. Också såklart olika grad av gemenskap och lokalt engagemang. Men jag tror ändå att det finns en stor poäng i att ta del av andras perspektiv och inspireras av varandra. Så växer man och så minskar man risken för så-här-har-vi-alltid-gjort-tänkande.

Det finns flera organiserade forum där tanken är att skärgårdens gemensamma frågor ska stötas och blötas. SIKO, SRF, och det regionala skärgårdsrådet är några av de som jobbar för att hitta synergier och lösningar som kan implementeras brett. Men skärgården är också speciell på det sättet att initiativ ofta kommer underifrån, som idéer från de fast- och fritidsboende själva och som kanske aldrig når någon av de formella instanserna. Som färska exempel som ni kan läsa om längre fram i veckans tidning, har Björköborna visioner om en solcellspark, och på Tynningö har ett litet grisjordbruk börjat ta form.

Uppfinningsrikedomen i skärgården är enorm, och potentialen för att sno varandras framgångsrecept borde vara gränslös. Den geografiska och infrastrukturmässiga verklighetens utmaningar gör att det inte är så enkelt för Blidöbon att knata över till Ornö och se vad de håller på med där. Men det kanske inte är så svårt att knacka på i Ornös facebookgrupp?

Inlägget Korspollinera mera! dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vid ett par tillfällen under våren har avloppsvatten spolats rakt ut i sundet vid Pålsundsstrand efter att stopp i både pumpstation och vattenledningar ställt till problem. Hur mycket avloppsvatten som läckt ut under utsläppet i april  är fortfarande oklart.

Avloppsvattnet kan komma både från ett stopp i en av Roslagsvattens ledningar eller från den pumpstation som Småa satt upp för att ta vara på avloppsvattnet från de nybyggda husen i Pålsundsstrand. Pumpstationen har ännu inte godkänts av Roslagsvatten och är därför inte påkopplad på det allmänna va-nätet och måste därför tömmas med tankbil. 

– När Småa kan redovisa att den är byggd enligt vår standard och fungerar som den ska, vilket den bevisligen inte gör i dagsläget, kopplas den in på det befintliga avloppsnätet och tas över av oss. I samma skede som pumpstationen bräddade hade vi en  ledning som det var stopp i. Vi har vidtagit åtgärder för att detta inte ska ske igen. Så det kan ha varit en kombination. Vi vet att vårt VA-stopp var en av orsakerna till att det hände, säger Maria von Scherling Planering och projekteringschef på Roslagsvatten.

Fram till slutbesiktning är Småa ansvarig för driften av pumpstationen och skyldiga att se till att den blir tömd av en tankbil vid behov.

– Förutom att tömningen inte gjorts som den skulle, var det även ett stopp som orsakade utsläppet. Vi kommer att säkerställa att det inte sker igen och se över vårt utlopp till pumpstationen. Planen är att allting ska vara klart för ett överlämnande i början av hösten, säger Ann-Sofie Kämpe projektledare på Småa.

Det är oklart hur stora mängder avloppsvatten det rör sig om, men stranden där avloppsvattnet spolats ut har nu sanerats. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd som är ansvarig för tillsynen har lämnat in en åtalsanmälan mot  Småa för brott mot miljöbalken. 

Åklagarmyndigheten har inlett en förundersökning om miljöbrott.

Inlägget Bajsvatten rann rakt ut i Pålsundet dök först upp på Tidningen Skärgården.

Mats Törnqvist, boende på Skarpö, har gått igenom det litterära Sverige på jakt efter skrivna skildringar av Skarpö.

Det hela började när Mats Törnqvist läste Bengt Söderberghs De lyckliga öarna och blev så gripen av skildringen av Skarpö, samt de många personbeskrivningarna av gamla Skarpöbor som fanns i boken. Via biblioteket lånade han alla Bengt Söderberghs böcker. Författaren bodde på Skarpö under 14 år och skrev bland annat manus till filmen “Juninatt” med Bibi Andersson i huvudrollen där en tredjedel av filmen utspelar sig på Skarpö. Från Bengt Söderbergh har det bara rullat vidare med litterära referenser till andra författare som på olika sätt skildrar Skarpö. Mats Törnqvist  har sammanställt alltihop i boken Författarnas Skarpö. Andra författare som finns representerade i samlingen är Per Wästberg, Sven Lidman, Tor Hedberg, Carola Hansson, Lars Bill Lundholm, Gunilla Linn Persson och Lars Norén. Manusförfattaren Rolf Börjlind skapade manus till samtliga Jönssonligan-filmer under sin tid boende på ön, och Vilhelm Moberg bodde en sommar på Skarpö under tiden han arbetade med sitt Utvandrarepos.

– Jag tror att den här ön är ganska speciell. Den måste vara en av de författartätaste öarna i skärgården med tanke på den lilla ytan på bara tre gånger en kilometer. Kanske kan det ha att göra med att Skarpö ligger nära Vaxholm och tidigt fick bra förbindelser. Den första passbåten började gå till Skarpö 1878 och Vaxholm var ju populärt, säger Mats Törnqvist som känner att kulturens bevarande är som ett kall för honom.

Böcker har följt honom hela livet och han har tidigare skrivit ett antal om Skarpö; Skarpö genom tidningsögat, På spaning efter ett svunnet Skarpö och Idrotten Skarpö.

Inlägget Skarpö kanske författartätast i skärgården dök först upp på Tidningen Skärgården.

Företaget Tasty truck får inte stå med sin foodtruck och sälja mat och fika i Vaxholm trots att man uppfyller kraven för att få tillstånd. Nu JO-anmäler man Vaxholm.

Katarina Pettersson som driver företaget Tasty truck fick tillstånd att stå med sin matvagn nere på kajen i Vaxholm sommaren 2017. I sex månader fick de uppställningstillstånd och sålde mat, fika och glass.

– Vi blev väldigt väl mottagna på kajen och endast en person har klagat hos kommunen. En dam tyckte det var tråkigt att man behövt ta bort några bänkar på platsen, säger Katarina Pettersson.

Men när Katarina återigen skickade in ansökan om upplåtelse av offentlig plats för sin matvagn, för sommaren 2018, blev svaret att de inte får stå någonstans i hela Vaxholm stad med sin vagn.

Hans Larsson på stadsbyggnadsförvaltningen har handlagt ärendet både 2017 och 2018 på delegation från Vaxholms tekniska nämnd.

– I näringslivsstrategin har de inte enligt mitt tycke en året-runt-verksamhet, säger Hans Larsson.

Fanns inte denna näringslivsstrategi 2017 när de fick tillstånd?

– Jo, den fanns där också inför 2017 men då var det en annan skrivning. Men när det började knorras från de fasta…

Nu har Tasty truck JO-anmält Vaxholms kommun och nämnden för teknik, fritid och kultur med motiveringen att kommunens beslut om avslag är taget på felaktiga grunder.

– Vi är verksamma året runt i Vaxholm med omnejd med cateringuppdrag, säger Katarina Pettersson och fortsätter:

– För övrigt har det givits flera tillstånd för företag som endast bedriver verksamhet under sommarmånaderna.

När tidningen frågar Hans Larsson om de olika näringslivsstrategierna som gjorde att han fattade olika beslut 2017 och 2018 får tidningen svar från Mikaela Lodén som är näringslivsansvarig på Vaxholm stad att det bara existerat en strategi sedan 2013 men att man skrivit en sammanfattning av strategin 2017 men som inte innehåller någon ny information.

När tidningen återigen söker Hans Larsson få vi inget svar. Alexander Wahlstedt är Hans Larssons chef på tekniska enheten, stadsbyggnadsförvaltningen som svarar för Hans Larsson.

– Jag tror att det var en missuppfattning av honom, att den här uppdateringen hade resulterat i att vi tittade på den till i år, men det var snarare så att vi inte kollade på näringslivsstrategin över huvudtaget förra året,

På vilket sätt är Tasty truck inte en året-runt-verksamhet?

– Foodtrucks generellt, deras karaktär är ju inte året-runt-verksamhet, men om de bedriver verksamhet året runt också, så är de ju det, men just den verksamheten att ha en foodtruck är inte året runt, det är det vi lutar oss mot egentligen.

Grönsaksförsäljningen som sker på torget i Vaxholm, har de verksamhet året runt i Vaxholm?

– Vi får se om JO tycker att vi ska yttra oss i den här frågan, i övrigt har vi inget mer att säga.

Hans Larsson nämnde även i intervju med mig att ”De fasta på kajen började knorra. Har de påverkat ert beslut på något sätt, andra företagare i Vaxholm?

– Jag har som sagt inga fler kommentarer i den här frågan.

Inlägget Foodtruck-företag JO-anmäler Vaxholm dök först upp på Tidningen Skärgården.

I dagens tidning rapporterar vi om att Justitieombudsmannen, JO, riktar skarp kritik mot flera kommuner för oacceptabelt långa handläggningstider av bygglovsansökningar. En av de kommuner som får svidande kritik är Nynäshamn men den är långt ifrån ensam om att missköta bygglovsfrågorna.

I artikeln berättar en medborgare i Vaxholm hur han har väntat i tre år på att få sin ansökan om bygglov behandlad och hur det har drabbat honom.

De rigida strandskyddsregler som gäller, och länsstyrelsens iver att utöka skyddet ytterligare, hämmar sedan länge öarnas utveckling. Därför slår det extra hårt mot skärgårdsbefolkningen när kommunerna försummar sitt ansvar för bostadsförsörjningen. 

Bygglovsenheten i Nynäshamn är underbemannad och man hinner helt enkelt inte sköta sitt jobb. Enligt Alf Olsson, chef för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, beror personalbristen på en överhettad marknad och stark konkurrens från det privata näringslivet. Säkert 

ligger det en hel del i det men till saken hör också att Nynäshamn har dåligt rykte inom tjänstemannaskrået. Efter tidigare vanskötsel av personalen har kommunens administration effektivt lyckats skrämma bort duktigt folk. För vem söker jobb i ett kaosartat getingbo när mer sansade arbetsgivare erbjuder bättre lön och villkor?

När, och om, kommunernas kvarnar malt klart väntar nästa hinder för nybyggaren. För får man ett positivt bygglovsbesked finns ofta en eller flera grannar som överklagar beslutet vilket kan ta evig tid om det överklagas till alla instanser.

Det verkliga nålsögat i processen uppstår om länsstyrelsen bestämmer sig för att överpröva kommunens beslut. I det skedet har åtskilliga drömmar om ett eget hus, en brygga, eller kanske ett enkelt vedskjul krossats. 

Så sent som förra året riktade JO även kritik mot länsstyrelsen för långsam handläggning av bygglovsärenden. 

Ett ärende ska enligt regelboken handläggas så snabbt, enkelt, och billigt som möjligt. Så länge myndigheterna bryter mot de statuterna och strandskyddsreglerna ser ut, och tolkas, som de gör fortsätter tidningen att rapportera om dess konsekvenser. 

Om barnfamiljer som inte kan flytta till kärnöar för att de nekas bygglov. Om gamla skärgårdshus som inte får renoveringstillstånd så att de förfaller och försvinner. Om öbor som får vänta i åratal på att ens få ett bygglovsbesked.

Bostadsbristen på öarna lär bli en av de hetaste frågorna även i valet 2018.

Inlägget Evig långbänk och valfråga dök först upp på Tidningen Skärgården.

Justitieombudsmannen, JO, har reagerat på mängden inkomna anmälningar om försenade bygglov och förmanar kommunerna att vidta åtgärder. En som drabbats är Claude Houdet i Vaxholm som fick vänta i tre år på ett beslut. 

– Det är en helt horribel situation, det är stora ekonomiska värden det handlar om. Att leva i ovisshet har gjort mig fysiskt och mentalt nedsatt, säger han.

Claude Houdet är en av alla som anmält utdragen handläggningstid för bygglovsärende till JO. Han fick sin ändringsansökan för bygglov beslutad först tre år efter att han lämnade in handlingarna till Vaxholms kommun.

– I och med att jag inte fick mitt beslut inom tio veckor som jag borde fått enligt Plan- och bygglagen, har jag levt i ovisshet i tre år. Det har lett till ekonomiska konsekvenser, jag har blivit så mentalt nedsatt av detta att jag inte kunnat arbeta under perioden, säger han.

Vaxholm är bara en i raden av flera kommuner som blir anmälda för långa handläggningstider. På grund av det stora antalet anmälningar som kommer in gjorde JO, i våras, inspektion hos fyra kommuner; Tyresö, Östersund, Gävle och Nynäshamn. Samtliga kommuner har fått påhälsning av JO i samma ärende tidigare och JO konstaterar nu att situationen ser likadan ut som vid den tidigare inspektionen, trots tidigare kritik, hos samtliga fyra kommuner utom Gävle. Enligt förvaltningslagen ska varje ärende där en privatperson är part handläggas så enkelt, snabbt och så billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. I Tyresö kommun fanns i våras flera ouppklarade ärenden från 2000. I de samtliga övriga fanns 

ouppklarade ärenden från 2010. Vilket JO menar är ohållbart. Myndigheten förmanar nu kommunerna att vidta nödvändiga åtgärder.

Nynäshamn hade i våras fortfarande ett oavslutat bygglovsärende som de fick JO-kritik för 2015.

”Det är uppseendeväckande att ärendet ännu inte är avgjort och jag förutsätter att det snarast avslutas.” Skriver Justitieombudsmannen Lars Lindström i ett beslut den 27 juni i år.

– Vi har inte varit fullt bemannade på bygglovsenheten förrän i början av detta år. Det är jättesvårt att anställa personal. Marknaden är totalt överhettad och vi tävlar med privata exploatörer och byggherrar om bra personal, säger Alf Olsson, förvaltningschef, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Nynäshamn. 

Men Nynäshamn ska ta in mer konsulthjälp till bygglovsenheten och kommunens mål är tydligt.

– Alla ärenden på bygglovsenheten ska vara avklarade till slutet av året, säger han. 

Inlägget Långa handläggningstider för bygglov – ett utbrett problem dök först upp på Tidningen Skärgården.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Två avlidna personer har hittats, misstänkt drunknade, flera båtolyckor har inträffat och en skarpladdad rökgranat har påträffats. 

Måndag förmiddag anträffades en avliden person i vattnet utanför Resarö. I nuläget finns inga övriga uppgifter med enligt polisen ser det ut att vara ett drunkningstillbud utan misstanke om brott.

På lördagskvällen fick Räddningscentralen i Stockholms län in ett larm om att en fritidsbåt kört in i en bropelare i Muskö kanal. De tre personer som var ombord på båten togs om hand av räddningspersonal och blev sedan förda med ambulanshelikopter till sjukhus. Skadeläget för de inblandade är ännu oklart. 

I lördags påträffades en drivande segelbåt med motorn igång vid Frodé marina, norra Vaxholmsfjärden. Ett stort pådrag med helikopter, polis och sjöräddning kom till platsen. 

Ägaren till båten befann sig i Vaxholms gästhamn vid hyfsad god vigör, dock aningen blödandes från huvudet. 

– Mannen hävdar att någon hade stulit segelbåten. Men utredningen får väl visa hur det gick till, säger Johan Skogfeldt vid Sjöpolisen. 

– Föraren hade kört in i en container på en betongpråm och sedan puttat ut båten, hoppat i land och därefter lämnat båten drivandes. 

– Det var en ganska kraftig smäll med ett hål i containern. Men ingen utomstående skadades, säger Johan Skogfeldt.  

Mannen blev omhändertagen av sjukvården i Vaxholm. 

I torsdags påträffades en avliden person som flutit iland vid Karlsuddsbadet i Bogesund, Polisen misstänker att det är en person som anmälts försvunnen en vecka tidigare och som man därefter har sökt efter. Ärendet rubriceras som ett drunkningstillbud utan misstanke om brott. 

Sjöpolisen hittade under helgen en rökgranat på en ö utanför Räfsnäs som sedan bombgruppen omhändertog eftersom man var osäker på om det fanns fosfor i den eller inte.  

– Granaten var skarp, men säkerhetssprintern satt i och den var aldrig apterad. Troligtvis har den legat kvar där sedan andra världskriget, säger Johan Skogfeldt. Man påträffade också död havsörn på stora Rävskär i Söderarms skärgård. Sjöpolisen misstänker att den legat där i någon månad och förde den till Naturhistoriska riksmuseet.

Inlägget Händelserik vecka på öarna dök först upp på Tidningen Skärgården.

De senaste två veckorna har många boende på Ljusterö och i Vaxholm drabbats av förseningar i sophämtningen. Enligt Roslagsvatten beror förseningarna på brist på chaufförer och bilar. För att komma ikapp har företaget varit tvungen att sätta in extrabilar med personal som arbetat under 

helgerna. 

Det råder allmän chaufförsbrist i hela Stockholmsområdet och det drabbar även länets sophämtning. På exempelvis Ljusterö och Vaxholm har detta inneburit att vissa boende har fått sin sophämtning försenad i upp till en vecka. Detta har resulterat i överfulla soptunnor som fått stå och samla bakterier och stinka i den stekheta värmen. Roslagsvatten och dess underleverantör Urbaser m
enar att man nu gör allt för att lösa problemet. 

– Vi ringer runt till bemanningsföretag och försöker göra det vi kan. På Ljusterö har vi kört på helgerna, så vår egen personal har fått jobba extra, säger Kerstin Wärn, affärsområdeschef för Avfall & Miljölogistik.  

Enligt företaget skulle man igår, onsdag, sätta in en extrabil på Ljusterö och man räknar med att vara i fas med sophämtningen inom de närmaste dagarna. Kunder som inte fått tömt inom tre dagar från ordinarie hämtning kommer att kompenseras och Kerstin Wärn meddelar att dessa kan mejla in till Roslagvatten för att göra anspråk på det. 

-Ingrid Hedman

Inlägget Sophämtningen på Ljusterö försenad dök först upp på Tidningen Skärgården.

En av dessa ljuva, ljumma kvällar, de som sommaren 2018 aldrig verkar vilja ta slut, kliver vi ombord på fartyget Blidösund för att uppleva en afton till sjöss i musikens och skärgårdsromantikens anda. Louise Hoffsten med band ska spela och stämningen ombord är på topp.

Måsarna skriker ovanför våra huvuden och det gungar lätt under fötterna ute på däck. På kajen nedanför Slottsbacken står en skara förväntansfulla gäster och väntar på att få komma ombord för att få höra sångerskan Louise Hoffsten med Erik Söderlind & Claes Crona Trio som spelar ikväll och med 160 bokningar är det nästan fullsatt. Det är fjärde året i rad som Louise uppträder på denna båt, som sedan år 1973 bjudit på musikkryssningar i solnedgången ut i Stockholms innerskärgård. Och hon är i gott sällskap; otaliga är de artister som genom tiderna sjungit och spelat i Blidösunds aktersalong, allt ifrån legender som Monica Zetterlund och Peps Persson, Maritza Horn och Svante Thuresson till nyare artister som Pernilla Andersson och Caroline af Ugglas. Bluesmannen Roffe Wikström gjorde sin första spelning här år 1983 och återkommer än idag traditionsenligt med två veckors spelning varje sommar.

– När vi väl har fått hit artisterna brukar de tycka att det är väldigt kul att spela här, säger kapten Helena Jakbo. Hon sitter tillsammans med styrman Åsa Sandgren på Blidösunds fördäck och slänger i sig lite middagsmat innan avgång.

Vad är det för folk som åker på musikkryssningarna?, undrar jag.

– Många är i medelåldern, så har det alltid varit, säger Åsa. Men nu har vi till exempel Solala, ett a capellaband från Göteborg, som lockar lite yngre publik. Det som är roligt är att vi har allt från visor och lugnt och stämningsfullt till garagebandet Nomads som bara står och öser därinne.

Vi följer med Åsa ner till undre däck och tar en titt på de fem hytterna som rymmer två slafer i varje. Det är här personalen sover under helgerna, med undantag för maskinisten som har sin egen hytt på mellandäck. När man under veckorna behöver få in fler gäster förvandlas hans hytt till ”Maskinistens VIP”, där slutna sällskap upp till sex personer kan äta och umgås under hela kvällen. Åsa visar hur sängen med några enkla handtag blir till en soffa och skrivbordet till ett matbord.

– Precis som i Kalle Anka på julafton, skrattar hon.

Klockan har slagit sex och gästerna strömmar ombord. Några sätter sig till bords i matsalen för den första middagssittningen, andra tar plats på träbänkarna längs båtens gångbord för att inta ett glas vin eller en öl med kvällssolen gassande i ansiktet. Ångvisslan tutar och vi glider ut från kajen. På en av bänkarna sitter väninnorna Kicki Yttermo och Kerstin Lanzhing och äter en så kallad musiklåda – varmrökt lax med potatissallad.

– Vi kände för att ta en mysig båttur ikväll. Lyssna på bra musik, och sen är det ju trevligt att bara få åka ut i skärgården under några timmar, säger Kicki. Det är ett måste på somrarna att komma ut och åka båt.

En bit bort hörs skratt och skrål från ett stort sällskap och vi gör dem sällskap en stund. Det är ett gäng gamla gymnasiekompisar, ursprungligen från Sollentuna, som träffas regelbundet för att åka på utflykter tillsammans. Flera har åkt med båten tidigare men ikväll är det första gången allihopa åker med Blidösund och stämningen är på topp.

– Bra musik, fint väder, god mat, sammanfattar en i sällskapet vad som förväntas av kvällen.

– Vad är det bästa med den här båten? fiskar jag vidare.

– Ångbåtsbiffen! Och SOS – sill och snaps! ropar en man.

– Att det är en ångbåt. Det är tyst och skönt, annars hade man hört det där dieseldunket.

– Jag tycker att kvällssolen är bäst, säger en kvinna och alla skrattar.

– Sen är det kul att man aldrig riktigt vet vart båten går. Förra gången åkte vi in Mälaren, idag tror jag att vi går mot Vaxholm.

– Folk är väldigt glada som åker med den här båten, alla är nöjda.

Nere i aktersalongen har Louise Hoffsten och hennes band börjat spela. Deras bluesiga sound fyller rummet, där alla stolar är upptagna och folk trängs för att komma nära. Louise skämtar och drar personliga historier mellan låtarna och det märks att hon har en varm relation till både båten och publiken.

– Jag är egentligen alldeles för glad för att spela blues en kväll som denna, utbrister hon och drar av ”Too happy for the blues” följt av några låtar från sin CD ”Bringing Out The Elvis” och några från plattan ”The Great American Songbook”. Publiken låter sig vaggas med av musikens rytmer och saltsjöns vågor.

På övre däck är det dags för den andra middagssittningen och vi sätter oss hungriga till bords. Till förrätt serveras en skagentoast med löjrom, varmrätten består av fartygets specialitet – den berömda skyffelbiffen, som tillagats på glödande kol nere i pannan i maskinrummet. Maskinisten Peder Sundahl kommer i egen hög person och lassar upp de koleldade biffarna på våra tallrikar med polygrip. Medan vi njuter av maten passerar Skurusundet utanför fönstret.

– Egentligen skulle vi till Vaxholm, men en kenyansk ambassadör som är ombord hade ett önskemål om att vi skulle åka via Skurusundet. Gästerna får önska, men ibland kan det finnas omständigheter som gör att vi måste välja en annan rutt, säger kapten Helena Jakbo, som vi passar på att småprata med i styrhytten efter middagen. 

Helena har arbetat på Blidösund i fem år, bortsett från ett uppehåll under förra året då hon hade andra jobb. Precis som många kollegor som arbetat ombord i många år drogs hon tillbaka till båten och gemenskapen ombord på ”Blidan”.

– Ja, det är många som återkommer. Det finns en stark känsla för båten bland besättningen, det är väl det som gör det speciellt. Vi är lite som en familj, folk går i land och gör nånting annat, sedan kommer de tillbaka igen. När man jobbar här blir man liksom lite fast, skrattar hon.

Vad är det då som drar och som får en att bli kvar?

– Båten, människorna, historien, säger Helena. Blidösund är som ett levande museum som fortfarande fungerar. Den här båten har sjunkit, den har gått upp på land. Hennes historia innehåller en hel del incidenter, vilket alla de här gamla båtarna gör. Men hon är en av de få som har överlevt. Det är väldigt häftigt.

Hon blickar ut mot havet, som denna kväll ligger lugnt och spegelblankt. Solen har sakteliga börjat klättra ner mot horisonten och dess sista strålar färgar vattenytan lätt rosa innan eldklotet doppas ner i havet. Det är dags att vända tillbaka mot stan. Efter en stund passerar vi Lidingö, därefter flyter Djurgården förbi med neonfärgerna från Gröna Lunds attraktioner som lyser upp den sammetsblå sommarnatten. Nere i aktersalongen spelar Louise Hoffsten ”Only the dead fish follow the stream” medan vi sakta glider in mot kajen igen.

Text: Ingrid Hedman

Inlägget En sommarkväll med ångbåtsblues ombord på Blidan  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Inlägget Norrbergsskolan kommer inte att rivas i år dök först upp på Tidningen Skärgården.

På grund av anmärkningar på brunnsvattnet har kaféet vid Tenöbadet hållit stängt för tredje sommaren i rad. Vaxholms stad och Statens 

fastighetsverk, SFV, vill inte koppla på det kommunala vattnet som går precis utanför kaféet. Nu sägs arrendatorn istället upp.

2005 slöts ett arrendeavtal mellan SFV och Vaxholms stad gällande Tenö badplats. Enligt avtalet fick kommunen nyttja Tenöbadets badplats, byggnader och parkering för badgäster. Dock fick Vaxholms stad inte överlåta eller upplåta rättigheterna till Tenö badplats på någon annan. Arrendeavgiften för kommunen är 17 000 kronor om året. 

Trots det slöts ett avtal mellan Vaxholms stad och entreprenören Michael Abrahamsson gällande Tenöbadet, år 2009. Avtalet skrevs under av den dåvarande fritidschefen vid Tekniska enheten, Christer Thorell.

– Kaféet hade stått helt förfallet. Jag hade gjort lite småjobb åt Fastighetsverket och tittade på jobb åt kommunen. Christer Thorell bad mig titta på vad det skulle kosta att renovera Morfarsstugan till dugligt skick. Jag uppskattade kostnaden till en miljon vilket kommunen inte ville bekosta. Jag fick arrendera Morfarsstugan, bryggan och marken kring badet avgiftsfritt om jag stod för renoveringskostnaderna som nu är uppe i 2,5 miljoner kronor, säger Michael Abrahamsson. 

Men när Michael efter renoveringarna skulle starta verksamheten var brunnsvattnet inte godkänt för kafé- och restaurangverksamhet. Efter att han låtit göra omfattande förbättringsarbeten av brunnen blev vattenkvalitén bättre men fortfarande inte godkänd av Södra Roslagens miljö och hälsa.

– Kommunen nämnde vid kontraktsskrivningen att brunnen ”måste fixas till”. Och att om det inte gick att fixa så skulle vi kunna koppla på det kommunala vattnet som går 20 meter från kaféet, säger Michael Abrahamsson. 

Mellan 2010 och 2015 hade Michael Abrahamsson och hans sambo Catrin Nathanson kaféet öppet med tillfälliga lösningar så som utkört vatten på tank. Men situationen blev tillslut ohållbar då kundkretsen ökade. 

– Jag kan inte få lönsamhet i Tenöbadet om jag inte får kommunalt vatten. Därför har vi inte kunnat ha öppet. Mellan 2011 och 2016 har vi haft löpande kontakt med tekniska angående det akuta behovet av kommunalt vatten, säger Michael Abrahamsson. 

Nu vill Vaxholms stad säga upp arrendatorn då han brutit mot punkten i avtalet som säger att han måste hålla kaféet öppet om somrarna. 

– De bakbinder oss. Jag kan inte hålla öppet om de inte tillåter oss att ansluta till det kommunala vattnet. Jag är beredd att själv stå för kostnaderna, säger Michael Abrahamsson. 

Statens fastighetsverk bekräftar att den kommunala vattenledningen är dragen i närheten av arrendeområdet.

Varför går det inte att ansluta Morfarsstugan till det kommunala vattnet?

– Det ska inte vara några problem att få vattnet dit. Men vi kan inte göra något så länge arrendatorn sitter kvar. Som jag har förstått det så är kommunen inte nöjda med arrendatorn, eller den firman, för han har ju faktiskt stängt, säger Per Åkerfeldt, fastighetsförvaltare, SFV.

Men i en mailkonversation från 2016 skriver dåvarande tekniska chefen Mats Svensson på kommunen att ”Efter det vi mottog brevet har vi fört en dialog med SFV angående möjligheterna att ansluta Morfarsstugan till det kommunala VA-nätet och fått svaret att de motsätter sig detta.”

– Jag ser det som att arrendeförhållandet uppenbarligen inte fungerar, jag tycker att det faller där. Man måste ta hänsyn till det, säger Per Åkerfeldt.

Han ifrågasätter att Michael Abrahamson har renoverat för miljonbelopp och menar att det handlar om några hundra tusen. 

Vaxholms stad kan inte svara på frågan vilken myndighet det är som inte har velat ansluta Morfarsstugan till det kommunala vattnet

– Grundfrågan gäller att han inte följer avtalets öppettider. Hur diskussionen har sett ut kring vattnet vet inte jag. Det här ärendet har pågått långt innan min tid här. Vi vill bara ha ett trevligt bad, säger Alexander Wahlstedt, teknisk chef sedan 2017.

Han kan inte svara på frågan varför kommunen arrenderar ut mark de inte har rätt att arrendera ut. Varför arrendet är avgiftsfritt tror Alexander Wahlstedt har att göra med att arrendatorn har stort ansvar och sköter om området själv.

– Någonstans har det skett en miss när man har skrivit det här avtalet, det är olyckligt. Nu får vi försöka att göra någonting bra av den här situationen. Vi behöver i dialog med SFV ta fram ett nytt avtal och se över vilka som kan tänkas bedriva verksamhet framöver, säger han. 

– Kommunen och fastighetsverket beter sig som skithögar, det känns som att de har lurat oss medvetet från första stund, säger Michael Abrahamsson som menar att han inte tänker godta uppsägningen av kontraktet. 

Inlägget Blåst av Vaxholm på kaféverksamhet dök först upp på Tidningen Skärgården.

Linfärja på Blidöleden och fyra nya bilfärjor till Stockholmsområdet, det är planen när Trafikverket Färjerederiet snart inleder första steget i sin miljöomställning till fossilfri drift.

Färjerederiet står inför stora utmaningar när hela flottan ska vara klimatneutral 2045. För att komma igång med miljöomställningen planerar man därför inledningsvis att beställa fyra nya färjor som ska drivas som laddhybrider, då med el framförallt, men med diesel eller HVO vid behov.

– Vi börjar med att bygga fyra nya färjor. Tekniken för helt fossilfri drift finns idag men sannolikt kommer ännu bättre teknik finnas tillgänglig inom ett par år. Men vi kan inte vänta på uppfinningarna, då kommer man aldrig till skott. Laddhybrid är då en bra väg att gå, säger Margus Pöldma, trafikchef på Färjerederiet.

Planen är att färjorna ska tas i drift på Ostkusten, runt Stockholm. Margus Pöldma vill dock inte säga var i nuläget.

– Vi har ett stort tonnagebehov på Ostkusten framförallt. Det är bland annat kopplat till att Tynningöleden blev en allmän led och driften av Visingsöleden övergick till Färjerederiet. Aspöleden i Blekinge har också växt så det knakar och Furusundsfärjan försvann dit.

Förhoppningen är att kunna sätta de nya färjorna i drift inom ett par år. Övriga planer handlar, bland annat, om att ersätta färjan på Blidöleden med en linfärja.

– Jag vet inte vilket skede det befinner sig i. Det ligger just nu på planeringsavdelningen, men det kan kanske gå i mål om fyra till fem år, säger Margus Pöldma.

För att klara klimatmålet kommer totalt 25 nya färjor att behöva byggas och övriga konverteras till klimatneutral framdrift. Men många hinder återstår. Man har till exempel inte löst detaljerna kring hur de nya laddhybriderna ska kunna laddas vid färjelägena. Därför kommer ett antal fullskaleprov att testas under det kommande året på någon av rederiets leder.

– Utmaningen är diger vi har en flotta på 70 färjor och alla måste åtgärdas på något sätt. Men med ny teknik kommer vi att gå i mål utan bekymmer. Det känns ganska bra.

Inlägget Fyra nya färjor till Ostkusten dök först upp på Tidningen Skärgården.

Blynäsverket som renar Vaxholms avloppsvatten saknar kväverening och kiss skickas i princip ut orenat i sjön. Roslagsvatten vittnar om extra miljoner som just nu rullar för att hålla Vaxholms och Österåkers reningsverk över ytan.

 2009 började arbetet med att hitta en lösning på framtida rening av avloppsvatten för Österåker och Vaxholm då verken inte klarar av framtidens miljö– eller kapacitetskrav. Vaxholms reningsverk i Blynäs är inte byggt för att kunna rena kväve vilket gör att kväve från 8 av 10 Vaxholmares urin rinner rakt ut i badvattnet. Detta bidrar till övergödningen i Norra Vaxholmsfjärden.

Ännu finns inget beslut fattat om hur reningsverksfrågan ska lösas. Huvudlinjen, att ansluta Österåker och Vaxholm till Käppala reningsverk på Lidingö, har dragit ut på tiden. Enligt den första skissen skulle båda kommunerna redan ha varit anslutna. Om Käppalabeslut fattas i höst kan de nya Käppalaledningarna tas i drift tidigast 2023. Men enligt ett avtal från 2014 når båda norrortsverken sina respektive kapacitetstak redan vid årsskiftet 2019/2020.

– De årtalen gäller utan ombyggnad. Gör man förbättringar klarar vi fler anslutningar ett tag till men inte hur längs som helst, säger Österåkers kommunalråd Michaela Fletcher (M) som inte är orolig för att Margretelundsverket inte klarar kapaciteten.

Men de höjda kapacitetstaken har inte kommit gratis.

– Situationen är såklart besvärande men läget är under kontroll. Förutom det löpande underhållet måste vi satsa på alternativa investeringar för att klara fler anslutningar och ökade arbetsmiljökrav samt fortsatt klara våra fastställda utsläppsnivåer. Det har hittills kostat några miljoner extra och kommer uppskattningsvis att kosta mellan fem och tio miljoner till, säger Roslagsvattens vd Mikael Algvere.

Just nu pågår förhandlingar med Käppalaförbundet då den ekonomiska frågan för anslutning till det stora reningsverket i Käppala på Lidingö, inte är löst.

– Att ansluta Österåker och Vaxholm är ett väldigt stort och komplicerat projekt, min förhoppning är såklart att det ska gå att komma överens. Det finns en risk att projektet inte blir av, i den formen vi har föreslaget, säger Käppalaförbundets vd, Andreas Thunberg.

Enligt Michaela Fletcher kräver Österåker ett svar från Käppalaförbundet innan årsskiftet. Sedan sätts plan b, c eller d in. Plan b är ett nytt gemensamt reningsverk i Svinninge för Österåkers och Vaxholms kommuninvånare.

När det skulle kunna tas i drift eller vad det skulle kosta kan inte kommunerna svara på. Tillstånd behöver sökas från andra myndigheter, förutom själva projekterings, och byggnadsarbetet.

Inför förra valet lovade ni att Vaxholm skulle vara anslutna till Käppala år 2018, vad lovar ni inför detta val?

– Vi lovar att, återigen, det är egentligen Käppala som har lovat oss. Såhär ligger det till, vi kommer att ha en uppdaterad lösning, vi vet ännu inte om det blir Käppala eller en egen lösning, vi kan inte sätta ett specifikt datum, säger Vaxholms kommunalråd Lars Lindgren (M).

Fakta/Kapacitet i dagsläget

Margretelundsverket: 31 000 anslutna personekvivalenter. Maxkapacitet 38 000

Blynäsverket: 4700 anslutna personekvivalenter.

Maxkapacitet 8000

Inlägget Tiden på väg att rinna ut för reningsverken dök först upp på Tidningen Skärgården.

Upphandlingen av sjötrafiken är snart klar, men det kommer att ta lång tid innan de nya operatörerna kan ta över trafiken. Nuvarande avtal måste därför förlängas, något som kan bli dyrt för landstinget.

Just nu pågår upphandlingen av delar av sjötrafiken i Stockholms skärgård. Uppdraget är uppdelat i flera delar och handlar bland annat om vem som ska bemanna och underhålla Waxholmsbolagets 18 fartyg i mellanskärgården. Vem eller vilka som får den trafiken ska avgöras i början av december, men det står redan klart att ett annat bolag kommer att köra båtarna då nuvarande rederi, Nya Skärgårdsbolaget inte kvalificerat sig i upphandlingen. Trafikstarten för det nya bolaget är planerad först till december 2019, vilket gör att landstinget måste förlänga avtalet med Nya Skärgårdsbolaget, men hur länge är inte klart ännu. Trafikstarten kan påverkas av eventuella överklaganden av tilldelningen.

– Avtalet är inte slutligt förhandlat och därför kan vi inte ge något svar, men landstinget kommer att säkerställa drift tills de kommande uppdragsavtalen startar, skriver Claes Keisu, presskommunikatör på landstingets trafikförvaltning i ett mejl.

Vad Skärgården erfar har Skärgårdsbolaget begärt en höjning av timarvodet med flera hundra kronor, en uppgift som landstinget varken bekräftar eller förnekar.

– Vi har ingen kommentar till den uppgiften eftersom vi fortfarande förhandlar. Och vi kommenterar inte prisnivåer.

Henrik Cars, vd på Nya Skärgårdsbolaget, säger att priset är under förhandling.

– Det är för tidigt att säga. Det beror på om vi ska köra under högsäsong eller inte, det är då man tjänar pengar.

I april förra året försattes dåvarande operatören, Skärgårdsbolaget 1 i likvidation av sitt moderbolag, Rederiaktiebolaget Gotland (RABG). Ett nytt temporärt, och dyrare, avtal tecknades med ett annat dotterbolag till RABG, numera kallat Nya Skärgårdsbolaget. Det avtalet innebar en merkostnad på 23 miljoner kronor fram till december 2018. Nu kan alltså landstinget få betala ännu mer för trafiken nästkommande år.

I april 2019 löper trafikavtalen i norra mellanskärgården och inre skärgården ut. I innerskärgården planeras trafikstart för ny operatör direkt efter avtalsslutet, för övrig trafik gäller december 2019.

Fakta/Upphandlingen av sjötrafiken

Upphandlingen är indelad i fyra delar, B, C, D1 och D2

Område B gäller trafiken i hela mellanskärgården med Waxholmsbolagets 18 fartyg

Område C gäller trafik med egna fartyg kring Vaxholm med tillhörande kärnö

Område D1 gäller trafik med egna fartyg kring Åsättra, Boda och tillhörande kärnöar

Område D2 gäller trafik med egna fartyg kring Sollenkroka, Stavsnäs och tillhörande kärnöar.

Källa: Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting

Inlägget Risk för ytterligare kostnader när trafikavtal åter förlängs dök först upp på Tidningen Skärgården.

Även om fyra år kan kännas som en kort tid, så har det hunnit hända en hel del i Vaxholm sedan 2014. En av de saker som tydligt präglat det politiska arbetet under mandatperioden är inte helt oväntat byggnationen på Norrberget.

– Både detaljplanen och avtalet med byggaren Besqab är på plats och det känns ju jättebra. Att äntligen efter så många år ha lyckats komma så långt och att kommunledningen lyckats hålla sin organisation gående och leverera det man lovat, är något att vara stolt över, säger Lars Lindgren (M) kommunstyrelsens ordförande. 

Hur kommunen har hanterat frågan om nyanlända och ensamkommande är en annan sak att vara stolt över enligt Lindgren. 

– Genom att vi tidigt etablerade arbetsordningen inom den kommunala förvaltningen, där alla visste sin roll, hamnade ingenting mellan stolarna egentligen, säger han. 

När Kronängsskolan nu står klar går 90 procent av eleverna högstadiet inom kommunen istället för 60-65 procent som innan, enligt Lars Lindgren. Ett campus med både högstadium och idrottsanläggningar samlat centralt på Vaxön, bidrar till mer fysisk aktivitet. För öarnas del är byggnationerna på Rindö något att minnas. 

– Regementsområdet blir en väldigt attraktiv del av kommunen, där vi även kommer att bygga en ny skola. 

Jan-Olof Schill, ledare för oppositionspartiet Socialdemokraterna är även han nöjd med de flesta saker Lindgren lyfter fram. Men knäckfrågan för honom är hur man väljer att utveckla kommunen, där exploateringen av Norrberget är ett givet exempel.

– Norrbergsprojektet har sugit ut all energi ur planeringsförvaltning och politiker, så att andra arbeten har gått i stå, säger han.

– Planeringsarbetet på Resarö som startade 2004 kom inte i mål under den här mandatperioden heller. Eller det som startade 2015 på västra Rindö, som skulle ge möjligheter till ett extra färjeläge, bilparkering och en tredje färja till färjeleden. Fritidshusområdena på Rindö behöver också detaljplaneläggas för att få till fler permanentbostadshus och kommunalt vatten och avlopp.

Den stora baksidan av mandatperioden menar Lars Lindgren är det allt hätskare politiska tonläget.

–Jag har aldrig upplevt så mycket ”fakenews”, hat och hot som vi har haft den här mandatperioden. Det finns grupper som koncentrerar sig på något objekt, typ Norrberget och använder det för att piska upp en stämning och inte drar sig för att använda både lögner och förtal.

Tror du att trenden går att bryta? 

– Jag har nog mina tvivel där. Antingen ger man upp, eller så blir man taggad och genomför det man lovat. Om vi nu i två val i rad, tre med årets val, har lovat att Norrbergsskolan ska rivas och vi ska bygga en ny stadsdel där, skulle jag bli förbannad om jag var väljare och inte såg att de som styrde gjorde allt för att leva upp till sina löften. 

Även Jan-Olof Schill känner igen beskrivningen av en allt hätskare stämning.

– Det är i mötet med medborgarna det har skurit sig. Mellan oss politiker har vi schysst stämning även om vi har väldigt hårda konflikter i sak, säger han. 

Han tror att orsaken till problemet ligger i att majoriteten misskött samtalet med invånarna, men till skillnad från Lars Lindgren, tror han att det går att bryta trenden. 

– Om man tar krafttag på demokratiområdet och får invånarna att tro på att de som styr bryr sig om vad de tycker, tror jag att det går att vända, säger Schill. 

Vad har du för förhoppningar inför nästa mandatperiod? 

– Vi skulle behöva en bred samlingsregering i Vaxholm utan moderaterna, för att försöka vrida utvecklingen åt ett annat håll. Vi oppositionspartier räcker sannolikt inte till för att bilda majoritet så det måste bli en överenskommelse med C och L. Det kan bli lika rörigt som i riksdagspolitiken efter valet, och väldigt mycket samtalande. 

Kommunfakta

Vaxholm styrs av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i koalition.

Mandatfördelning:

M: 10, L: 3, C: 3, S: 6, V: 1, MP: 3, WAX: 5. 

Skattesats: 

2018: 31,86 procent

2014: 31,88 procent

2010: 31,98 procent

Folkmängd:

2014: 11 329

2018: 11 831

Antal öar: 70 varav 57 är bebodda, samt halvön 

Bogesundslandet.

Inlägget Många lyckade satsningar i Vaxholm trots hätsk stämning dök först upp på Tidningen Skärgården.

Stadsbyggnadsnämnden i Vaxholm har mellan 2011 och 2017 vid ett enda tillfälle frångått sin egen anståndspolicy kring bygglov. Ärendet gällde ett byggprojekt för en partikamrat till nämndens ordförande Lars Wessberg (M).

 2016 inkommer en bygglovsansökan till Vaxholms kommun från Anders Flodin (M) om att riva sitt befintliga enbostadshus samt bygga ett nytt, med tillhörande komplementbyggnader i form av attefallshus och uterum.

Fastigheten, för vilken bygglovsansökan gäller, är belägen i Storäng på Resarö, ett område som ligger under pågående detaljplanearbete.

Enligt den anståndspolicy som klubbades i stadsbyggnadsnämnden 2011, ska nämnden normalt besluta om att vänta med att avgöra frågan till dess att planarbetet är avslutat. Vissa undantag finns, till exempel om ärendet avser begränsade tillbyggnadsareor. Enligt förvaltningens motivering till beslut, uppfyller dock inte Anders Flodins ansökan om bygglov några av förutsättningarna till undantag. I protokollet står att det istället “bedöms som nödvändigt att inte avgöra ansökan innan arbetet med detaljplanen avslutats”.

Trots detta beslutade ändå nämnden att godkänna ansökan och ge bygglov, med motiveringen att “nämnden bedömer att sökt bygglov kan innefattas i kommande detaljplan”. Yrkandet görs av nämndens ordförande Lars Wessberg (M) och Lars Sjöblom, då (S) men numera politisk vilde.

Enligt bygglovshandläggare vid kommunen är detta den enda gången från det att policyn klubbades och fram till 2017 som man gjort avsteg från anståndspolicyn.

Även i ett annat fall 2015 har stadsbyggnadsnämnden beslutat i strid mot förvaltningens rekommendation om avslag. Den gången gällde ärendet ett förhandsbesked för bygglov för nybyggnation av ett fritidshus på en tänkt avstyckning på Tynningö. Ombud för sökande var Herman Donner (M), ordinarie ledamot i stadsbyggnadsnämnden.

Förvaltningen skriver i sin motivering till avslag bland annat att “åtgärden är inte förenlig med gällande översiktsplan och avviker från den konsekventa linje som stadsbyggnadsnämnden haft sedan år 2004 att inte ta beslut som möjliggör avstyckningar”.

Ändå beslutar nämnden att medge förhandsbeskedet. I motiveringen står att “nämndens uppfattning är att sökt förhandsbesked inte strider mot gällande översiktsplan” samt att det finns “starka skäl och speciella omständigheter” att lämna ett positivt besked i detta ärende. Ledamöter från FP och MP reserverade sig mot beslutet.

Lars Wessberg menar att ärendena skötts korrekt.

Varför gick ni emot anståndspolicyn och förvaltningens rekommendationer i dessa fall?

– Jag vill se det omvänt, att om man ska anståndsförklara så ska det finnas särskilda skäl för det. I de här fallen fanns det inga särskilda skäl för att anståndsförklara ansökningarna och då ska nämnden se positivt på saker och ting ur sökandens synvinkel.

Men om nämnden bara gått emot policyn en enda gång?

– Det vet inte jag. Jag har inte forskat i det för jag tycker det är helt ointressant.

 Tycker du att det är problematiskt att de här ansökningarna kommer från partikamrater till dig?

– Nej, det är inte problematiskt på något sätt. Det här är en liten kommun och jag känner en förskräcklig massa människor. Ska de jag känner få en sämre behandling än andra medborgare? Självklart inte. Jag vill dessutom minnas att nämnden i båda dessa fall varit enig i sitt beslut. Det är inte jag som bestämmer. Det är nämnden.

Inlägget Politiker fick bygglov trots tjänstemännens nej dök först upp på Tidningen Skärgården.

Noll nettoutsläpp av växthusgaser på Lidö inom ett år. Den visionen har företaget Neste som nu inleder ett ambitiöst klimatprojekt på ön.

 Under en pressträff i Kastellet i Stockholm förra veckan presenterade drivmedelsföretaget Neste sin vision om hur man på ett års tid vill förvandla Lidö till en ö med noll nettoutsläpp av växthusgaser. 

– Sverige har ambitiösa klimatmål och vi funderade på hur man kunde delta i samhällsdebatten. Vi kom på idén att göra ett litet samhällsexperiment och när vi tittade på olika möjligheter kom Lidö fram som ett ganska bra alternativ. Det vi sökte efter var en ö med affärsverksamhet och åretruntboende och som vem som helst kan komma till och titta, säger Carl Nyberg, vd på Neste.

Neste är ett finskt drivmedelsbolag som fokuserar på förnybara bränslen. Till den svenska marknaden levererar man bland annat förnybar diesel som direkt kan ersätta den fossila i dieselmotorer. Att använda den egna dieseln i exempelvis båtar och jordbruksmaskiner är ett av alternativen i projektet. Man funderar även på att bygga en mindre biogasanläggning, installera solceller och energieffektivisering, men hur hela projektet kommer att se ut om ett år är inte klart just nu.

– Vi vet inte nu hur det kommer att se ut. Vi har en vision där vi tittar på olika koncept, där vi försöker kommer bort från en ekonomi som baseras på fossila drivmedel.

Neste samarbetar med Skärgårdsstiftelsen och Lidö värdshus, men letar fler partners som vill delta i projektet.

– Tillsammans med dem som är intresserade vill vi lära oss mer om hur en fossilfri värld kan se ut. Det känns bra att göra ett sånt här projekt på en sån fin ö, säger Carl Nyberg.

Inlägget Nollvision för skärgårdsö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vad som orsakade olyckan utanför Vaxholm där en pråm kantrande och drog med sig en bogserbåt till botten är inte klarlagt ännu. Händelsen utreds nu av polisen, Kustbevakningen och Statens haverikommision.

Det var på måndagskvällen kring 19-tiden när en pråm, som bogserades av en bogserbåt, av någon anledning kantrade och sjönk i Tenösund utanför Vaxholm. Bogserbåten drogs ned i djupet, men ingen skadades allvarlig i händelsen. Enligt uppgifter från Aftonbladet ska en grävmaskin på pråmen ha vält och orsakat kantringen. Även på Kustbevakningens hemsida finns uppgifter om en grävmaskin på pråmen.

– Vi nåddes också av den uppgiften men enligt de uppgifter vi har tillgängliga just nu så var det inte en grävmaskin på pråmen, säger Mikael Sjölund, utredare på Statens haverikommission, SHK, som inlett en undersökning av händelsen.

Kustbevakningen har haft dykare som undersökt båten och pråmen. De bekräftar att ingen grävmaskin fanns ombord, däremot var pråmen utrustad med en kran. Kustbevakningen har tömt pråmen på diesel och eftersom det inte finns några fler utsläpp har man avslutat saneringen av den olja som läckte ut. Däremot pågår en förundersökning med anledning av utsläppen.

Även polisen har inlett en förundersökning som avser vårdslöshet i sjötrafik.

Skärgården har begärt ut uppgifter från Transportstyrelsen om ägaren till bogserbåten, men ingen matchande båt finns registrerad. Enligt uppgifter till tidningen ska båten inte ha varit registrerad. Enligt Transportstyrelsen ska alla båtar som används yrkesmässigt och har en längd på minst fem meter vara registrerade. Krav på registrering gäller även alla båtar med längd på minst 15 meter.

Tenösund är en hårt trafikerad led. Pråmens högsta punkt ligger tolv meter under ytan och borde, enligt Kustbevakningen inte vara ett problem för trafiken.

Inlägget Flera utredningar runt sjunken pråm dök först upp på Tidningen Skärgården.