Elias Svensson och hans kollegor på Jarla Rör såg ett behov att kunna erbjuda vettiga lösningar på VVS-bekymmer på öarna. Idén blev en ny verksamhet, Jarla Skärgårdsservice.

– Vi har sett att det finns en marknad. Tanken är att kunna ta jobb i hela skärgården, ända ut till Sandhamn, säger Elias Svensson.

Genom kunderna i Stockholm förstod Elias Svensson att det fanns ett behov av VVS-montörer som kan ta sig ut i skärgården. 

– Vi hör hela tiden hur svårt det är att få ut hantverkare som klarar av det. I stan kan du bara åka och köpa det du behöver. Är du i skärgården krävs en helt annan planering. Det gäller att tänka till och göra det kostnadseffektivt för kunden. Den kompetensen har vi, säger Elias Svensson. 

Han startade tillsammans med Patrik Karlsson och Fredrik Karlsson Jarla Skärgårdsservice och med sin fullutrustade servicebåt kommer de nu utgå från Vaxholm. Tanken är att kunna ta jobb i hela skärgården, ända ut till Sandhamn. Alla har varit ute mycket till sjöss. 

– Vi älskar att åka båt och gillar att fiska. Vad kan vara roligare än att åka ut och hjälpa folk och samtidigt göra en verksamhet av det? Vi vill få ut vår expertis till folk som har hus på öar.

Redan förra året utförde de några projekt ute på Sandhamn.

– Den stora tanken är att satsa fullt inför nästa säsong. Vi kommer använda båten så länge det inte ligger is men målet är att ha full styrning med båten från nästa säsong.

Företaget är auktoriserat och erbjuder både totalentreprenad där de för med sig snickare och elektriker, och enklare VVS-jobb. 

– Vi vill utveckla det till vad kunder behöver och ha roligt, säger Elias Svensson.

Inlägget VVS-montörer sjösätter ny verksamhet dök först upp på Tidningen Skärgården.

En pensionerad snickare plus två egenföretagare inom vitt skilda fält – livräddning och managementkonsultation – är lika med tre frivilliga sjöräddare. 

– Det är en väldigt rolig blandning, man får åka på larm med olika människor, säger Daniel Hydén.

Pernilla Rosén är skeppare ombord på Rescue Rebecka af Odd Fellow denna fredagseftermiddag och har jouren tillsammans med Gunnar Ström och Daniel Hydén. Här i Österskärs hamn ligger en av Sveriges 73 sjöräddningsstationer. Intill kajen finns ett förråd för dräkter, hjälmar och flytvästar samt dryck från sponsorerna, men inget ordentligt stationshus. Fanns det ett stationshus med övernattningsmöjligheter tror de att rekryteringen skulle vara enklare. Då kan en person som bor längre bort än inställelsetiden på 15 minuter lägga en helg i månaden på jouren. 

– Förutsättningen är att bo eller arbeta nära, helst både och, säger Gunnar Ström som varit frivillig sjöräddare i åtta år och numera är pensionär och kan joura även dagtid.

Bryggorna i Österskär och Stockholm tillhör samma station, RS Stockholm, och turas om med att ha huvudjouren två veckor i taget. Rebecka flyttas emellan och ligger vid den brygga som har huvudjouren. Vid bryggan i Österskär ligger även en rescue runner, vattenskoter. Den öppna båten Pantamera som ligger i Hammarbyslussen bemannas också idag. Målet är att båda bryggorna ska vara bemannade, men verksamheten är frivillig och ska pusslas med privat- och arbetsliv. 

– Skepparen på Rebecka dirigerar ut vilken båt som ska ta uppdraget, oavsett om det är ett skarpt larm eller medlemsservice. Vi är frivilliga men vi har ett ansvar, säger Pernilla Rosén.

Som skeppare på RS Stockholm är minimikravet att lägga 72 timmar i månaden på sjöräddning, övriga räddningsmän ska ha minst 48 timmar. 

En gång om året brukar de ha en stor övning där även Sjöfartsverkets räddningshelikopter, Kustbevakningen och sjöpolisen deltar, men en vanlig jourdag passar man också på att öva.

– Det är ju fredag så kanske händer det något, säger Pernilla Rosén. 

Daniel Hydén sitter på navigatörsplatsen på styrbordssidan. Gunnar Ström har kollat checklistan och backar ut från bryggan.

– Vad har vi för destination? 

– Vi kan åka mot Oxdjupet, svarar Pernilla Rosén.

Skepparen behöver ha behörigheterna fartygs- och maskinbefäl klass VIII men vem som helst får köra om skepparen bedömer att man kan hantera situationen. 

– Jag ser ett mervärde i att alla ombord kan alla roller. Får vi ett larm kan jag ha ett öga överallt, säger Pernilla Rosén. 

Därför tränar också alla på samtliga roller under fredagens övning. Gunnar Ström kör in mot kajen vid Rindö ångbåtsbrygga och näbbar emot ett av däcken. Därefter förflyttar han båten sakta i sidled, mot Rindöfärjan. Pernilla Rosén gör sen samma sak, men utan att använda ratten. Istället nyttjar hon spakarna för de två motorerna. Med olika mycket kraft framåt eller bakåt kan båten styras styrbord eller babord. Även Skärgårdens reporter får prova.

– Ju mer vi övar desto mindre behöver vi tänka när det är skarpt. Man handlar ur muskelminnet. I ett stressat tillstånd där du är oförmögen att tänka gör du rätt utan att du tänker på det. Vi tränar på radar även i dagsljus men det är i mörkret du ska kunna det. Just nu är det ljust och jättefint väder men nästa gång kan det vara dimma, säger Pernilla Rosén.

En sådan skarp situation där alla övningstimmar var värda det är den händelse som gjorde Pernilla Rosén och Gunnar Ström till Årets sjöräddare 2015. En man som fiskade strömming i Trälhavet i december hamnade överbord. De var först på plats och mannen som var mycket stor och tung hade ingen flytväst. 

– Vi säkrade upp honom och var där i en kvart innan en Waxholmsbåt kom och en ur besättningen kom över till oss. Han behövdes för att vi skulle kunna dra upp mannen. Hans kroppstemperatur var 28 grader men han överlevde. Vi räddade hans liv. 

Alla uppdrag handlar inte om liv och död men dagens besättning diskuterar det de dagligen bevittnar. Flytväst kan man aldrig prata nog om.

– Det är många som kränger på barnen flytväst men inte har någon själva. Ajabaja, säger Gunnar Ström. 

– Barn gör inte som man säger, de gör som man gör. Klyschigt men sant. Min son satt och tittade på några som la ut. När de var klara med tampar och ankare och fendrar satte de sig och tog på sig flytvästen. Min son sa ”varför sätter man på sig flytvästen när man är klar med allt det där krångliga”, säger Pernilla Rosén.

Den som betalar medlemsavgift till Sjöräddningssällskapet har rätt till medlemsservice – uppdrag som inte är direkt fara för liv eller egendom. Till exempel om man glömt kontrollera bränslemängden.

– Jag blir ofta förvånad över att de vi hjälper är så dåligt rustade materiellt. De litar för mycket på elektroniska sjökort, de har inga varma kläder och inget att dricka ombord. Det är brist på sjömanskap, säger Daniel Hydén.

Han blev sjöräddare för att få göra något annat än det han gör till vardags då han konsultar inom affärsutveckling och management. Sjöräddningens organisation och checklistor kan han ha nytta av i yrket, och tvärtom. Just nu arbetar han till exempel åt KTH och utvecklar en el-drivlina för fritidsbåtar.

– När sjöräddningen byggde ut larmsystemet hade jag kontakter, eftersom jag byggt radionät tidigare. Det var en självklar grej.

Dagens uppdrag förutom manövrering och navigering är att hämta pantburkar på Vårholma. Sjöräddningssällskapet driver ett projekt tillsammans med Returpack där öbor samlar burkar och flaskor i säckar, som sjöräddningen åker ut och hämtar och sorterar – burkar för sig, flaskor för sig. För varje säck betalar Returpack ett schablonbelopp och på så vis får de även betalt för utländska burkar som inte skulle ge något i en vanlig pantautomat. Stockholmsstationens båt Pantamera finansierades helt och hållet med utländska burkar. 

På Vårholma är stationen välfylld. Minst 20 säckar bärs ombord på fördäck och spänns fast med ett lastnät. Några minuter senare blir Rescue Rebecka uppropade på radion av en privatbåt. 

– Rescue Rebecka, det verkar som att ni tappat något.

Alla skrattar.

– Det är precis såhär vi gör vid man över bord. 180 grader om! beordrar Pernilla Rosén.

Fakta/Sjöräddningssällskapet

• Medverkar i cirka 80 procent av all sjöräddning i Sverige. 

• 2 200 frivilliga sjöräddare

• 73 stationer

• Helt finansierade av medlemsavgifter, gåvor och donationer.

• 115 000 medlemmar

•Odd Fellow-Orden består av Rebeckasystrar och Odd Fellowbröder och detta har givit Rescue Rebecka af Odd Fellow hennes namn.

Inlägget ”Ju mer vi övar desto mindre behöver vi tänka när det är skarpt” dök först upp på Tidningen Skärgården.

Detaljplanen Resarö Mitt har arbetats om efter invånarnas tidigare idéer och presenterades för 150 Resaröbor den 26 augusti. 

– Reaktionerna var övervägande positiva. Många ser fördelarna med att vi nu går fram med planen som bland annat innebär att vi äntligen kan få till gång- och cykelväg utmed hela Överbyvägen, säger kommunstyrelsens ordförande Malin Forsbrand (C).

Mittsamverkan för Vaxholm har lyssnat på Resaröborna och lagt fram en reviderad detaljplan. När de fick träffa politikerna var de flesta positiva. I nya planen kan lanthandeln bygga ut och industriverksamhet flyttar från området. Resaröborna har tidigare uttryckt en rädsla för att ny bebyggelse inte ska passa in.  

– Det har vi tagit fasta på i detaljplanen med krav på sadeltak, träfasad och områdestypisk karaktär. Höjderna på bebyggelsen, exempelvis affären, har sänkts, säger Malin Forsbrand. 

Resarö skola, som är Vaxholms största skola sett till antal elever, ges större möjlighet att växa i den nya planen. Gång- och cykelvägar ska ge barnen en bättre väg till skolan. En väg för lastbilar byggs bakom skolan så att skolgården är fri och en ordentlig avlämningsplats för de som skjutsar barnen till skolan är inritad. Ytterligare en tomt möjliggörs för skolverksamhet.

– På det området som tidigare bara skulle vara bostäder blir det nu möjligt att lägga skola eller förskola. Vi vill ha rådighet att eventuellt förlägga en permanent förskola där, eller en skolbyggnad, säger Malin Forsbrand. 

Exakt hur skolan ska utvecklas vill politikerna skissa mer på. 

– Därför är det viktigt att vi i planen inte låser oss. Vi vet till exempel att behov av större matsal och fler lektionssalar är mycket stort, säger Michael Baumgarten (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. 

Resaröborna har också framfört önskemål om växtlighet, träd och planteringar.

Den 9 december ska planen prövas för antagande i kommunfullmäktige.

– Nu lägger vi grunden med detaljplan men i nästa steg vill vi fortsätta dialogen med Resaröborna. Det här är deras hembygd och utseendet och känslan är ju en av anledningarna till att människor har flyttat hit eller bor kvar. Det ska vi värna, säger Malin Forsbrand.

Inlägget Skolan får växa i nya detaljplanen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Nu kan du resa på skärgårdsbåtarna med SL-kort. Förra årets försök blev så lyckat att Region Stockholm beslutat att permanenta resandet med SL-kort under lågsäsong.

Sedan i måndags kan den som har en 30-dagars-, 90-dagars- eller en årsbiljett i SL-trafiken resa med samma biljett i Waxholmsbolagets trafik. 

Det gäller under lågsäsong, som längst till 7 maj 2020.

– Förslaget ger många vinster till en liten kostnad. Dels får vi fler som åker med skärgårdsbåtarna där många stolar går tomma under lågsäsong och dels så öppnar vi upp för ökade möjligheter till att arbetspendla med skärgårdsbåtarna från bland annat Vaxholm, Nacka, Värmdö och Lidingö, sa Gustav Hemming (C) Skärgårdsregionråd och ansvarig för sjötrafiken, när beslutet togs i maj i år.

– Samtidigt ger vi skärgårdens värdshus och pensionat en möjlighet till förlängd säsong och pendlare som redan har ett SL-kort en möjlighet att upptäcka hur fantastisk skärgården är året om.

Antalet passagerare som åkte ut i skärgården ökade med tolv procent under våren, hösten och vintern 2018 – den tid då SL-kortet på försök gällde som färdbevis även på Waxholmsbåtarna.

Av dem som reste med periodbiljetten var det närmare två tredjedelar av de tillfrågade som förändrat sina resebeteenden, enligt Region Stockholms utvärdering av försöket. Då handlade det främst om ökad (jobb)pendling men även om att upptäcka nya platser i högre utsträckning. 

En hel del helt nya resenärer tillkom i trafiken tack vare försöket.

– Resenärerna är följaktligen generellt mycket positiva till försöket. Det upplevs enklare att resa med Waxholmsbolaget och det har ändrat resenärernas beteende i relativt hög utsträckning, skriver Region Stockholm i sin sammanfattning.

Under de senaste två åren reste omkring 1,6 miljoner resenärer med Waxholmsbolaget per år. Drygt 1,1 miljoner av dessa resenärer reste under perioden maj–augusti.

Att låta SLs periodkort gälla även med Waxholmsbolagets trafik under lågsäsong beräknas kosta cirka 4,4 miljoner kronor.

Text: Jonas Hållén

Inlägget SL-kortet gäller hela lågsäsongen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Marinarkeologer har hittat vad som kan vara systerfartyg till regalskeppet Vasa i Oxdjupet utanför Vaxholm. Den spektakulära upptäckten gjordes av dykare i förra veckan.

– Helt plötsligt dyker det upp en stor vägg, berättar marinarkeologen Jim Hansson.

Två riktigt bastanta örlogskepp ligger begravda i en försänkning i Oxdjupet. De upptäcktes när dykare från Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) i samarbete med Marinen i förra veckan var ute för att undersöka indikationer de hade fått på platsen via instrumentkörningar. 

De hittade rätt redan vid första dyket. På cirka 11 meters djup påträffades ett första vrak, som inte liknade något dykarna tidigare stött på.

– Helt plötsligt dyker det upp en stor vägg av svart ek när man kommer simmande. Det var riktigt häftigt, lite därför man börjar med det här yrket, berättar Jim Hansson.

Dykarna började utforska och ta mått på vraket. Ganska snart kunde man bland annat via fartygets grova dimensioner – 10-12 centimeter tjocka bordläggningsplankor – och skeppstekniska detaljer som knektar och knän börja ana att det med stor sannolikhet rör sig om något av systerfartygen till regalskeppet Vasa: Äpplet, Kronan eller Scepter.

– Gustav Adolf satsade på maffiga örlogsfartyg och lät bygga en serie om fyra skepp liknande Vasa. Vi vet från källor att skeppen när de var uttjänta sänktes i sunden vid Vaxholm i försvarssyfte. Vi tror att det vi hittat är något av dem, säger Jim Hansson.

Dagen därpå fann man ytterligare ett vrak på cirka 17 meters djup, i förlängningen av det första. 

– Det är inte lika välbevarat som det första men snäppet kraftigare. 

Att skeppen inte påträffats förrän nu är inte så konstigt, menar Patrik Höglund, marinarkeolog som också dök på vraken.  

– Säger man att det är färdigkarterat i skärgården så är man helt fel ute. Det finns massvis kvar. Tittar man ännu längre tillbaka, runt tusen år eller mer, så är vraken ofta välbevarade men har fallit ner i leran och då hittar man dem inte med instrument. Då måste man ner och dyka för att hitta dem.

Om de nya fynden är något av de eftertraktade systerfartygen till Vasa återstår att se. Marinarkeologerna har tagit träprover från spanten som i måndags skickades in för analys.

– Har vi tur kan vi få riktigt bra dateringar och även fingervisningar om var eken är huggen. Då kan vi titta ännu noggrannare i arkiven och ringa in vilka skepp det här rör sig om. Det är lite som en brottsplatsutredning som det ska bli spännande att följa nu, säger Jim Hansson. 

Skeppen kommer inte att bärgas utan få ligga kvar i Oxdjupet, där det nu råder dykförbud. Enstaka föremål kommer att tas upp och ställas ut på Vrak – Museum of Wrecks som öppnar nästa år. Men med hjälp av digital teknik ska besökare ändå kunna få följa med ner under ytan och utforska vraken. 

Fakta/Om Örlogsskeppen

• Äpplet sjösattes 1629 och deltog vid invasionen av Tyskland 1630, men förefaller därefter ha använts sporadiskt. Sannolikt ett problematiskt skepp. Det sänktes i ett sund vid Vaxholm 1659.

• Kronan, sjösatt 1632, deltog i strid vid Kolberger Heide 1644 och Öresund 1658. Det sänktes troligen i ett sund vid Vaxholm på 1670-talet.

• Scepter, sjösatt 1634, blev det bäst seglande av storskeppen. Det deltog vid Kolberger Heide 1644. Scepter sänktes troligen i ett sund vid Vaxholm på 1670-talet

Källa: Vrak – Museum of Wrecks

Foto: Jim Hansson/Anneli Karlsson SMTM

Inlägget Sensationella vrakfynd i Oxdjupet dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. I Nynäshamn vill miljö- och samhällsbyggnadsnämnden inte längre berätta för allmänheten vad man planerar att göra innan besluten är fattade. Enligt kommunen kan nämligen vissa människor inte skilja på betydelserna av orden ”förslag” och ”beslut”. Det gör att förslag ibland möter kritik fast de aldrig blir genomförda. Folk jagar 

ibland upp sig i onödan alltså. Därför vill kommunen vänta med att berätta om besluten. Enligt Daniel Adborn (L), ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, handlar det absolut inte om att allmänheten har svårt att begripa svenska språket utan att det är kommunen själv som inte är tillräcklig bra på att kommunicera sina budskap.

Förstod du, eller måste du läsa stycket en gång till? Det hjälper inte att läsa en gång till kan jag avslöja, för resonemanget är obegripligt. För det första, jag har aldrig någonsin träffat på en vuxen, eller ens halvvuxen, människa som inte vet skillnaden mellan förslag och beslut. Redan små barn lär sig förstå skillnaden mellan att föräldrar tycker att man ska göra något och att föräldrar bestämmer att man ska göra något. 

För det andra är det obegripligt att om kommunen är så usel på kommunikation att man i så fall slutar kommunicera helt istället för den mer logiska lösningen: att försöka bli lite begripligare. 

Jag har otroligt svårt att tro att detta handlar om något annat än att kommunen vill slippa få kritik från jobbiga medborgare i känsliga ärenden. Men om det är den verkliga anledningen så är det som att skjuta sig själv i foten för Daniel Adborn har faktiskt rätt i att väljarna inte är ett problem! I veckans nummer har vi pratat med en tryckfrihetsexpert som menar att allmänheten bör ses som en resurs som gör kommunens arbete lättare och bättre samtidigt som det stärker den lokala demokratin. 

Nynäshamn är förvisso inte ensamma om sina nya rutiner. Av de sex kommuner som Skärgården huvudsakligen bevakar säger sig även Haninge och Vaxholm använda samma system. Med det sagt måste jag ändå tillstå att just Nynäshamn är ovanligt svårjobbat mot som journalist. Vi har till exempel tidigare skrivit om hur man använder en överdriven tolkning av dataskyddsförordningen för att neka oss digitala kopior. Tjänstemän har även nekat att kommentera bygglovsansökningar med hänvisning till att de inte får säga något innan beslut har fattats. Detta trots att bygglov inte är tjänsteutlåtanden. Att alla har meddelarfrihet och faktiskt fritt kan berätta för en redaktion nästan vad som helst utan någon som helst påföljd tycks heller inte vara särskilt bekant på kommunen.

Den här typen av förändringar, där allmänhetens insyn och möjlighet att påverka minskar får inte belönas genom att vi som ska granska makthavare bara rycker på axlarna, utan det är nu vi ska ta fram spaden och börja gräva!

Inlägget Är väljarna ett problem i Nynäshamn? dök först upp på Tidningen Skärgården.

En förvaltning i Nynäshamn vill sedan i somras inte lämna ut så kallade tjänsteutlåtanden innan beslut fattats i dess nämnd. Det innebär bland annat att invånare inte har en chans att påverka förslag förrän besluten är fattade. Efter omfattande kritik ska kommunen utreda frågan.

Det var i somras som miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade att tjänsteutlåtanden från dess förvaltning ska ses som arbetsmaterial och inte lämnas ut innan beslut fattats i nämnden. Tidigare gjordes de offentliga innan mötet, vilket innebar att människor hade en chans att påverka förslagen i utlåtandena innan besluten fattats. Detta rapporterades först av Nynäshamnsposten. Nils Funcke, expert på tryckfrihetsfrågor, är kritisk till förändringen.

– Formellt gör de inget fel, men sett ur ett demokratiskt medborgarperspektiv så är det av stor vikt att medborgarna får reda på förslag i ett så tidigt skede som möjligt. Man kan se det som en form av remissförfarande, där enskilda kan ge synpunkter som gör besluten mer genomarbetade.

Alf Olsson, förvaltningschef på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, försvarar beslutet på kommunens hemsida, där han skriver att tjänsteutlåtanden kan ses som felaktig information innan beslut fattats eftersom nämnden kan inte alltid följer förvaltningens förslag. Detta är inget argument som Nils Funcke köper.

– Man får väl utgå från att folk är medvetna om skillnaden mellan förslag och beslut. Orimliga invändningar kan man ju bara nonchalera, men det kan finnas bra idéer som man kan ta till sig. Jag ser det som ett steg bakåt vad gäller att upprätthålla trovärdigheten och förtroendet för politiska församlingar som fattar beslut som påverkar kommuninvånarna. 

Även om kommunen väljer att inte offentliggöra handlingarna före besluten är tagna finns det inget som hindrar att enskilda ledamöter eller tjänstemän när de vill redogör för journalister för vilka beslut som kommer att fattas.

– Det är fritt fram att meddela sig till grundlagsskyddade medier. Förhoppningsvis är det någon politiker som vill upprätthålla det gamla sättet och åtminstone vid större ärenden använder sin meddelarfrihet.

Av de kommuner Skärgården bevakar lämnar inte heller Haninge eller Vaxholm ut tjänsteutlåtanden. Värmdö, Österåker, Norrtälje lämnar ut dem vid kallelserna till nämndmöten, alltså flera dagar innan beslut fattas.

Adborn: Vi ska se över rutinerna

Debatten om när handlingar ska lämnas ut har gett avtryck hos politikerna. Frågan diskuterades både inom kommunledningsgruppen och inom miljö- och samhällsbyggnadsnämnden förra veckan.

– Diskussionerna har visat att det skiljer sig ganska mycket mellan nämnder och förvaltningar. Kommunstyrelsens arbetsutskott har därför gett kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram en arbetsrutin för utlämnande av handlingar. Tanken är att försöka göra det likartat inom alla kommunens myndigheter, även om varje myndighet ändå beslutar för egen del, säger Daniel Adborn (L), ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.

Vad är problemet med att lämna ut handlingar innan beslut?

– Det är inget stort bekymmer, det har hänt ibland att min nämnd fått problem beroende på att förvaltningarna haft ett förslag och nämnderna fattat ett annat beslut. Det har varit kommunikationssvårigheter om vad som beslutats, men målsättningen är att vara så öppen och transparent som möjligt.

Är medborgarna ett problem tycker du?

– Medborgarna är inte ett problem, det är vi som kommun som har problem om vi medverkar till felaktiga uppfattningar eller förväntningar.

Men är det inte bra att ta del av allmänhetens synpunkter innan besluten fattats?

– Absolut. Vi får in en blandad kompott av synpunkter, många av dem väldigt kloka. Jag hoppas inte att det upphör i och med det här. Det är inte på något sätt kört att lämna in synpunkter efter att nämnden fattat beslut.

Varför inte bara backa och göra som tidigare?

– Ingen i nämnden hade problem med att backa, men det vi resonerade kring var att arbetssättet då fortfarande skiljer sig inom kommunen. Vi valde att avvakta tills vi får se förslaget från förvaltningen.

Daniel Adborn räknar med att förslaget kommer i december eller tidigt nästa år.

EDIT: Efter tidningens pressläggning kom den 22/11 besked från Nynäshamns kommun att framöver kommer samtliga förvaltningar att betrakta tjänsteutlåtandena som allmänna handlingar även innan beslut tas i den politiska nämnden, och publicera dem på kommunens webbplats inför nämndsammanträdena i de fall där det är lämpligt.

– Förvaltningscheferna eftersträvar att kommunens information ska vara öppen och tillgänglig, och har tagit intryck av den senaste tidens diskussion om ärendehantering inför politiska beslut. En generell öppenhet innebär att det ska finnas mycket goda skäl i de fall när uppgifter behöver skyddas på ett eller annat sätt, säger kommundirektör Tommy Fabricius i ett uttalande.

Inlägget Kommunen vägrar lämna ut handlingar innan beslut dök först upp på Tidningen Skärgården.

Fem frågor till Gustav Breine, nybliven Vaxholmsbo och som tillsammans med Lars Benckert – andra halvan av bandet Benckert & Breine – släppte jullåten Med skägget i glöggen den 19 november.

Vad menas med titeln?

Ja, det är väl någon slags variant av att ha ”skägget i brevlådan”, det är det texten handlar om. Man kommer överens om att skippa julklapparna, sen är det ändå nån som lite för sent kläcker ur sig att ”jo jag har ju köpt en liten grej till dig”. Då blir det panik och man har känslan av att sitta med skägget i glöggen helt enkelt.

Vilken genre skulle du säga att låten tillhör?

Julmusik, haha! På Spotify kallas det ”holiday music”. Men det är väl nån slags poprap. En rap är det tänkt att vara i alla fall.

Är anledningen till flytten på samma tema som låten, att minska stressen?

Jamen absolut, det kan man väl säga. Vi flyttade från Spånga där det är ett helt annat myller med bussar och pendeltåg. Det skulle vara en balans mellan att vilja komma ut i skärgården men ändå ha bra kommunikationsmöjligheter till Stockholm. Vi tittade på Vaxholm och Österskär som hade vettiga kommunikationer. Jag har varit mycket i skärgården då min farmor och farfar hade landställe på Ramsö när jag var barn. Mina föräldrar har haft landställe på Ljusterö och min mamma och syster har det fortfarande. Vi var även inne på att flytta ännu längre ut, mer avskilt. Nu blev det någon slags kompromiss, för barnens skull. Vi vill skapa bra förutsättningar för dem genom att vara nära skolan och enkelt kunna hänga med kompisar. 

Vilka instrument spelar du?

I just den här låten är det trummor och gitarr och det är jag som rappar. I låten hör man även att två tjejer är med och gör två karaktärer, det är våra respektive. I första versen är det Helena Breine som berättar att hon köpt en julklapp, i andra versen Karin Benckert som är butiksbiträdet. Vi är ju inne på DIY (do it yourself) här. Vi spelar in allt hemma hos oss själva och spelar alla instrument själva.

Hur många julklappar har du själv köpt i år?

Inga hittills, vi skulle ju skippa det, haha. Det blir nog några men inte så många. Barnen är nio och elva så det är ju prime time julklappsålder. Men vi ska åka bort över jul så det är väl en julklapp i sig.

Inlägget Gustav Breine rappar om julstress dök först upp på Tidningen Skärgården.

Året avslutades med en kraftig grundstötning som satte RS Stockholm i arbete. På trettondagsafton hjälpte RS Räfsnäs till med en sjuktransport av en hjärtsjuk patient. I övrigt blev jul och nyår lugnt för Sjöpolisen, Kustbevakningen och Sjöräddningssällskapet.

Natten till den 6 januari larmades Sjöräddningssällskapet i Räfsnäs ut till en sjuktransport av en hjärtsjuk patient från kryssningsfartyget Silja Galaxy. Under natten blåste det cirka 20 m/s i byarna. De avgick med Rescue Stenhammar och hämtade ambulanspersonalen i Kapellskär.

– Helikoptern hade försökt, men det var för dålig sikt och då blev vi utlarmade. I höjd med Växlets fyr i Furusundsleden bordade vi. Dålig sikt var det ju men det var lä inomskärs, säger skepparen Rickard Rundgren-Björk. 

Sjukvård påbörjades direkt ombord och läget var stabilt för patienten som lämnades över till ambulansbil för vidaretransport till sjukhus. RS Räfsnäs gjorde även en sjuktransport på nyårsdagen från en ö, men i övrigt var jul- och nyårshelgen utan incidenter. 

RS Stockholm hade bråda tider då de på nyårsafton fick ett larm om en kraftig grundstötning söder om Vaxholm där en segelbåt tog in vatten. Vid tillfället var vattentemperaturen 4-5 grader och det blev bråttom. Rescue Rebecka af Odd Fellow lämnade bryggan vid Hammarbyslussen klockan 13.30. Även Kustbevakningen larmades till platsen och kunde ta ombord de två personerna som befann sig på segelbåten. Den hade hål och sprickor i skrovet och tog in så pass mycket vatten att den inte kunde dras av grundet. Sjöräddningssällskapet kopplade på en länspump och båtägarna överlämnade ärendet till försäkringsbolaget som övertog ansvaret för att transportera båten till varv. Klockan 16.50 var Rescue Rebecka åter vid kaj.

Sjöpolisen larmades den 30 december till ett pågående inbrott på Fågelön utanför Drottningholm. Tillsammans med polishelikopter och en hundförare kunde de gripa två personer på plats i ett fritidshus. De hade varit inne i flera hus och kommit dit i en båt som de stulit från en närliggande ö. Ägaren har fått tillbaka båten.

– Slutet gott, för en gångs skull, säger Monica Östgren, inre sjöpolisbefäl.

Foto: Rickard Rundgren-Björk

Inlägget Gott slut på året på sjön dök först upp på Tidningen Skärgården.

2020 bjuder på fler pendelbåtar, en stor ny hamn och fler bostäder. Några av skärgårdens viktigaste frågor blir att skapa arbetstillfällen, få folk att flytta ut och att kunna förlänga säsongen i flera branscher. Tidningen Skärgården har frågat politiker, krogar och organisationer om mål och utmaningar inför det nya året.

Bino Drummond (M), kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje: ”Skolan är den viktigaste frågan”

Allians för Norrtälje kommun fortsätter med sitt politiska program och vill leverera på ännu fler vallöften. 

– Inte minst ser jag fram mot att det ska planeras och byggas fler villaområden så att vi kan ge ännu fler barnfamiljer möjligheten att uppleva allt det fantastiska som vår kommun kan erbjuda.

Den stora utmaningen är att finansiera framtidens välfärd. I tuffare tider prioriteras barnomsorg, skola och äldreomsorg först.

– Skolan är alltid viktig och nu står vi inför utmaningen att höja kunskapsresultaten, hantera lärarsituationen, införa lärarassistenter och se till att det finns tillräckligt med förskole- och skolplatser. Eftersom alla delar hänger ihop och lägger grunden för vår framtida kompetensförsörjning så är det den viktigaste frågan under året.

En reform som kommer sjösättas under 2020 är ett snabbspår för att göra mindre ändringar av detaljplaner för företagsetableringar och företagsexpansioner.

Monica Östgren, inre sjöpolisbefäl: ”Vi planerar en större insats mot båtmotorstölder”

Planeringen inför 2020 ser i stort ut som alla år för sjöpolisen. 

– Det som tillkommit är vi planerar en större insats tillsammans med andra enheter inom polisen mot båtmotorstölder i vår. Beroende på utfallet kanske det blir samma insats på hösten, säger Monica Östgren.

TIllsammans med sjöpolisen i Göteborg planerar de även för Frontexuppdrag (EU:s gräns- och kustbevakningsmyndighet) i Grekland i höst och vinter. 

– Vi var där hösten och vintern 2018-2019 och de var mycket nöjda med sjöpolisens arbete, så de vill ha ner oss igen.

Michaela Fletcher (M), kommunstyrelsens ordförande i Österåker: ”Vi strävar efter att bli Årets kvalitetskommun” 

Förutom Ljusterö Skärgårdsby, där inflyttning nu sker, är kommunens stora projekt inför nästa år en ny idrottsplats och ett äldreboende 

placerade på Ljusterö. På ön planeras även en ny cykelväg från färjeläget till Linanäs. Förutom de nya projekten har kommunen höga ambitioner inför 2020.

– Vi strävar efter att bli Årets kvalitetskommun 2021 och det är en viktig process som kommer att vara tongivande under hela 2020, skriver Michaela 

Fletcher i ett mail till Skärgården.

Magnus Wallin, räddningschef på Norrtälje kommun:  ”Vi behöver planera för kraftigt störda förhållanden”

Mycket är på gång i Norrtälje, framförallt projektet att utveckla kommunens informationssäkerhet.

– Den viktigaste frågan kommer vara att skapa en förståelse hos invånarna, verksamheterna och oss själva om att vi behöver planera för och se över våra förberedelser och förmåga att även verka under kraftigt störda förhållanden. Det kan handla om väderhändelser som Alfrida eller andra samhällskriser, men även höjd beredskap och krig, säger Magnus Wallin, räddningschef på Norrtälje kommun 

Den största utmaningen blir att prioritera bland positiva idéer för den bästa helheten för invånarnas trygghet och säkerhet. 

– Det är även en stor utmaning att fortsätta omställningen mot att återigen planera verksamheten mot perspektiven civilt försvar och totalförsvar. Det har vi inte gjort på 20 år i Sverige.

Nynäshamn satsar på fler arbetstillfällen

Kommunen växer vad gäller både bostäder, företag och jobb. Det gläder oss som arbetar för att förbättra förutsättningarna för redan etablerade företag och underlätta nyetableringar. Intresset för att etablera verksamheter är stort. 

– Fler jobb och fler i jobb ligger högt på vår prioriteringslista.

En viktig del i utvecklingen är Stockholm Norvik hamn som öppnar för trafik i maj. Nio av tio varor kommer sjövägen och den nya hamnen möjliggör hållbar varuförsörjning till den växande Stockholmsregionen. Förutom godstrafiken passerar cirka 1,8 miljoner passagerare Nynäshamns hamn varje år på väg till eller från Gotland, Lettland och Polen. 

Nynäshamn har ambitionen att underlätta lokalt företagande. 

– Vikten av god dialog med näringslivet går inte att överskatta. Vi möter regelbundet stora som små företag i syfte att fånga upp idéer, synpunkter och viktiga frågor i olika branscher. Under 2020 kommer vi implementera vår nya handlingsplan för ett bättre företagsklimat. Bättre samarbete mellan skola och näringsliv står också högt på vår agenda.

Ulf Westerberg, ordförande i SIKO: ”Vi fortsätter med Skärgårdsmentor”

SIKO önskar att man lyssnar mer på de som bor, utvecklar och bevarar skärgården och att skärgårdens miljöutmaningar får mer uppmärksamhet. Den viktigaste frågan kommer bli att utveckla attraktiva skärgårdsskolor och boenden till överkomliga priser. 

– Utan boende har vi ingen levande skärgård! 

Under året kommer SIKO fortsätta att driva projekten Skärgårdsmentor samt Skärgårdsflytten, som ska inventera det faktiska intresset för att flytta till skärgården och bli bofast och skapa en ”bostadskö”. 

– På så vis kommer trycket att öka för utveckling av övriga förutsättningar – bostäder att hyra, möjligheter att ”provbo”, regional och kommunal service.

Skärgårdsflytten kommer presentera de öar som har eller planerar att bygga bostäder till överkomliga priser, samt en enkät med möjlighet att anmäla intresse och specificera önskemål om boende, arbete och skola. Resultatet presenteras sedan för skärgårdspolitiker och tjänstemän.

Malin Jönsson, VD Furusund Värdshus: ”Vi satsar på att förlänga säsongen”

Furusund har alltid massor på gång. Källaren är nyrenoverad och redo att hyra för vinprovningar, konferenser och privata sällskap.

– Sommaren 2019 var mycket bra, dock lite sämre än sommaren 2018. Hösten tappade vi lite på men tog igen detta under november och december.

 Vad ser ni fram emot 2020?

– Att förlänga säsongen. Under vintern har vi öppet med ett hyr-hela-huset-erbjudande som vi fått flera bokningar på. Man har då anläggningen för sig själv och till ett förmånligt pris får man boende, trerättersmiddag, bastu, jacuzzi samt frukost. 

Gustav Hemming (C), skärgårdsregionråd: ”Strandskyddet är avgörande”

Den största frågan under 2020 är den statliga utredningen om strandskyddet. 

– Om utredningen leder till lättnader för bostadsbyggandet på kärnöarna och i anslutning till levande skärgårdssamhällen innebär det möjligheter till en bättre befolkningsutveckling. Men om utredningen ytterligare försvårar nybyggnation av bostäder blir det ännu svårare än idag att skapa livskraft på öarna. Därför uppmanar jag alla kommuner och organisationer i skärgården att göra gemensam sak med Region Stockholm och ligga på utredare och nationella politiker så att vi får ett bra resultat, säger Gustav Hemming.

En annan fråga som är akut under 2020 är att inleda räddningsaktionen av det traditionella, lokalt förankrade kustfisket. Nyckeln till att rädda fisken i Östersjön är att begränsa det storskaliga industrifisket med stora trålfartyg och istället satsa på våra kustfiskare som huvudsakligen använder så kallade passiva redskap. 

– Men det är bråttom. Varje år som den nationella fiskepolitiken får fortsätta att prioritera det ohållbara industrifisket minskar chansen att rädda både fiskebestånden och den tradition, identitet och kultur som är förknippad med de lokala yrkesfiskarna i skärgårdar och fiskelägen. 

Deshira Flankör (M), kommunstyrelsens ordförande i Värmdö: ”Jag ser fram emot att se resultat av Pelagoprojektet”

2020 öppnar förskolan i Charlottendal på Värmdö. Här kommer även Engelska skolan byggas. Det blir äldreboende i Pilhamn och porslinsfabriken i Gustavsberg byggs om. I pipeline ligger även ”en himla massa” gång- och cykelvägar tillsammans med utbyggnaden av vatten och avlopp. Bland mycket annat.

– Jag ser fram emot att få kvittens på kommunens arbete med medborgarservice, att lösa frågan om kulturhuset i Gustavsberg samt att detaljplanen i Stavsnäs vinterhamn vinner laga kraft. Jag ser fram emot att se resultat av Pelago-projektet som kommer komma skärgården till gagn, vilket är ett samarbete mellan kommunen, forskning och entreprenörer. Jag hoppas verkligen också att vi ska kunna gå fram med en detaljplan i Hemmesta centrum, säger Deshira Flankör (M), kommunstyrelsens ordförande.

Den viktigaste frågan och samtidigt största utmaningen anser hon är att effektivisera kommunens verksamheter för att få ut mer av varje skattekrona.

– Att sortera i vad kommunen ska göra och vad som kan göras av andra aktörer men där vi istället kan vara möjliggörare.

Alex Tengvall, Möja Värdshus: ”Hjärtat i det hela är bageriet”

Möja värdshus har nyligen tagits över av Alex Tengvall, son till Henri Tengvall, tidigare ägare av värdshuset. Det nya året inleds med att hitta rätt person att driva stället och rusta upp det för att sedan öppna upp till sommaren. Förhoppningen är att utveckla värdshuset… genom att gå tillbaka.

– Jag skulle vilja gå tillbaka till det jag ändå tyckt varit hjärtat i det hela, bageriet. Det är min dröm, säger Alex Tengvall.

Då bagerier blivit mycket populära inslag i Stockholm hoppas Alex Tengvall kunna locka fler besökare till Möja. Krogen och vandrarhemmet kommer fortsätta att utgöra en stor del av verksamheten, men med en önskan att kunna utveckla en hotelldel. Dessutom hoppas Alex Tengvall kunna förtydliga konceptet i restaurangdelen.

 – Om jag får drömma och om ekonomin räcker till skulle jag vilja tänka så lokalt det går i det man ska servera. Exempelvis finns det lamm på Möja, och lokala grönsaker borde gå att hitta, säger Alex Tengvall.

Bo Tyrefors, ordförande i SSIF: ”Strandskyddet är en stor utmaning”

Södra skärgårdens intresseförening, SSIF, hoppas att det inte blir någon ny detaljplan för Landsort 2020. 

– Som kulturmiljö ska ön inte bli något stort sommarstugeområde. Vi ser också fram emot utredningen om strandskydd som ska vara klar sista november, och hoppas att det blir ett klokt beslut där man går tillbaka till det som var grundtanken, det vill säga 100 meter. Strandskyddet är en stor utmaning för samtidigt som vi är måna om naturliv och människors möjlighet att kunna vandra på stränderna måste man också kunna leva. Någon har försökt skydda så mycket som möjligt. Visst ska man få gå på stranden, men varför ska man spärra av med 300 meter?

En annan viktig fråga är möjligheten att kunna bo i skärgården till ett bra pris. 

– Att bygga hyresrätter är svindyrt. Det finns projekt som är intressanta, som kooperativa hyresrätter på Väddö och Björkö, det är en jätteintressant möjlighet. Och skolan! Vi har mycket att ta tag i! 

Malin Forsbrand (C), kommunstyrelsens ordförande i Vaxholm: ”Självklart ska vi nyttja vattenvägarna”

2020 ska många saker som finns i budget förverkligas: rusta lekplatser i Vaxholm, gång- och cykelväg utmed Rindövägen och ökade kultursatsningar. 

– Det kommer vara viktigt att vi har fortsatt dialog med andra partier utanför Mittsamverkan eftersom vi regerar i minoritet. Även att ha fortsatt dialog med våra invånare.

Från hösten 2020 går en SL-färja från Rindö, Ramsö, Tynningö och Vaxön.

–Vi gläds åt att regionen har hörsammat oss och gör det enklare för alla som pendlar, genom att förlägga en pendelbåt till Vaxholm. Med ett fåtal stopp längs vägen blir det en snabb och bra väg på vattnet för stadens pendlare in till Stockholm. Självklart ska vi i Vaxholm kunna nyttja vattenvägarna för pendling! Det bidrar till att minska trängseln på vägarna.

Vilka är utmaningarna? 

Alla kommuner generellt har tuffare ekonomiska förutsättningar, vilket kräver prioriteringar. 

Josefine Hagström, Elin Hansen

Inlägget Här är det nya 20-talet dök först upp på Tidningen Skärgården.

Restaurang Kobben i Vaxholms gästhamn får ett lyft i ny regi till sommaren.

– Målet är att liva upp hamnen med folk och fest, säger Victor Krosse som nu tar över verksamheten.

I april slår han upp portarna till gästhamnens nya satsning på Kobben – med restaurang och uteservering, café med glassbar och champagnebar mitt på bryggan. 

– Jag skrev på vid årsskiftet och är precis i uppstartsfasen nu. Jag har en jäkla massa planer, berättar en entusiastisk Victor Krosse.  

Tidigare har han bland annat arbetat som kökschef ombord på ångfartygen Storskär och Norrskär. När möjligheten att ta över driften av Kobben infann sig så var Victor Krosse inte sen att nappa.

– Det är ju Vaxholms bästa läge. Jag älskar vatten, det är därför jag jobbat på båt så länge. Det är kul att skapa något med anknytning till havet och hela atmosfären kring vatten. Sen är det sånt kul folkliv, det är ju som bio att sitta och äta bland semesterfirare och turister. Det blir en utmaning att hitta ett roligt koncept som ska träffa en bred publik, säger han.

Menyn kommer i huvudsak att fokusera på fräscha sallader och skaldjur.

– Jag har en stor hemmarök, så det kommer vara mycket rökta skaldjur och liknande. Klassiker som stekt strömming och köttbullar finns annars överallt i Vaxholm. Jag kommer att väva in del sånt också, men göra det i min egen tappning. Det ska vara enkelt och jäkligt gott, inte så mycket krusiduller!

Bland planerna finns även speciella evenemang, som till exempel ostronkvällar. Förhoppningen är att kunna hålla öppet ända in på hösten.

– Garanterat augusti ut, men gärna en bit in i september, oktober. Kanske kan man glasa in vissa delar och förlänga säsongen. Vi får se! Jag har en massa planer nu men vi får ta en sak i taget.

Inlägget Kobben ska få Vaxholms gästhamn att lyfta dök först upp på Tidningen Skärgården.

Förslaget till förvaltningsplan för skarv får till största delen ett positivt mottagande men många vill se en kraftigare och snabbare minskning av skarven än vad som föreslås. Samtidigt varnar Naturvårdsverket för att förslaget strider mot gällande regler.

Länsstyrelsens förslag till förvaltningsplan för skarv har varit ute på remiss och av de 30-tal remissvar som kommit in är de flesta positiva till förslaget. Bland dem finns Region Stockholm.

– Länsstyrelsen visar mod och har regionens helhjärtade stöd i detta, säger Gustav Hemming (C), skärgårdsregionråd.

Enligt förslaget ska antalet skarvbon i skärgården halveras till år 2030. Det motsvarar 3 000 bon men Gustav Hemming hade gärna sett en ännu större minskning vilket han inte är ensam om.

Professor Sture Hansson, Stockholms universitet, liksom Mellersta Skärgårdens Jakt och Viltvårdsförening vill se en gräns på 1 500 skarvbon. Skärgårdsbornas organisation Siko och Stockholms Läns Fiskarförbund anser att skarvbona i länet bör reduceras till 300. 

Många menar också att minskningen av antalet bon måste ske snabbare. Bland andra Jägareförbundet och Östra Svealands Fiskevattenägareförbund (ÖSF) anser att reduceringen bör vara gjord inom fem år.

Naturvårdsverket däremot hävdar att förslaget om 3 000 bon till 2030 behöver justeras då varken EU:s fågeldirektiv eller jaktförordningen tillåter att en population halveras på det sättet.

I flera remissvar framhålls att planen blir svår att genomföra enbart genom skytte varför även oljering och äggprickning ses som nödvändiga åtgärder.

Fiskeguiderna tror inte att planen kan fullföljas med enbart ideella krafter utan att det krävs en säkrad finansiering. Sportfiskarna vill att jägarna ersätts ekonomisk och ÖSF anser att skottpengar bör övervägas.

Det föreslås också att jakten ska tillåtas året om och även omfatta Mälaren samt länets insjöar.

Kommunerna Nynäshamn, Österåker och Stockholm är positiva till förslaget. Haninge och Värmdö väntas svara inom kort men varken Norrtälje eller Vaxholm har svarat på remissen. 

Länsstyrelserna i Blekinge och Uppsala påpekar att jakten kan få till följd att skarvarna flyttar till kringliggande län varför insatserna måste samordnas och planeras noggrant.

Skärgårdsstiftelsen anser att grundkraven bör vara att blyhagel inte används och att skjutna skarvar samlas in för undersökning.

Även Statens Lantbruksuniversitet, som stödjer förslaget, vill att undersökningar görs i samband med jakten.  

Förslaget möter också frän kritik. Enligt Världsnaturfonden (WWF) håller inte planen och det saknas konsekvensanalys liksom bakgrundsreferenser. WWF föreslår att länsstyrelsen skyndsamt ska samarbeta med forskare som kan bistå med att fylla kunskapsluckorna.

Stockholms ornitologiska förening liknar förslaget vid en partsinlaga för en radikal del av fiskeintresset och Naturskyddsföreningen i Stockholms län anser att det överdriver skarvens negativa effekter. Även BirdLife Sverige ser flera brister i förslaget. Bland annat att det saknas orsakssamband mellan skarv och svaga fiskbestånd.

Nu i veckan bestämmer länsstyrelsen när ärendet ska avgöras.

– Målsättningen är att fastställa förvaltningsplanen på Viltförvaltningsdelegationens sammanträde den 12 maj, säger Malin Langenfors, länsstyrelsen.

Inlägget De flesta positiva till skarvplanen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Waxholmsbolagets terminaler i Vaxholm och Stavsnäs kommer från och med i höst inte att bemannas året runt. Hur bland annat posthanteringen ut till närbelägna öar kommer att skötas är ännu inte klarlagt.

– Terminalernas öppettider kommer att begränsas, inte under sommarsäsongen, men däremot till hösten. Det beror framför allt på att terminalernas uppgifter till stor del sköts på andra sätt än genom just terminalerna framför allt under lågsäsong, säger Elin Lindström, presskommunikatör vid Trafikförvaltningen på Region Stockholm och fortsätter:

– Till exempel har terminalerna tidigare sålt biljetter, vilket det inte finns samma behov av nu när våra resenärer kan köpa biljett ombord på fartyget.

Under sommarsäsongen kommer dock terminalerna hålla öppet som vanligt.

– Då ser vi att terminalerna fyller en mer tydlig funktion, när vi har fler ovana resenärer i trafiken som behöver hjälp med exempelvis turistinformation. 

Beskedet oroar Skogsöbon Hasse Johansson, bland annat med tanke på posthanteringen som sköts på terminalen idag.

– Det är ju de som ser till att posten kommer med rätt båt och i rätt tid och det funkar klockrent. Att Postnord ska kunna fixa det, det finns inte i min verklighet, säger han.

Elin Lindström försäkrar dock att alla arbetsuppgifter som utförts vid terminalen kommer att omhändertas på olika sätt.

– Precis hur det kommer ske är fortfarande lite för tidigt att svara på men vi utreder frågan och kommer att ha en lösning på plats i god tid innan förändringarna sker. 

Anropsstyrd trafik kommer även fortsättningsvis att kunna beställas via kundtjänst som har öppet året runt, dygnet runt.

– Sedan slutet av förra året har vi dessutom lanserat en ny funktion som ger våra resenärer möjlighet att beställa anropsstyrd trafik via Waxholmsbolagets app, säger Elin Lindström.

Exakt datum för när förändringen träder i kraft är ännu inte bestämt. 

Inlägget WÅAB:s terminaler i Vaxholm och Stavsnäs stänger i höst dök först upp på Tidningen Skärgården.

Om en knapp månad drar inspelningarna igång för en ny säsong av det populära programmet Första dejten i SVT. Återigen är det Waxholms Hotells sommarrestaurang Lilla Strand som utgör fonden när de kärlekstörstande singlarna träffas för första gången.

– Vi har blivit som en stor familj, säger ägaren Tobias Ekman.

För fjärde året i rad kommer Warner bros till Vaxholm för att spela in en ny säsong av feelgood programmet Första dejten, där blinddejtande singlar matchas ihop och avnjuter, eller genomlider, en middag tillsammans.

– Det är jättekul att de kommer hit igen. Vi har lärt känna varandra väl genom åren och det är stora kramar när de kommer, berättar Tobias Ekman.

Just Waxholms hotell lämpar sig väl för inspelningen av många skäl, tror han. Dels är Lilla Strand stängt för allmänheten över vintern, dels finns många biytor som konferensrum och hotellrum för både deltagare och produktionen. Ett kontrollrum riggas också i ordning för det trettiotal kameror som monteras upp i restaurangen och ska fånga händelseutvecklingen under dejterna.

– Det ser ut som en rymdcentral i Houston där bak med alla skärmar, det är otroligt häftigt.

Hotellets egen personal bistår i köket, men i övrigt är såväl deltagare som serveringspersonal, hovmästare och bartender specialcastade för programmet.

– Däremot går man ut ganska brett och söker statister, så det kommer en hel del vaxholmsbor och skärgårdsbor och är med.

Vad har det inneburit för krogen?

– Det är jättemånga som känner igen byggnaden och miljön. Det är ju Sveriges television så de blurrar ju loggan och så, men de är ändå väldigt generösa med bilder på Vaxholms miljö och hotellfastigheten. Så vi får mycket frågor om det inte är här man spelar in dejtingprogrammet, berättar Tobias Ekman.

Ser du själv programmet?

– Absolut! Det är ju roligt när man känner de som är med, men vi är ju inte med på inspelningarna så vi vet inte vad som hänt i restaurangen. Vi står bakom kulisserna och kikar in men har inte koll på dramaturgin, så programmen blir ju jätteroliga att se sen.  

Inspelningarna kommer att pågå mellan 31 mars och 5 april. Produktionen söker ännu efter både deltagare och statister till programmet, så den hugade kan ansöka på https://shortaudition.com/Forstadejten4.

Inlägget Fjärde gången för Första dejten dök först upp på Tidningen Skärgården.

Sten Larsson sitter vid ett bord i hörnet och visar en bild på ett fartyg på sin padda för Alice Jonasson.

– Den här båten har jag varit befälhavare på. Den väger 499 000 ton och är en av världens största, säger han.

Sten Larsson är en av 150 pensionärer som hittat till Kronängsskolan i Vaxholm för att få hjälp med allt från hur man tömmer minnet till att ladda ner Facebook-appen, i projektet Mer Digital.

Facebook har han ganska bra koll på – den gamla befälhavaren har upplevt teknikskiften från telegrafister ombord till att allting är ”ungefär som e-post”. Och det är just att sätta upp en ny e-post han behöver lite hjälp med idag.

– Det var mejladressen till min fru. Jag höll på i flera timmar men nu kommer jag inte ihåg vilka knappar jag har tryckt på.

Alice Jonasson är högstadieelev på skolan och sitter vid bordet för att försöka hjälpa honom. Han vill även gå in på Google på sin medhavda dator, som verkar långsam.

– Vi tror att den är för gammal, säger Alice Jonasson, och ber en tekniker komma och titta lite närmre på den.

40 högstadieelever nappade snabbt på erbjudandet om att två kvällar i rad hjälpa pensionärer att bli mer digitala. De har samlats i skolans matsal och trängs runt borden, ungefär en elev på två pensionärer. Detta är dag två i Vaxholm och ännu fler pensionärer är här än igår. Telefoner, surfplattor och datorer radas upp bland kaffekopparna. Telia tillhandahåller plattor, men några har med sig sina egna datorer och kommer väl förberedda. Andra är där för att lyssna in och få tips.

– Man vet inte var man ska börja. En del kan fråga om basala saker som hur man slår på datorn, andra har avancerade frågor om lösenordshanterare mellan dator och telefon, säger Michael Görling som är IT-tekniker på Vaxholms stad.

Han vill ge cred till eleverna.

– De är jätteengagerade! 

Projektet Mer Digital i Stockholms skärgård är ett samarbete mellan kommuner, Telia och länsstyrelsen och finansieras av Post- och Telestyrelsen.

– Det här är ett jätteviktigt initiativ. Det finns många äldre som är skickliga men också många som lever i utanförskap. Det är allvarligt när så många tjänster är på internet. Men att bli mer digital kan också motverka känslan av ensamhet, säger Malin Forsbrand (C), kommunalråd i Vaxholm.

Kommunerna som deltar i projektet sätter sin lokala prägel på eventet. Vaxholms stad har även bjudit in bibliotekarier, stadsantikvarier som kan hjälpa till med släktforskning, banker och 1177. Projektet är inte vinstdrivande för Telias del.

– Målet är att bidra till inkluderingen. Vi ser det här som en samhällsbyggande in-sats. Som ett stort företag behöver man axla det. Hela projektet är väldigt tillgängligt, vi ordnar till och med transport från närliggande öar med taxibåt, säger Åsa Kåryd, projektledare för Mer Digital på Telia.

Jenny Söderholm är med i projektgruppen i Vaxholms stad och har varit med i rekryteringen av elever – en lätt uppgift.

– Platserna blev upptagna direkt. Eleverna är lugna och pedagogiska, säger hon.

Wille Enoksson var snabb att knipa en av platserna:

– Jag ville vara först. Det var väldigt efterfrågat.

Jenny Söderholm och några till ur projektgruppen hjälper också pensionärerna på plats och hon tipsar Solveig Almblad som vill köpa en Ipad om hur man kan söka efter en.

– Har du googlat förut? Då skriver du google.com. Du kan söka på prisvärd, bäst eller billigast för att få fram till exempel bäst-i-test, säger hon.

Solveig Almblad vill ha en Ipad som barnbarnen kan titta på film på.

– Kanske själv också, om jag sitter på balkongen.

Vid ett annat bord sitter Daisy Larsson som har laddat ner Instagram och hittat en grupp som hennes familj har på Facebook, med hjälp av Stina Thollin.

– Jag har börjat förstå vad appar är. Jag har aldrig vetat var emojis kommer ifrån. Du kan skriva att hon är världens bästa Stina, skrattar Daisy Larsson.

– Jag tycker att vi ska skaffa Swish, säger Stina Thollin och pekar mot bankpersonalen som står vid fönstren. 

– Jag har varit sådan motståndare, säger Daisy Larsson, men följer ändå med.

Samtalen avbryts av information från de lokala bankerna som deltar i eventet. ”Vad är mobilt bank-ID” är en av frågeställningarna. Bankpersonalen belyser vikten av att inte lämna ut koden till någon annan och att alltid avsluta samtalet och själv ringa upp banken om man blir osäker när ”banken” ringt upp en. Inte bara hos banken har man nytta av bank-ID, utan även hos 1177 där du exempelvis kan boka tid eller läsa dina journaler.

Gun Thomson besöker Mer Digitaleventet tillsammans med sin man John. De sköter redan bankärenden på datorn men vill lära sig mer om sin nya telefon.

– Vi nappade direkt när vi fick inbjudan. Vi kände att det var ett stort behov. Men att det var så många som var intresserade visste jag inte. Jag börjar äntligen förstå min telefon.

– Det har varit många teknikskiften genom åren, säger John Thomson.

Det är Simon Larsson som hjälpt paret som pratar och skrattar medan de går och hämtar kaffe i pausen.

– Vi har lärt oss en hel del. Vi ska nog köpa en Ipad nu, säger Gun Thomson.

Kerstin Jältsäter är mycket nöjd med lektionen.

– Idag har jag lärt mig att Snapchatta, Instagramma och använda Google translate.

– Vi kommer nästa år igen, säger bordsgrannen Eva Alderid.

– Så får vi se om vi kommer ihåg vad vi lärt oss idag! säger Kerstin Jältsäter och båda skrattar.

Inlägget ”Idag har jag lärt mig snapchatta” dök först upp på Tidningen Skärgården.

Efter en del politisk dramatik beslutade Barn- och utbildningsnämnden i Vaxholm att föreslå att en skola för elever 6-12 år ska finnas på Rindö. Den ska ha plats för 105 elever, men kunna byggas ut vid behov.

Moderaterna yrkade i första hand på återremiss och i andra hand på avslag av det beslutsförslag som utbildningsförvaltningen förordade.

– Det beslutsförslag som minoritetsstyret skickade ut till nämndens ledamöter och som vi hade att ta ställning till, återspeglade inte att en F-6 skola på Rindö skulle kunna garanteras, säger Tina Runhem, gruppledare för Moderaterna.

Även Waxholmspartiet och Peter Lindqvist (oberoende) motsatte sig förslaget.

Michael Baumgarten (L) ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, pekar på att förvaltningen fick i uppdrag att förutsättningslöst utreda olika scenarier, vilket innebar att beslutsunderlaget också innehöll ett alternativ där ingen skola alls skulle finnas på Rindö.

– Jag förstår att utredningsarbetet skapat oro bland föräldrar, elever och personal, och därför är jag tacksam att vi kom till beslut och att det beslutet innebär att skolan ska vara kvar, säger han.

Våren 2016 togs ett politiskt beslut i kommunstyrelsen att bygga en ny skola på Rindö med plats för 200 elever (ett antal som senare reviderades till 175 elever) i åldrarna 6-12 år (F–6– skola).

De senaste åren har skolan haft ett vikande elevantal och ekonomiskt underskott vilket medförde att en majoritet i kommunfullmäktige i december förra året gav Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att utreda om det kan skapas en mindre skola på Rindö än den som tidigare planerats.

Tjänstemännen på förvaltningen utredde olika scenarier och när det var dags för beslut fanns två alternativ kvar för nämnden att ta ställning till:

1. Att behålla skolan som en F–6-skola.
2. Att lägga ner skolan och erbjuda eleverna plats på en annan skola i Vaxholm.

Efter en hård debatt och oppositionens planerade yrkanden om återremiss kom alltså en enig nämnd fram till det första alternativet. Rindö skola ska organiseras i helt eller delvis åldersblandade grupper från förskoleklass till årskurs sex.

Det här beslutet föreslås upphäva kommunstyrelsen gamla beslut från 2016 och går nu åter till styrelsen innan frågan avgörs i fullmäktige våren 2020.

Inlägget Klartecken för bantad skola på Rindö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Förskolan Båten som huserat i tillfälliga baracker som saknat bygglov sedan fyra år, stängs och barnen flyttas till andra förskolor. Bakgrunden är enligt kommunen besparingar. ”Slösaktigt” och en påföljd av Norrbergsexploateringen, menar kritiker.
– Det handlar bara om pengar och inte om barnens bästa, säger föräldern Anna Jansson.

På måndagen i förra veckan var över 20 föräldrar representerade på kommunhuset för att ta emot beskedet om att förskolan Båten i Johannesbergsparken ska stängas vid årsskiftet. De riktar skarp kritik mot kommunen och menar att stängningen strider mot barnkonventionen. Flera av barnen har redan skolats in på mer än en förskola, då kommunen stängde förskolan Äppelgården. Mindre än två veckor innan fick de reda på planerna.

– Det känns som att de gör det så fort så att alla inte hänger med. Pedagogerna fick veta det en dag innan. Då startade jag Facebookgruppen, säger Anna Jansson.

Facebookgruppen Rädda Förskolan Båten skapade också en namninsamling, men föräldrarna menar att kommunen redan hade bestämt sig.

Kort efter mötet fick föräldrarna ett brev där det framgår att Båten kan stängas tidigare, om man hittar allvarliga brister med lokalerna, och att de ska försöka hålla ihop grupperna. Föräldrarna medger att fasaden har mögel men oroar sig över att de unika åldersblandade barngrupperna på Båten kommer splittras och att pedagogerna byts ut.

– Och vi som skolar in småsyskon i höst, ska vi göra om det i januari igen? säger Anna Jansson.

Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott på 1,4 miljoner, som enligt kritiker kunnat undvikas om inte kommunen ”slösaktigt” rivit Norrberget och byggt andra tillfälliga lösningar för skolor och förskolor, exempelvis Blynäsviken. Genom att stänga Båten görs en besparing på omkring en miljon. Det ogiltiga bygglovet är bara ett av skälen menar utbildningschef Ulrika Strandberg.

– Det finns fler platser än förskolebarn i kommunen, förskolan Båtens bygglov är inte beviljat, kommunens förskolor går med underskott och lokalerna där Båtens verksamhet bedrivs är bristfälliga, säger hon.

Alla barnen ska få platser på Vaxön och Kullön, menar Ulrika Strandberg, men Anna Jansson menar att närhetsprincipen kan innebära att hon, som bor relativt nära Blynäsviken, kommer få ta sina barn till Resarö för att barnen i Vaxholm annars skulle få resa ännu längre.

– Varför flytta alla till Blynäs? Den är också tillfällig, den kanske också stänger. Många saknar också körkort.

– Oavsett var du bor är det inga långa sträckor att ta sig i kommunen. Det kan bli längre för några och det kan även bli så att några inte får sitt förstahandsval. Ekonomin framöver utmanar oss och vi har ett ansvar att hushålla med kommunens resurser och i möjligaste mån se till helheten och allas bästa, säger Ulrika Strandberg.

Vaxholms stad skriver i sina handlingar att bygglovet går ut 2021, trots att det löpte ut redan 2016. En ny ansökan om förlängning lämnades in, men något beslut togs aldrig. Att istället ändra detaljplanen för att få ett permanent bygglov är en lång process.

– Även ett nytt tillfälligt bygglov har utmaningar eftersom förlängda tillfälliga bygglov förutsätter att det planeras och finns en annan permanent plats för verksamheten, säger Michael Baumgarten (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Josefine Sälstrand

Inlägget Dåliga betyg till kommunen när förskolan Båten sänks dök först upp på Tidningen Skärgården.

De benrester som hittades på en ö i Vaxholms kommun i juni har nu analyserats. Benen är förmodligen över hundra år gamla och ligger vid en begravningsplats för sjömän.

Det var i slutet av juni som anställda vid Vattenfall, i samband med arbeten med att gräva ner elledningar på Hästholmen, påträffade skelettdelar. Arbetena avbröts och polis tillkallades. Platsen spärrades av och en anmälan om mord upprättades. Tekniker har nu undersökt platsen och en tand som påträffades har analyserats av anställda på Rättsmedicinalverket. En kol14-, och kol13-analys visar att tanden med stor sannolikhet är över hundra år gammal, förmodligen äldre än 1850, och tillhör en person med skandinaviskt ursprung. Platsen där resterna påträffades har enligt utredarna varit ängsmark i flera hundra år och skelettdelarna kommer från minst två personer. Markförhållandena där resterna hittades tyder på att de grävts ner och enligt uppgifter från ortsbefolkningen så har där för länge sedan legat en begravningsplats för sjömän. Teknikerna har dock inte hittat några historiska belägg för att området har utgjort en begravningsplats. Polisen har lämnat över ärendet till länsstyrelsen och området kommer att registreras som fornlämning.

– Vi kommer att se till att arkeologer är med när schaktningen fortsätter och registrera platsen i fornreg. Helst skulle man gräva runt området, men det kan bli svårt, säger Agneta Åkerman Kraft på länsstyrelsens enhet för kulturmiljö.

Området kommer att klassas som begravningsplats. Att platsen blir registrerad som fornlämning gör att den skyddas i lag vilket kan påverka framtida byggnationer på platsen. Benresterna kommer förmodligen att kremeras.

– Det är oftast polisen som tar hand om dem. Om det inte är nåt speciellt med fallet så kremeras resterna, säger Kanar Alkass, forskare och kol-14-expert på Rättsmedicinalverket.

Inlägget Misstänkt mord var rester av sekelgamla sjömän dök först upp på Tidningen Skärgården.

I måndags förra veckan hade den nya pendelbåtslinjen 83 mellan Stockholm och Vaxholm premiär. Turen tas av de flesta emot som en god nyhet. Men inte av Ramsöborna som nu bara får använda sitt ö-kort på sex turer istället för 12.

– Vad håller ni på med nu? Ni straffar de som bor i skärgården. Om man åker till Vaxholm för att handla får man vänta tre timmar på båten hem, säger Ylva Kjellman.

När pendelbåten Vånö anlöper Vaxholm strax före klockan åtta springer en skara upprörda Ramsöbor av.

– Ö-kort! säger Ylva Kjellman och viftar med sitt kort mot representanterna från Vaxholms stad, Trafikförvaltningen och sjötrafikutskottet i regionen som står på kajen.

Malin Forsmark, kommunstyrelsens ordförande i Vaxholm, tror att pendelbåten kommer att bli en naturlig del av Vaxholmsbornas resvanor:

– Vi tror mycket på vattenvägarna. Vaxholm ligger i framkant.

Den nya pendelbåten räknas som SL-trafik och på den gäller inte ö-kortet. Ramsöborna har blivit ombordsläppta av personalen som känner igen dem, ändå.

– Det finns fler av oss, men de är på sina arbeten.

De 57 Ramsöbor som har ö-kort har fram till denna dag kunnat åka 12 turer på vardagarna. De som samlats på kajen vill framföra det orimliga i att 16 båtar numera lägger till, men bara sex av dem går att åka med ö-kortet.

– Första båten går 8.10 för ö-kortet. Vi som arbetar, det är rätt många som gör det, behöver åka vid 6 eller 7.10. När vi ska hem är det 15.25 eller 21. Ordinarie arbetstid är 8.30-17, eller hur? Vi som jobbar i Vaxholm behöver inte ett extra SL-kort, säger Jenny .

Det nya systemet påverkar även ungdomar som har kvällsaktiviteter i Vaxholm, och äldre som tar sig till läkarbesök inne i stan.

– Vilka ska åka med de andra tio turerna? Hur mycket förlorar landstinget på att vi tar dem?

Ramsöborna kallar det för ett avtalsbrott, då de köpt ö-kortet i tron att de ska kunna arbetspendla och kräver att det gäller på båtarna hela hösten.

Samtidigt har andra linjer justerats för att passa pendelbåten, till exempel turen som Viggen går från Resarö, Ytterby brygga. Christer Ingelsten, projektledare för Linje 83 på Trafikförvaltningen, menar att tidtabellen förbättrats.

– De har ett jättebra utbud, frågan är bara om ö-kortet ska gälla. Det är en politisk fråga. Det här handlar om 37 kronor om man vill ta första bästa båt, säger han.

– Det handlar inte om 37 kronor, ni har ingen förståelse för folks ekonomi. Vi hade varit så lyckliga om ö-kortet kunnat gälla till sista december som vi betalat för. Ta ett klokt beslut i januari, om ni tycker det är rimligt, men inte under innevarande period, säger Ylva Kjellman.

Även Michael Baumgarten, gruppledare för Liberalerna i Vaxholm, har uppmärksammat frågan i ett mejl till regionen.

– Jag yrkar på att ö-kortet skall vara giltigt betalningsmedel på samtliga turer, skriver han.

Gustaf Hemming (C), skärgårdsregionråd, säger att han kommer slåss för att ö-kortet ska finnas och att de kommer se över vilka turer det ska gälla på.

– Jag tycker det är viktigt att man ska kunna ta sig till och från arbetet. Men jag vill inte lova att alla turer ska gälla på ö-kortet. Vi ser hela skärgården. Vi hör er, vi ser er.

Inlägget ”Ni måste göra något åt det här” dök först upp på Tidningen Skärgården.

Förra fredagen höll Kronängsskolan i sitt första swimrun för eleverna i högstadiet. En sträcka på 4,8 kilometer sprangs och simmades från brygga till brygga.

– Många var glada och det var bra stämning hela dagen, säger Mikael Stjerna, biträdande rektor på Kronängsskolan.

Vid Eriksö badplats kunde Kronängsskolans högstadieelever testa på swimrun, en sport där utövarna växlar mellan löpning och simning utan att stanna.

– Jag fick idéen till det här från skolan jag jobbade på tidigare men då hade vi triathlon istället, säger Mikael Stjerna, biträdande rektor på Kronängsskolan.

Den här typen av idrottsaktivitet är det första i sitt slag på Kronängsskolan och responsen har varit positiv från eleverna. 

– Många var glada och det var bra stämning hela dagen. Eleverna som inte tänkt hoppa i vattnet, lyckades göra det ändå. Det blev som ett positivt gruppengagemang bland alla, säger Mikael Stjerna. 

Idrottsläraren Henrik Svedberg instämmer. Och själv blev han inspirerad till att prova swimrun.

– Det var en otroligt givande dag som gjort att man får ett minne för livet, säger Henrik Svedberg.

Har du själv testat sporten?

– Nej men jag kan absolut tänka mig att ställa upp på en tävling. Det ser väldigt roligt ut! 

Sporten som kan vara fysiskt utmanande kräver också en viss säkerhetsuppsyn. Flera lärare och personal stod utplacerade längs simsträckan, förberedda på att rycka ut och hjälpa till. 

– En personal stod på en uppblåsbar bräda i vattnet, och så en i kajak samt båt. Det fanns även lärare på plats vid bryggorna med livbojar, berättar Mikael Stjerna. 

Swimruntraditionen är något Mikael Stjerna vill fortsätta med. Aktiviteten är inte menad till att betygsättas i sin helhet men blir ett bra tillfälle att kolla elevernas simkunnighet. 

– Årskurserna har gett positiv respons på det här. Vi är taggade på att utveckla detta och göra det större nästa hösttermin. Det blir en snackis kring eleverna och något att sammanföra skolan med, berättar Mikael Stjerna. 

Foto: Kronängsskolan

Inlägget Swimrun på Eriksö – en succé dök först upp på Tidningen Skärgården.